Sökresultat

23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt: OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
<p><b>Sverige gjorde </b>rätt i att gå med i EU. Att ansluta sig till myntenheten euro visade sig vara en annan sak. Hur betydelsefullt är det att pengarna i din ficka kallas för kronor?</p><p>Res till några länder utanför Sverige och du finner ett varierande antal namn för valutor. Spelar det någon roll att dessa platser inte använder kronor?</p><p>Med så många länder bakom sig håller euron snabbt på att bli en ganska stark valuta. Kronan fluktuerar mycket mot starkare valutor. Helt visst är det dags för Sverige att ansluta sig till euron?</p><p>Regeringen funderar på att introducera nya mynt och sedlar. Kostnaden för detta kan förmodlingen reduceras om man inför euron nu istället.</p><p>När allt kommer omkring, vad är väl ett namn? Krona/euro, det är ju bara pengar.</p><p><b>Jeff Philliskirk</b></p>

Insändare: Dags att införa euro i Sverige

23 januari 2009 00:00
<p><b>Har haft </b>min mamma inlagd på sjukhus i flera omgångar. Och nu måste hon åka till sjukhuset flera gånger i veckan för sina sjukdomar. Jag har varit med flera gånger och hälsat på när hon varit inlagd. Jag ser att personalen är stressad och allt är så rörigt och man hänvisas hit och dit.</p><p>Har du flera sjukdomar och behöver ha läkarhjälp för det så får du till svar "det kan inte vi hjälpa dig med". Men när man är gammal och sjuk och har fullt upp med att klara av en åkomma så är det inte lätt att orka gå till en vårdcentral och söka hjälp. När man inte ens kan ta sig dit för egen maskin.</p><p>Vad gör vi med våra gamla egentligen? Det frågas ju inte ens om det är någon som hjälper dem eller om någon tar emot dem när de kommer hem. Man kan ligga och dö både ute och inne utan att någon bryr sig.</p><p><b>Besviken dotter</b></p>

Insändare: Hur behandlar vi våra gamla?

23 januari 2009 00:00
<p>Svar till Nils-Åke Jonsson, 21/1.</p><p><b>Nils-Åke, sluta </b>skräm upp människor genom att antyda att vargarna som finns ska ge sig på små barn. Mig veterligt så har det väl inte hänt att vargar har dödat människor i Sverige på flera hundra år.</p><p>Det är väl ingen ansvarsfull förälder som släpper ut sina barn ensamma i skogen, lika lite som att man släpper ut dem ensamma i trafiken i stan. Sluta med argumentet att vargen ska äta upp barnen.</p><p>Varför kan inte ansvarsfulla föräldrar på landsbygden följa sina barn till bussen när föräldrar i stan kör sina barn till dagis och skola? Var det inte en 10-12-årig pojke som försvann något dygn i skogen där det finns vargar i somras? Inte blev han uppäten.</p><p>Nu senast för någon vecka sen så blev en mamma och ett barn bitna av en jakthund och fick föras till sjukhus. För några veckor sedan fick en fårägare sina får lemlästade av en jakthund. Ska jakthundarna avlivas efter alla attacker?</p><p>Om ni seriösa jägare slutade skydda tjyvjakten på rovdjur och andra djur är jag säker på att ni skulle kunna föra en rovdjursdebatt där man lyssnade på era argument. Nu upplevs ni bara som oseriösa. Räcker med att gå in och titta på jaktsidor och jaktorganisationernas hemsidor. Den otäcka stämning som jaktorganisationer och enskilda piskar upp mot rovdjuren är helt sanslös, ja rent av skrämmande. Efter att ha läst dessa sidor tror jag på fullt allvar att det finns en hel del sanning i filmen "Jägarna".</p><p>I dag är risken större att bli skjuten av en jägare än att bli dödad av en varg, se vad som hände i höstas. Det skjuts 90 000 älgar om året, vargen tar bara gamla, svaga och sjuka djur.</p><p><b>Mats Ekberg</b></p>

Insändare: Risken att bli skjuten av en jägare är större än att bli dödad av en varg

22 januari 2009 21:00
<p>Min högra skuldra fryser. I alla fall sa en sjukgymnast att den gör det. </p><p>- Du har en frusen axel, sa han utan att ens känna på den.</p><p>Herre Gud, karl'n är synsk, tänkte jag. Han är inte bara sjukgymnast, han är homeopat och använder sig av irisdiagnostik. Han ser på mina ögon vad som felas mig. Fantastiskt! </p><p>Men så var det inte. Han har själv haft frozen shoulder som sjukdomen heter på engelska och kände genast igen den nye patientens rörelser och ickerörelser. </p><p>- Kan du göra så här? Han höjde armen.</p><p>Nej. Och inte heller hänga i Kustviks dörrkarm som jag brukar göra varje dag på jobbet, eftersom högerarmen inte går att hålla rakt upp. Inte heller kan jag göra armhävningar i Nilssons rum eller stå på händer i Bergstens. Och fotbollen som ligger i Mildaeus rum vågar jag inte plocka upp med händerna för då gör det riktigt ont. Jag minns en fotbollscup i Mjölby i november, faktiskt, och om när en fotboll kom upp på läktaren där jag stod (tror det var Mjölby AI och Ödeshög som spelade) och hur jag böjde mig ner, plockade upp bollen, och bara släppte den över räcket ner på planen. Oh, my God! Det skar genom hela armen, ända uppifrån axeln och ner till fingerspetsarna och smärtan ilade som en elak skuld. I 20 förtvivlade sekunder. Samma ilande och starka smärta gjorde mig illa i går när jag skulle ta av mig jackan. I 20 sekunder stod jag grimaserande böjd med jackan bara halvt avtagen och såg ut som en drucken.</p><p>20 sekunder, det är ju ingenting. 200 meter för en snabb sprinter. Ursain Bolt hinner 210 meter. 20 sekunder. En promenad ut till brevlådan och tillbaka. Men 20 sekunders smärta känns som en evighet. Men vad som smärtar ännu mer är att jag inte kommer igång med träning. Snart två månader nu med enbart promenader. Det är för dåligt, det är för lite. Men vad ska man göra när axeln fryser? </p>

När kroppensdelar fryser

22 januari 2009 14:56
<p>Fånglägret på Guantanamobasen på Kuba ska stängas inom ett år. Ett vallöfte som Barack Obama tydligt har för avsikt att hålla. </p><p>En del kritiker menar att ett år är för lång tid för att stänga Guantanamo, medan andra menar att Obama aldrig kommer att hinna infria löftet under mandatperioden på fyra år. Hur som helst råder ingen tvekan om att fängelset är en ytterst tveksam inrättning placerad i något som enbart kan kallas för en juridisk gråzon. Sedan 2002 har över 800 personer suttit fängslade på basen. Av dem har bara 20 anklagats för ett faktiskt brott, och endast tre åtalats...</p><p>Förändringen består i att Obama faktiskt bommar igen stället. Men det är bara steg 1. Steg 2 är vad som kommer att ske med de cirka 250 fångar som i dagsläget befinner sig på Guantanamo. Det är först när båda stegen tagits på ett juridiskt och demokratiskt korrekt sätt som Guantanamo kan strykas från presidentens "att göra-lista".</p>

Ledare: Förändring I

22 januari 2009 10:45
<p>För två år sedan hamnade Annikas son på glid och familjen kom i kontakt med socialkontoret. Sonen fick en kontaktperson, en anställd i skolan. Men han var bara timvikarie och uteblev ibland från avtalade möten.</p><p>I maj skedde en omorganisation i socialtjänsten. För Annikas familj innebar det att socialsekreteraren familjen hade slutade. En ny sekreterare och ny kontaktperson utsågs.</p><span class="mellanrubrik">Träffar fungerade inte</span><p>Under sommaren skulle Annikas son träffa kontaktpersonen en gång per vecka. Men det fungerade inte.</p><p>- Vi ringde oerhört många samtal till socialen under den här tiden för att vi behövde akut hjälp men det hände ingenting, berättar Annika.</p><span class="mellanrubrik">Har det hjälpt sonen?</span><p>Familjen har också haft kontakt med närpolis och förhörsledare. Dessa kontakter beskriver Annika som mycket bra men frågar: Vad har det hjälpt hennes son, egentligen?</p><span class="mellanrubrik">Tidig hjälp hade hjälpt</span><p>Annikas son blev misstänkt för brott och åtalades för det. I höstas kallades han till rättegång. Där mötte Annika andra föräldrar med samma erfarenhet av socialtjänsten.</p><p>- Vi konstaterade att om vi hade fått hjälp i ett tidigare skede hade vi inte suttit där, säger Annika.</p>

På tiden att samarbeta bättre, anser Annika

22 januari 2009 01:00
Krönika

Gunnar Wetterberg: Krisberedskap och människor

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till Gunnar Axén (M), 14/1.</p><p><b>Samtidigt som jag</b> läser hur Axén i berömmande ord framhåller hur "Allians för Sverige" arbetar för att förbättra pensionärernas villkor kommer försäkringskassans färgglada kuvert med uppgifter om pensionerna för 2009. Man kan verkligen tala om antiklimax.</p><p>Den stora höjningen av pensionerna som Axén säger beror på alliansens jobbpolitik blir i verkligheten 310 kr på en pension på 8 800 kr.</p><p>Skattesänkningen som Axén framhåller att 90 procent av Sveriges pensionärer får inskränker sig i detta fall till 51 kr. Långt från de 2 300-3 500 kr per år som den som endast har garantipension får i skattesänkning. Visst är det bra att dessa får kraftigt sänkt skatt men hur många procent av pensionärerna är detta?</p><p>Verkligheten är denna att det finns en stor andel av pensionärskåren som har en pension under 9 000 kr per månad trots livslångt arbete bland annat inom barnomsorg och äldrevård.</p><p>Hur kan någon påstå att denna grupps villkor förbättras. 350 kr i månaden äts upp direkt av hyreshöjningar, höjt elpris, höjd bensinskatt, höjda resekostnader, höjda kostnader för att gå till distriktssköterska och så vidare.</p><p>Nej, Gunnar Axén, den borgerliga jobbpolitiken med jobbskatteavdrag med tusenlappar per månad gynnar inte pensionärerna. Tvärtom! Pensionärerna får vara med och betala denna skattesänkning för dem som arbetar. Detta kommer varje blivande pensionär märka när det är tid att gå i pension. Många kommer inte ha råd att pensionera sig utan kommer att tvingas arbeta vidare trots att de kan vara utarbetade eller sjuka.</p><p>Som ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott borde du väl känna till alla pensionärers situation och inte bara framhålla att "Allians för Sverige" nu infriar löftet om att förbättra för pensionärerna. De siffror jag här presenterat är fakta. Källan är det röda kuvertet från försäkringskassan.</p><p>Gunnar Axén har en förmåga att i insändare och andra inlägg okritiskt framhålla hur regeringen värnar om pensionärernas villkor.</p><p><b>BENGT JOHANSSON</b></p>

Insändare: Många kommer inte att ha råd att gå i pension

22 januari 2009 00:00
<p>Svar till "Mackan" angående "Låt vargen sköta beskattningen", 17/1.</p><p><b>"Mackan", tror du</b> verkligen på din idé om att låta djuren sköta sig själva? Ta bara vildsvinen till exempel. I dag finns cirka 70 000 djur och hälften är hondjur som får 8-10 kultingar/år. År två skulle det då finnas cirka 350 000 grisar varav 175 000 är honor x 10 kultingar. Det blir 1 750 000 grisar tredje året! Vad fint det ska bli i trädgårdar, åkermark och på golfbanor!</p><p>Vi jägare tycker visst att varg ska finnas, men den har inga naturliga fiender som begränsar antalet djur så antalet skulle förmodligen öka lavinartat efter ett antal år.</p><p>Vargen är mycket intelligent och jagar det byte som är enklast att ta, så att den skulle lämna tamdjur ifred är det väl ingen normal människa som tror på.</p><p>Angående jägarnas blodtörst och lustfyllda dödande så har "Mackan" väldigt mycket att lära samt visar hur okunnig och dum han är i sitt resonemang!</p><p><b>Viltvårdande jägare</b></p>

Insändare: Vargen har inga naturliga fiender

22 januari 2009 00:00
<p>Angående järnvägsdiskussionen i Linköping.</p><p><b>Man kan se</b> och höra dem som säger att bro är bra och dem som säger att tunnel är det enda riktiga. Men måste skiten byggas där över huvud taget?</p><p>Kan det inte finnas alternativ till en helt annan plats? Lägg eländet på Tornby istället, så lägger man problemen utanför stan, precis som man gjorde med E4 för många år sedan. Det är ju ingen som vill ha tillbaka den på Storgatan.</p><p><b>@nders</b></p>

Insändare: Lägg järnvägen utanför Linköping

22 januari 2009 00:00
<p><b>Självklart skall </b>inte vårdpersonal ha en karensdag när mycket smittsamma utbrott av infektioner som till exempel vinterkräksjukan grasserar. Detta bör gälla alla typer av institutioner inom sjukhus och äldreboende.</p><p>Vem vill i framtiden utbilda sig inom vårdyrken är en stor fråga i sig. Men vem vill vårda boende, kunder/patienter med överhängande risk att bli sjuk själv och därtill förlora en del av inkomsten?</p><p>Hur agerar de olika fackförbunden i frågan? Sätt press på era fackliga företrädare.</p><p>Annars bör arbetsgivarna gentesta samtliga anställda innan anställningen. Ungefär cirka 20 procent av befolkningen har en förändring i genen FUT2 som innebär att de är immuna mot vinterkräksjukan. Övriga, utan denna genförändring, kommer förr eller senare att åter insjukna i samma elände.</p><p><b>Lola Alseby, </b><b>Sjuksköterska</b></p>

Insändare: Ingen karensdag vid bevisad smitta i arbetet

22 januari 2009 00:00
<p><b>Läser på </b>sid A4, 20/1, i Corren om landstingets kommande beslut att den som behöver rollator utomhus själv skall betala den, vilket gör mig upprörd.</p><p>Blodtrycket stiger till farliga höjder när jag på sid A5 tar del av landstingspolitiker Monika Bromans (fp) uppräkning av stiliga målsättningar om: "patientfokusering", "tillgänglighet", "fritt val", "stimulans av egenkontroll över hälsan", "sjukdomsförebyggande insatser", och "hälsosamma levnadsvanor".</p><p>Man kan fråga sig om Monika befinner sig på samma planet som alla äldre, yrsliga kvinnor, handikappade med flera som inget hellre vill än att kunna klara sig själva så långt det går, utan att belasta sjukvård och anhöriga. Tyvärr sammanfaller denna grupp med dem som har lägst inkomster och definitivt ingen bil att ta sig till en "vald" vårdcentral med.</p><p>Inser ni inte vad ni ställer till med? Ni skapar nya utanförskap!</p><p>Ni har väl budgeterat mer pengar till akutsjukvård, långvård, vårdcentraler för fler benbrott - eller? Mer hemtjänst belastar ju kommunerna och personligt lidande gömmer sig inomhus!</p><p><b>Nancy Svensson, Ödeshög</b></p>

Insändare: Landstinget skapar nya utanförskap

Landstinget skapar nya utanförskapLandstinget skapar nya utanförskap
21 januari 2009 14:18
<p>Medan svenska politiker vädrade sin rädsla för ryssen på Folk och Försvar i Sälen skedde i måndags ett dubbelmord på öppen gata i Moskva. Offren var människorättsadvokaten Stanislav Markelov och journalisten Anastasija Baburova.</p><p>Markelov har bland annat företrätt familjen till Elsa Kungajeva, en 18-årig tjetjenska som år 2000 kidnappades, våldtogs och mördades av ryska soldater. För mordet dömdes år 2003 en rysk överste, Jurij Budanov, till tio års fängelse. I fredags frigavs han och Markelov tänkte överklaga frigivningen.</p><p>Baburova jobbade på den oberoende tidningen <i>Novaja Gazeta</i> och fanns vid Markelovs sida när han sköts. När hon tog upp jakten på mördaren sköts även hon.</p><p>Morden är ytterligare ett bevis för att den ryska demokratin är på väg utför. Ändå är det kriget i Georgien som tycks skrämma svenska politiker mest.</p><p>Men kriget är en följd av de senaste årens utveckling i Ryssland. Därför måste Sverige, vid sidan av att kunna försvara sig, trycka på för att demokratin återupprättas. </p>

Ledare: Ryssen på fel spår

21 januari 2009 00:00
<p>Svar till Stefan Karlsson, 19/1.</p><p><b>Det måste vara </b>skönt att vara så tvärsäker som Stefan Karlsson. Och frågan är om det är någon mening att bemöta en sådan insändare, där han själv i sina yttranden talar om hur dåligt insatt och fördomsfull han är. När eller om en vargflock tar ett barn, vet varken han eller någon annan.</p><p>Men att möjligheten finns talar händelserna som redan finns dokumenterade om, från vargkonfrontationer i Sverige där vargar visat ett oskyggt beteende, och att predatorer riktar in sig på lättfångade byten är ett känt faktum.</p><p>Jag tror inte att folk som bor i vargtäta områden och ska skicka ut sina barn till skolbussen blir särskilt lugnade av Stefan Karlssons påstående.</p><p>När det gäller hans påstående att jägarna fyller sina frysar gratis vill jag bara av egen erfarenhet (jag har en hel del kött i frysen) påpeka att jag skulle kunna fylla frysen med kött från handeln för säkert halva priset. De flesta jägare jag känner lägger cirka 8 000-10 000 kr om året i bara jaktarrende. För att inte tala om de tusentals kronor som vapen och ammunition, utbildning och resor kostar när dessa "amatörer" åker runt och tränar upp sin skicklighet i sin hobby. För skickliga är de flesta.</p><p>Ska man sedan tala om att byta ut dessa hundratusentals jägare mot statstjänstemän som ska ta över både jakt och eftersök efter trafikskadat vilt vilket jägarna i dag gör ideellt, och med den äran, med kunskap de skaffat sig under utbildning och jakt. Då är man inte insatt.</p><p><b>Nils-Åke Jonsson</b></p>

Insändare: Vargar kan visa ett oskyggt beteende

21 januari 2009 00:00
<p>Kommentar till insändarna angående "Rätt fart" och "Långsamma bilister".</p><p><b>Jag anser att</b> båda sidor i debatten om "rätt fart" och långsamma bilister har rätt! Dels får man inte köra så sakta att man väsentligt avviker från övrig trafiks fart (kan bland annat ge onödiga omkörningar). Dels måste man anpassa sin fart efter sin egen förmåga och egna förutsättningar samt vägens lokala standard (exempelvis nedsatt sikt på grund av backkrön och kurvor) - betyder att man ofta inte kan hålla 70 eller 90 km/tim hela tiden bara för att skyltarna anger denna fart.</p><p>Min lösning på detta är att den som av någon anledning vill hålla ett lugnare tempo än andra, ser till att tillfälligt stanna in till vägkanten, till exempel på parkeringsfickor och busshållplatser, för att då släppa förbi bakomvarande, snabbare trafik. Detta tvingas man att göra oftare desto långsammare man kör.</p><p>Jag brukar själv göra så då jag kör sightseeingturer med buss.</p><p><b>OLA NESELIUS</b></p>

Insändare: Båda sidor har rätt angående farten

21 januari 2009 00:00
<p><b>Läste en </b>insändare om att mjölkbönder måste få betalt för sitt arbete? Vem är producent av den svenska mjölken? Det är kossorna. Dessa mjölkkossor är nog ett av de få djurslag som i dag behandlas som en industri.</p><p>Som kviga skall den föda sin första kalv därefter insemineras den årligen och måste då föda sin kalv, år ut och år in. Oftast uppbunden under förlossningen och när denna är avslutad så tar man kalven ifrån henne. Ännu värre i vissa fall så får hon behålla sin kalv ett dygn.</p><p>Om man varit närvarande vid en sån kalvning så har man inte något större förtroende för dessa bönder.</p><p>Vad kossorna i övrigt får stå ut med vet vi inte alltid, och att få vara kopensionär och röra sig fritt i hagen har jag inte hört talats om. Låt mjölken kosta.</p><p>Vi är många som gärna betalar mer för mjölken om vi vet att kon får föda under drägliga former och rå om sin kalv en viss tid. Det handlar om empati och insikt i djurens beteende. För övrigt är mjölk enbart till för kalven den är egentligen slembildande för människan.</p><p>Borde inte den som vill handha mjölkkor ha ett etiskt förhållningssätt och ett empatiskt handlingssätt?</p><p><b>Elisabet</b></p>

Insändare: Mjölkkossorna behandlas illa

Mjölkkossorna behandlas illaMjölkkossorna behandlas illa
21 januari 2009 00:00
<p>Angående att alla får betala för utomhusrollatorn från 1 april.</p><p><b>"Nu går skam </b>på torra land". Ska de äldre och handikappade, som är beroende av rollator, för att kunna gå ut, bli berövade möjligheten att gå till affär, vårdcentral och apotek? Kort sagt att klara sig själva och få ta en promenad i vårsolen och må bra så länge som möjligt.</p><p>Följden blir mera omvårdnad och mer hemtjänstpersonal. Kan det bli billigare? För det är ju bara en prisfråga för landstinget.</p><p><b>Maj-Britt</b></p>

Insändare: Många berövas möjligheten till ett friare liv

20 januari 2009 01:00
Krönika

Ami Lönnroth: Stolplyckan borde få fler efterföljare

20 januari 2009 00:00
<p><b>Vid promenad </b>från Ekholmen till Blästad kan man konstatera att hundträckkärlen är mer än överfulla. Det ligger skitpåsar utspridda över gång- och cykelvägen. Hur kan man som hundägare tillåta sig slänga på marken när kärlen är fulla? Har ni inte sopkärl hemma?</p><p><b>FYY SÅ ÄCKLIGT</b></p>

Insändare: Äckligt med utspridda skitpåsar

Sida 76 av 128
Sida 76 av 128