debatt

Debatt: Kyrkan kan och bör spela en större roll

Debatt: Svenska kyrkan är vaken

2 januari 2009 02:00

<p>Från den 1 januari sänks skatten för majoriteten av landets pensionärer. Samtidigt blir pensionsuppräkningen god och jobbskatteavdraget för 65+ utökas ytterligare. Oavsett vilken ålderspension man har kommer pensionärernas ekonomiska utrymme bli större i år. </p><p>De senaste årens framgångsrika arbetsmarknadspolitik har skapat möjligheter för att sänka skatten både för dem som arbetar och för landets pensionärer. </p><p>Störst skattesänkning får pensionärer med lägst pensioner. Skattesänkningen kommer att innebära mellan 2 300 och 3 500 kronor lägre skatt per år. Det handlar ofta om äldre kvinnor som arbetat deltid eller i hemmet och därmed inte tjänat ihop några egna ATP-poäng. Pensionen stärks med flera hundra kronor i månaden utan att bostadstillägg och andra stöd påverkas. </p><p>Pensionärer med inkomstpension gynnas i stället av en ökning av pensionerna som är kopplad till inkomstutvecklingen. Den gör att pensionerna har stärkts väsentligt jämfört med hur utvecklingen skulle ha sett ut med ATP-systemet. Under förra året utbetalades 5,9 miljarder mer ut till pensionärerna tack vare denna följsamhetsindexering. Den goda inkomstutvecklingen hänger samman med de senaste årens effektiva arbetsmarknadspolitik och den höga sysselsättningen. Trots att arbetsmarknadsläget nu förändrats väsentligt präglas även nästa års pensioner av en god uppräkning. Utan den ansvarsfulla ekonomiska politik som förts de senaste åren hade läget sett dystrare ut även för pensionärerna. </p><p>En politik för arbete är det enskilt bästa för ett stabilt pensionssystem och en bättre pensionsutveckling. Den arbetsföra delen av befolkningen måste arbeta, arbeta mer och arbeta längre. Pensionärer som väljer att stanna ett par år till på arbetsmarknaden betalar lägst skatt av alla. Att så många som möjligt arbetar gynnar alla, både direkt och indirekt. </p><p>Trots kristider kommer 2009 innebära förbättrad ekonomi för landets pensionärer. </p><p>Mats G Nilsson </p><p>Betty Malmberg </p>

Debatt: Sänkt skatt för pensionärer

Debatt: Correns ojusta anklagelser

Debatt: Frys handelsavtalet med Israel

Debatt: Kommunen på knä inför näringslivet?

Debatt: Stoppa lönedumpningen

Stoppa lönedumpningen

Stoppa lönedumpningen

Debatt: Normer något annat än hushållskost

Debatt: Svenska tåg på fel spår

Debatt: Svenska kyrkan måste vakna

Debatt: Individualisera arbetsgivaravgiften

Debatt: Föraktfullt om den globala temperaturen

Föraktfullt om den globala temperaturen

Föraktfullt om den globala temperaturen

Debatt: Bättre vård för placerade barn

Debatt: Stoppa utförsäljningen av apoteket

Debatt: Kommunforskning för framtiden

Kommunforskning för framtiden

Kommunforskning för framtiden

Debatt: Moderaterna och integriteten

Moderaterna och integriteten

Moderaterna och integriteten

Debatt: Men välfärden då, Lillemets?

Debatt: Kultur- och fritidsnämnden satsar offensivt

Debatt: Apotekarkompetens bör vara ett krav

29 december 2008 02:00

<p>På senare tid har det i pressen framställts önskemål om en "tuffare kriminalpolitik", där det bland annat florerat krav på livstidsstraffets gällande för den dömdes fysiska levnad tillika en uppfattning om att "skötsamhet i anstalt kan leda till kortad strafftid". Förtroenderådens Riksorganisation (FRIO) vill kommentera några av de krav som har framförts.</p><p><i>Gott uppförande på anstalt ska inte leda till kortad strafftid. Hela straffet ska avtjänas. </i></p><p>? Straffet i sig kan aldrig reduceras på grund av skötsamhet i anstalt. Däremot kan skötsamhet leda till behovsprövad utslussning i slutet av verkställigheten i anstalt (halvvägshus, familjehem, intensivövervakning med elektronisk fotboja med mera). Dessa utslussningsåtgärder syftar på lämplig återanpassning i samhället för de som dömts till ett långt frihetsberövande och är villkorade med exempelvis plikt att genomföra vårdliknande program eller att bedriva studier.</p><p><i>Gott uppförande på anstalt ska inte leda till tidsbestämt straff för livstidsdömd. </i></p><p>? FRIO:s reaktion på detta är att åsiktsföreträdarna vill se livstidsstraffet som att en intagens fysiska död är samhällets mål för domens avtjänande. Det skulle i vissa fall innebära fängelsetider på 60-70 år om den intagne är 20 år vid verkställighetens början och avlider vid en ålder av 80 eller 90 år. Dessutom öppnar en sådan argumentation upp för frågan om dödsstraffets införande.</p><p><i>Gärningsmannens låga ålder ska inte ge straffrabatt. </i></p><p>? Faktum är att många dömda arton-tjugoåringar har en mognadsålder av tolv-tretton år. De har ofta vuxit upp i gravt splittrade familjer och fallerade skolmiljöer. Att anse att ett långt fängelseliv inom grå betong med förvaringsliknande policy är att föredra framför social anpassning till ett liv som skötsamma medborgare är att sticka huvudet i sanden. </p><p>Hårdare tag skapar inte ett tryggare samhälle och folkhem. Tvärtom.</p><p>Ricard A R Nilsson</p>

Debatt: Nej till hårdare straff

Sida 404 av 500

Sida 404 av 500