debatt

30 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Misslyckad bostadspolitik

30 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Ett gemensamt pantsystem

30 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Landstingets uppdrag hotas

30 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Försvarspolitisk klarsyn

Försvarspolitisk klarsynFörsvarspolitisk klarsyn
30 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Medborgarna genomskådar välfärdsretoriken

Medborgarna genomskådar välfärdsretorikenMedborgarna genomskådar välfärdsretoriken
30 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Avindustrialisering hotar Östergötland

Avindustrialisering hotar ÖstergötlandAvindustrialisering hotar Östergötland
29 januari 2009 03:00
<p>19 januari efterlyser ledarskribent Marika Formgren perfektion i sjukvården. "Att nöja sig med ?good enough? kan ju leda till lidande, livslånga men och i värsta fall döden för patienterna." </p><p>Perfektion - i betydelsen absolut fel-/problemfritt - uppnås emellertid ytterligt sällan. En betydligt bättre formulering är "strävan efter bästa möjliga omhändertagande" - en professionell självklarhet för seriösa utövare av vårdyrken. Ingen av oss väljer medvetet dåliga lösningar.</p><p>Antalet anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd är ett dåligt mått på faktiska brister i vården. Ett något mindre dåligt mått borde vara hur många anmälningar, som resulterat i "fällande" utslag.</p><p>Patienternas ökade beläsenhet måste tyvärr tas med flera nypor salt, eftersom den information de tar till sig långt ifrån alltid är "varudeklarerad". De medicinska professionerna har däremot en skyldighet att erbjuda vård enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.</p><p>Ett avsevärt större problem än eventuell attitydförändring hos vårdpersonalen är det hela tiden ökande gapet mellan vad vi skulle kunna uppnå med tillräckliga resurser och vad vi faktiskt kan åstadkomma med det vi har. En allt äldre befolkning och ständiga krav på kostnadsnedskärningar, dåligt genomtänkta organisationsbeslut, häpnadsväckande brister i den planering, som borde säkerställa tillgång till kvalificerad personal också i morgon - och usla villkor för åtskilliga av dem, som jobbar idag - ger skäl att förundra sig över, att vården faktiskt fungerar så bra, som den gör, och att köerna inte är ännu längre.</p><p>Om alltså överbelastade och underbetalda befattningshavare någon enstaka gång tappar humöret, bör man inte förvånas. Tvärtom är det häpnadsväckande, att det sker så sällan!</p><p>Bror Gårdelöf</p><p>anestesiöverläkare</p><p>Linköping</p><p>Corren svarar:</p><p>Den som läser min text ser att jag inte efterlyser perfektion, utan "strävan efter perfektion". Jag ifrågasätter trenden att se strävan efter perfektion i arbetslivet som något ont, och sjukvården är det tydligaste exemplet på varför en sådan trend kan leda fel.</p><p>Om Bror Gårdelöf är missnöjd med vårdens resurser, organisation, planering och arbetsvillkor så borde han fråga de politiker och tjänstemän som styr vården om de nöjer sig med att vara "good enough" på jobbet.</p><p>Marika Formgren</p>

Debatt: Uppnådd perfektion bara i enstaka fall

28 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Prioritera billigare medicin

28 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Det enda hållbara alternativet

Det enda hållbara alternativetDet enda hållbara alternativet
28 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Uppnådd perfektion bara i enstaka fall

28 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Inget slår ren biogas

27 januari 2009 02:00
<p>För någon vecka sedan genomfördes Transportforum i Linköping. I sitt inledningsanförande betonade infrastrukturminister Åsa Torstensson vikten av samordnade och effektiva transporter, bland annat för att skona vår miljö. En av de största miljöbovarna vi har i vårt moderna samhälle är privatbilismen - och då framför allt den onödiga privatbilismen. Onödig i den mening att transportbehovet skulle kunna tillfredställas med kollektivtrafik, om den gjordes mer attraktiv.</p><p>Många privatpersoner tar bilen till och från jobbet därför att det är praktiskt och i många fall också kortsiktigt lönsamt i förhållande till den kollektivtrafik som erbjuds. Vi vet alla vad det får för effekt på vår miljö och vilka problem det är i innerstaden med trängsel i trafiken under kritiska tider och hur svårt det kan vara att hitta en parkeringsplats.</p><p>Tänk om vi kunde få en väl utbyggd och, för den resande, avgiftsfri kollektivtrafik! Vilka positiva effekter skulle det kunna tänkas få? Jag ser många:</p><p>? Den stora vinnaren skulle naturligtvis vara miljön. Färre fordon på vägarna medför ett minskat utsläpp av skadliga ämnen i luften.</p><p>? Kommunen skulle få minskade kostnader för väg- och gatuunderhåll.</p><p>? Det skulle innebära färre trafikolyckor och därmed färre döda och skadade i trafiken. </p><p>? Detta skulle i sin tur medföra lägre sjukvårdskostnader för landstinget och lägre kostnader för försäkringsbolagen med lägre försäkringspremier som följd.</p><p>? Alla Linköpings cyklister och gångtrafikanter skulle få en lugnare och säkrare trafikmiljö.</p><p>? Vi skulle skapa bättre framkomlighet för de samhällsnyttiga transporterna - kollektivtrafik, taxi, utryckningsfordon med mera.</p><p>? Vi skulle förhoppningsvis få färre som tog bilen trots att de inte borde det - framför allt förare som trots påverkan av alkohol och droger sätter sig bakom ratten och kör till jobbet.</p><p>? Kommunen skulle slippa gränsdragningsproblematiken med skolbusskorten för kommunens skolungdomar. Vem får och vem får inte? Som det är i dag är gränsdragningen väldigt godtycklig.</p><p>? Kollektivtrafiken skulle spara stora belopp på utebliven avgiftsadministration, avgiftskontrollanter, biljettautomater, kortläsare på bussarna med mera.</p><p>Det finns redan aktörer i kommunen som uppmärksammat problematiken och också gjort något åt den. I helgen fanns i Corren ett reportage om gratisbussar mellan Ikano-området och olika platser i Linköping. Ett utmärkt initiativ som, även om det hade kommersiella förtecken, är ett lovvärt initiativ i miljöns intresse.</p><p>Så - vad väntar vi på?</p><p>Peter Moberg</p>

Debatt: Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull

Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skullGör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull
26 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull

Gör kollektivtrafiken gratis för miljöns skullGör kollektivtrafiken gratis för miljöns skull
26 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Förintelsens minnesdag

Förintelsens minnesdagFörintelsens minnesdag
26 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Ny lärarutbildning nödvändig för kvalitén

23 januari 2009 01:00
<p>Regeringen tillsatte den 18 december Arlandabanans VD Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige. Utredningen ska vara klar den 15 september 2009 och kommer bland annat fokusera på olika finansieringslösningar. </p><p>Erfarenheter från bland annat Norge och Finland visar att Offentlig privat samverkan (OPS) har varit mycket effektiv för att förkorta tiden mellan beslut och färdigtställande. Regeringen har dock sedan tidigare aviserat att OPS-finansiering inte är aktuell.</p><p>I ett internationellt perspektiv har Sverige satsat förhållandevis lite på investeringar i infrastruktur under de senaste decennierna. Ett effektivt transportsystem är en grundförutsättning för tillväxt och framåtskridande. Inte minst i den allt tuffare globala konkurrensen är väl fungerande transportsystem en nödvändig förutsättning. </p><p>Under det senaste decenniet har OPS-finansiering varit ett självklart alternativ i stora infrastrukturprojekt i såväl Norge som Finland. Detta har visat sig vara mycket effektivt när det gäller genomförande, budget och tidplaner. Det första motorvägsprojektet i Finland - mellan Helsingfors och Lahtis - genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades med ett helt år mycket tack vare OPS-lösningen.</p><p>Banverket gjorde i våras en utredning om förutsättningarna för snabbtåg i Sverige. I utredningen visas att den sammanlagda kostnaden skulle uppgå till 100-150 miljarder kronor för att bygga ett nytt separat spårsystem Stockholm-Malmö med en anslutning till Göteborg. Banverket ser det som realistiskt att projektet ska kunna stå klart tidigast år 2030. </p><p>Till år 2030 är det över 20 år. Vad som då har hänt med samhällsstruktur och teknologi är omöjligt att förutsäga. Om en OPS-lösning anammas och ett beslut om höghastighetsbanor kommer till stånd nästa höst så är vår bedömning att Europakorridoren bör kunna vara klar betydligt tidigare än enligt Banverkets beräkningar. Denna slutsats drar vi baserat på de historiska erfarenheterna av OPS som vi sett i våra grannländer. OPS-lösningar ökar incitamenten till nytänkande och ger bättre utnyttjande av kompetens vid planering och utförande av offentliga projekt. </p><p>Vi är övertygade om att Gunnar Malms utredning kommer visa att en OPS-lösning är att föredra vid byggande av höghastighetsbanor. Förhoppningsvis kommer resultatet från utredningen också leda till att regeringen omprövar sin ställning i frågan och inte fortsätter att stirra sig blind på "kapitalkostnadsargumentet". Detta är av stor vikt för en snabbare utbyggnad av infrastrukturen och en ökad tillväxt i 4:e storstadsregionen.</p><p>Lars-Johan Blom</p>

Debatt: OPS är den bästa lösningen

OPS är den bästa lösningenOPS är den bästa lösningen
23 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Rättvisa centralt för alliansen

23 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Rädda jobben och välfärden

23 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Högre hyror är fel medicin

Högre hyror är fel medicinHögre hyror är fel medicin
23 januari 2009 00:00
Linköping

Debatt: Närodlat minskar miljöpåverkan

Sida 401 av 500
Sida 401 av 500