Vara

24 december 2008 00:00
<p>Svar till "Rätt ska vara rätt" med rubriken "Bort med julfirandet!" 22/12.</p><p><b>Jag blir så</b> trött när jag läser sådana här insändare. Dessa åsikter verkar vara av samma slag som de som påstår att en manlig lucia är okej.</p><p>Vi lever i dag i ett mångkulturellt och alltmer jämställt samhälle. Men, vi måste förstå att det går inte att jämställa alla roller, liksom det inte går att anpassa precis allting till det mångkulturella.</p><p>Vi lever fortfarande i Sverige, och har svenska traditioner, som har sina rötter långt tillbaka i tiden och är en del av den svenska kulturen.</p><p>Jag uppskattar verkligen vårt mångkulturella samhälle, där människor från många olika länder och kulturer lever och lär av varandra. Jag håller också med om att vi ska välkomna dessa på bästa möjliga sätt. Men det betyder ju inte att vi behöver överdriva.</p><p>Att ta bort julfester på arbeten, ta ner offentliga juldekorationer, juluppesittarkväll på tv och så vidare är enligt mig helt absurt. Detta är saker som är betydelsefulla för många människor i Sverige, och inget som går att ta bort bara för att vissa människor i samhället har en annan tro, med andra traditioner.</p><p>Vakna upp, och se hur många människor det är som faktiskt älskar våra jultraditioner, med dekorationer, julfester och julgranar.</p><p><b>"Think outside the box"</b></p>

Insändare: Många älskar våra jultraditioner

Många älskar våra jultraditionerMånga älskar våra jultraditioner
24 december 2008 00:00
<p><b>Varför denna </b>hysteri om det ska bli "rekordjul" eller ej. Rekordet gäller inte om vi ska ha trevligare och gemytligare i år än tidigare år, utan om vi ska kunna spendera mer pengar. Var och varannan dag spekuleras det om detta i media, så även i Corren.</p><p>Jag sällar mig numera till dem som tycker att största delen av Sveriges befolkning har uppnått en levnadsstandard som vi borde vara nöjda med och tacksamma för med tanke på vilka resurser jorden kan ställa upp med. Det har varit ett flertal debattartiklar på senare tid i detta ämne, som jag verkligen hoppas blir lästa och begrundade.</p><p><b>SÅB</b></p>

Insändare: För mycket hysteri kring "rekordjul"

22 december 2008 00:00
<p>Kommentar till Nicklas Jansson, 5/12 och 15/12 samt Johan Högquist 10/12.</p><p>Diskussionen om Vallaskogen behöver breddas till att gälla även den del som inte är naturreservat, men också till Linköpings kommuns övriga skogar.</p><p>Jag kände inte igen mig i Nicklas Janssons beskrivning av Vallaskogen, att det skulle vara för mycket avverkat. Men vi rör oss i olika delar, om man t ex tar cykelvägen som går längs åsen hittar man i söder massor av nedblåsta träd, flera riktiga bröten.</p><p>Rör man sig sedan i skogspartierna i södra stadsdelarna som röjdes förra vintern så ser man inte längre skog utan ett antal kvarlämnade träd. Man har tagit bort undervegetation och buskar som småvilt och fåglar kunde söka skydd i.</p><p>En tur till Vidingsjö ger ännu mer erfarenhet. Där anlades för några år sedan ett stort hygge (strax NO om Ullstämma naturreservat), i strid med kommunens policy för skogsinnehav för rekreationsskog med produktionsinslag. Det är gott om bröten efter de senaste stormarna. Att man lämnar ett antal vindfällen i naturreservat och i rekreationsskog är självklart. Men att lämna så många vindfällen, avblåsta träd och bröten kan inte försvaras.</p><p>Stadsnära skogar ska, som tidigare skribenter påpekat, uppfylla flera krav, såväl biologiska värden som rekreationsmöjligheter. När inte stormfällen tas omhand försvåras framkomligheten för svampplockare, orienterare och andra som vill ströva fritt i skogarna. Samtidigt är det en säkerhetsfråga.</p><p>Det är dags för Linköpings kommunpolitiker att läsa igenom skötselplaner och policy och granska hur de tillämpas. Och kanske förändra dem i riktning mot Janssons förslag.</p><p><b>Lennart Sturesson</b></p>

Insändare: Stadsnära skogar ska uppfylla flera krav

22 december 2008 00:00
<p><b>Numera är </b>skolavslutningen inte i kyrkan för våra skolbarn som var brukligt förr. Helt riktigt då det är nya seder och bruk som gäller nu för tiden.</p><p>Men är det rätt att till exempel ha julfest på arbetet när inte alla firar jul?</p><p>Luciavaka och juluppesittarkväll på tv? Offentliga julgranar och dekorationer?</p><p>Ska det vara mångkulturellt ska man väl tänka på helheten. Jag tycker dessutom att man ska montera ned domkyrkans torn som ju förstör stadssiluetten i Linköping för de som är av annan tro. Alla ska känna sig välkomna i vår stad.</p><p><b>Rätt ska vara rätt</b></p>

Insändare: Bort med julfirandet!

Bort med julfirandet!Bort med julfirandet!
22 december 2008 00:00
<p>Kommentar till Nicklas Jansson, 5/12 och 15/12 samt Johan Högquist 10/12.</p><p><b>Diskussionen om </b>Vallaskogen behöver breddas till att gälla även den del som inte är naturreservat, men också till Linköpings kommuns övriga skogar.</p><p>Jag kände inte igen mig i Nicklas Janssons beskrivning av Vallaskogen, att det skulle vara för mycket avverkat. Men vi rör oss i olika delar, om man t ex tar cykelvägen som går längs åsen hittar man i söder massor av nedblåsta träd, flera riktiga bröten.</p><p>Rör man sig sedan i skogspartierna i södra stadsdelarna som röjdes förra vintern så ser man inte längre skog utan ett antal kvarlämnade träd. Man har tagit bort undervegetation och buskar som småvilt och fåglar kunde söka skydd i.</p><p>En tur till Vidingsjö ger ännu mer erfarenhet. Där anlades för några år sedan ett stort hygge (strax NO om Ullstämma naturreservat), i strid med kommunens policy för skogsinnehav för rekreationsskog med produktionsinslag. Det är gott om bröten efter de senaste stormarna.</p><p>Att man lämnar ett antal vindfällen i naturreservat och i rekreationsskog är självklart. Men att lämna så många vindfällen, avblåsta träd och bröten kan inte försvaras.</p><p>Stadsnära skogar ska, som tidigare skribenter påpekat, uppfylla flera krav, såväl biologiska värden som rekreationsmöjligheter.</p><p>När inte stormfällen tas omhand försvåras framkomligheten för svampplockare, orienterare och andra som vill ströva fritt i skogarna. Samtidigt är det en säkerhetsfråga.</p><p>Det är dags för Linköpings kommunpolitiker att läsa igenom skötselplaner och policy och granska hur de tillämpas. Och kanske förändra dem i riktning mot Janssons förslag.</p><p><b>Lennart Sturesson</b></p>

Insändare: Stadsnära skogar ska uppfylla flera krav

20 december 2008 01:00
Krönika

Ernst Klein: På det sättet får vi inga personval

20 december 2008 01:00
<p><b>När får vi se</b><b> kravaller</b> i Skäggetorp? </p><p>Aldrig, förhoppningsvis. </p><p>Men de frågor om integration som väcks av de våldsamma upploppen i Rosengård måste besvaras. Även i Linköping. </p><p>Bakgrunden är att en källarmoské i Rosengård sades upp av bostadsbolaget Contentus. Missnöjet var stort. Den 24 november ockuperades källarlokalen av en grupp unga män. </p><p>Contentus, kommunen och polisen har en del i skulden för att situationen sedan spårade ur. Kommunikationen med de som protesterade tycks ha varit dålig. Polisen gick in i moskén med hundar och kastade ut ockupanterna. Kanske hade en upptrappning kunnat undvikas om man i stället sökt dialog med muslimerna i Rosengård. </p><p>Därefter började det verkliga kaoset, med anlagda bränder, hemmagjorda bomber och stenkastning mot polis och brandkår. Natten till torsdagen ska 17 personer ha omhändertagits av polis, natten före ungefär lika många. </p><p><b>Enligt polisens uppgifter</b> är det i första hand kriminella ungdomsgäng som ligger bakom de senaste dagarnas oroligheter. De har fått understöd av personer från den autonoma vänstern, som rest till Rosengård för att delta i upploppet. </p><p>Stenkastning är inte nytt. Ronna, Hammarkullen, Tensta-Rinkeby och Husby har haft samma problem. </p><p>Segregerade bostadsområden kan förstärka en känsla av vi och dom. Men det är utanförskapet på arbetsmarknaden som skapar en frustration som förr eller senare söker ett utlopp. Den som inte upplever sig vara en del av samhället är inte heller lojal med dess institutioner, med polisen, busschaufförer - eller ens brandkåren. </p><p>Bara 38 procent av dem som bor i Rosengård har ett arbete. Våldet är ett symptom på den situationen. </p><p>Samhället måste ta itu med symptomen. Men det är först när utanförskapet bryts, som någon varaktig framgång kan nås. Kanske är regeringens satsning på en arbetslinje även i integrationspolitiken rätt väg. Det är åtminstone ett sunt initiativ. Men att bryta utanförskapet i landets invandrartäta bostadsområden är en stor utmaning, som kräver tid. <b /></p><p><b>Händelserna i Rosengård</b> visar att det uppenbarligen finns de som drömmer om kravaller i Sverige av samma omfattning som de i Grekland, Frankrike och Danmark: Den autonoma vänstern. Dessa unga människor ser våld som en legitim protest mot vad de anser är ett auktoritärt samhälle. </p><p>Det måste vara märkligt för människor som flytt undan verkligt förtryck i auktoritära stater att se hur dessa våldsverkare förstör Rosengård - i demokratins namn. </p><p>Saken blir inte bättre av att den autonoma vänsterns våld kastar en skugga över muslimerna i Rosengård. Men Islamiska kulturföreningen, som hyrde den källarlokal det bråkas om, ligger inte bakom något våld. Att de är angelägna om att få behålla sin moské är rimligt. Bäst vore om kommunen - eller Contentus - kunde hjälpa dem att hitta en ny lokal. </p><p>Islamiska kulturföreningen får inte göras till syndabockar för ett upplopp som av allt att döma startades av arbetslösa ungdomar. Och som underblåstes av den autonoma vänstern. </p>

Ledare: Allah bevare oss från de autonoma

Allah bevare oss från de autonomaAllah bevare oss från de autonoma
20 december 2008 00:00
<p><b>Det är väl i</b>nte underligt att ett Natoland köper vapen från ett annat Natoland. Vem vet var Sverige står den dagen en konflikt bryter ut.</p><p>Neutraliteten har ofta varit tveksam och många av våra politiker ivrar för att inte sälja vapen till länder i väpnat konflikt. Var skall köparen då få reservdelar och fler plan? Ett klart osäkert kort.</p><p>Att Saab får vara med och ge offerter är antagligen ett spel för galleriet, tillverkarna är få och man behöver några att spela ut mot varandra för att pressa priser och leveransvillkor.</p><p>Den dagen Sverige går med i Nato kommer Jas 39 Gripen att bli populärt och sälja bra. Om det inte är för gammalt när och om den dagen äntligen kommer.</p><p><b>Torsten Nielsen</b></p>

Insändare: Natoländerna köper krigsmaterial av varandra

20 december 2008 00:00
<p><b>Är tvungen </b>att anlita "närområdestaxi" då vi inte har bussar. Måndagen den 1/12 var vi fyra stycken som bokat dagen innan och fick stå och vänta 40 minuter på att vår taxi skulle komma. Vi hade ringt ett par gånger och undrat.</p><p>Då bilen äntligen kom fick vi höra att det var inte förarens sak att meddela oss om förseningen. Även Samres sa att det inte var deras sak. Vems sak är det då?</p><p>Till saken är att det kom en annan taxi som hade fått bomma en passagerare. Han var nu ledig. Både jag och denna taxi försökte att vi skulle kunna få ta denna bil som skulle till nästan samma ställe. Men tji fick vi.</p><p>Har pratat med Samres i Norrköping men, oj då - det var inte bra. Torsdagen den 4/12 åkte jag själv och fick vänta 30 minuter. Och slutligen torsdagen den 11/12 kom taxin i tid.</p><p>Av föraren fick jag frågan om bästa vägen var till Skeda Udde. Jag svarade ja. Tre gånger frågade jag om vi verkligen var på väg mot Skeda Udde. "Ja", fick jag till svar. Sa att jag inte kände igen vägen.</p><p>Det var för att det var mörkt fick jag till svar. Ser kyrkan och konstaterar att vi är i Nykil. Oj då, det var inte så bra det heller.</p><p>Ska det behöva vara så? På senare tid har det blivit mycket sämre. Vore tacksam om någon ansvarig förutom Samres kunde uttala sig om saken. Tycker inte det är rimligt att man måste missa både det ena och det andra för att man inte kan komma i tid.</p><p><b>Drabbad resenär</b></p>

Insändare: "Närområdestaxi" fungerar dåligt

19 december 2008 09:06
<p><b>Utan goda </b>skådespelarinsatser hade inte "The Duchess" nått långt. Men tack vare Keira Knightley och Ralph Finnes porträtt av hertiginnan och hertigen av Devonshire blir filmen sevärd. Med en otrolig närvaro och nerv lika finstämd som fiolerna i bakgrundsmusiken spelar de ett olyckligt gift par.</p><p>Filmen bygger på den verkliga historien om hertiginnan Georgiana som vid sexton års ålder blir bortgift med den betydligt äldre hertigen. Hon flyttar genast in i hans storslagna herrgård där äktenskapet fullbordas utan minsta passion. Snart blir hon allt mer ensam och olycklig av att vara gift med en stel och kall man som visar henne föga intresse. Hans hundar får mer värme och uppmärksamhet.</p><span class="mellanrubrik"><b>Uppgift: arvinge</b></span><p>Georgianas uppgift i äktenskapet är klar och tydlig. Att föda honom en arvinge.</p><p>När hon två döttrar senare fortfarande inte lyckats föda en son och hans älskarinna, som förut var Georgianas enda och bästa vän, flyttar in hos dem blir tillvaron olidlig för hertiginnan. Men bara innanför hemmets väggar.</p><p>Utanför är hon berömd och älskad av alla.<b />En högt vördad stilikon känd för att ha politiska åsikter trots att hon var en kvinna på 1700-talet. Inom politiken träffar hon även den man hon senare blir förälskad i.</p><p>"The Duchess" är ett frosseri i vackra kläder, ståtliga peruker och praktfulla byggnader. Precis som i de bästa av kostymdramer används naturens växlingar och det nyckfulla vädret för att skapa stämning. Där lyckas man fint.</p><span class="mellanrubrik"><b>Inte på djupet</b></span><p>När det gäller filmens visuella aspekter finns inget att gnälla på. Men allt är inte lika träffsäkert. Tyvärr går inte handlingen in på djupet. Likt en kortfattad biografi betar den av de viktigaste händelserna i Georgianas liv. Det förblir en snygg och välspelad redogörelse av hennes, i mycket, tragiska liv.</p><p>Djupet som hade tagit filmen till en högre nivå infinner sig aldrig. Men det är fortfarande en utmärkt film för den som uppskattar ett praktfullt kostymdrama.</p><p>Karin Larsson</p>

Tragik i vackra kläder

Tragik i vackra kläderTragik i vackra kläder
19 december 2008 03:00
<p>Snälla tomtefar Reinfeldt, tomtemor Maud, och alla tomtenissarna med och utan hästsvans!</p><p>Vi småföretagare har nog varit både snälla och duktiga i år. Vi har troget betalt våra skatter och avgifter, trots att vi inte har tid att VAB-a eller vara sjuka. De senaste åren har vi också skapat 80 000 nya jobb i Sverige. Vi stödjer idrottsföreningen och scouterna i vår bygd och ni kan lita på oss - varken finansoro eller dollarkurs gör att vi flyttar utomlands.</p><p>Vi hoppas därför att vi förtjänat några klappar under granen.</p><p>Eftersom vi mest jobbar åt andra - stat och kommun får 600 kronor av varje tusenlapp vi jobbar ihop - börjar vi med några klappar åt oss alla:</p><p>? Närproducerad, vällagad och ljuvligt doftande mat till alla våra skolbarn, gamla och sjuka.</p><p>? Ett jobb åt alla som kan jobba.</p><p>? Ett tryggt samhälle för oss alla att leva och bo i, med bra vård, skola och omsorg.</p><p>För att vi ska kunna jobba ihop till allt detta, skulle vi vilja be alla er som nu tjuvtittar i vår önskelista, att tillsammans med oss önska sig följande av tomtefar och tomtemor.</p><p>? Ta bort den tioprocentiga löneskatten i arbetsgivaravgiften upp till ett lönetak på tre miljoner/år (cirka 10 anställda). Då kan vi företagare nog hjälpa tomtefar och tomtemor med 30 000 jobb till - eller i vart fall behålla de medarbetare vi har.</p><p>? En ny fräsch arbetsrätt, som passar även små företag.</p><p>? Ett bra trygghetssystem för småföretagare, som är frivilligt.</p><p>? En tunn, klok regelbok för företagande, som hjälper och inte stjälper oss.</p><p>? Neutrala skatteregler som inte missgynnar små AB, handelsbolag och enskilda firmor. Även dessa skapar ju nya jobb och skatteintäkter.</p><p>? En bra yrkesutbildning, som matchar verklighetens behov.</p><p>? Att ni snabbstartar Ostlänken, Norrköpings hamn, E 22 förbi Söderköping och väg 50 med Skepparpinan så att alla byggare får behålla jobbet.</p><p>ROT-avdraget fick vi ju redan två veckor före julafton. Och vi har faktiskt börjat fundera igen på om inte ni i tomteverksta´n och alla vi andra ska börja betala i euro. Vår gamla krona är ju snart ingenting värd?</p><p>Sist men inte minst, så önskar vi oss kloka politiker och kloka tjänstemän inom stat och kommun, som tänker småskaligt först! Fungerar det för oss små, ska ni se att det funkar för de stora också!</p><p>Då får vi kanske allt det vi önskar här - och då blir det fler jobb, mera skattepengar och bättre för oss alla.</p><p>En God jul och ett Gott Nytt År till er alla!</p><p>Håkan Larsson</p><p>Lars Holm</p>

Debatt: Företagarnas önskelista

19 december 2008 00:00
<p><b>Jag är </b>frustrerad. Jag läser dagligen insändare och dagens ris om folk som klagar på det ena och det andra. Det kan vara allt från någon som trängde sig i bankomatkön till någon som åkte med ett extraljus tänt på Bergsvägen eller någon granne som har granen på sned i trädgården. Vilka I-landsproblem.</p><p>Höj ögonbrynen och fundera på hur det ser ut på många ställen i världen. De flesta har ingen bankomat att gå till, ingen väg att åka på och ingen gran till jul heller.</p><p>Nu hinner jag inte skriva mer för nu ska jag åka Bergsvägen med helljuset på och sladda in på Ikano-parkeringen och trängas med lite pensionärer. God Jul!</p><p><b>Anders</b></p>

Insändare: Att reta sig på dem som retar sig

18 december 2008 19:11
<p>Vad ska man önska sig? Mer än snö och trevlig samvaro med nära och kära och fred på jorden och pengar och husrum åt alla? Tja, jag kan ju önska att det blir slut på allt tjafs kring LHC. Herre Gud. Eller tomten. Vad är det för någonting i klubben eller i omgivningen som gör att det uppstår problem hela tiden? Analysera det, den som kan. </p><p>Kära tomten, jag önskar mig en klubb som älskas och stöttas av en hel kommun, en hel bygd, en hel region. En klubb där supportrarna, OCH ALLA ANDRA på läktarna sjunger med i positiva hejaramsor som går ut på att förhärliga det egna laget, inte på att hata motståndarna. Det går säkert att få ordentligt tryck i hallen även med positiva toner. Och du tomten, kan du försöka påverka så att det blir tillåtet att ha trumma i hallen? För är det något man har märkt på andra ställen så är det att en klack leds bäst av trumma. Fram för fler trummor. Man kan ju sälja trummor i hallen. Ja! Tänk om alla hade var sin trumma. Vilket jäkla liv! Det är dessutom en av de roligaste jular jag själv har varit med om när brorsan och jag fick var sin liten trumma att slå på. Som vi slog. Och farsan höll för öronen och förbannade sin egen dumhet. På juldan kom grannen under och klagade och trummorna försvann, lustigt nog. </p><p>Men under Cloetta center bor ju ingen.</p><p>Kära tomten, jag önskar att det skulle finnas ett riktigt bra fotbollslag i Linköping, också. Jag vet, det finns ju ett. Men det skulle vara roligt om även stans invånare kunde upptäcka det. Att LFC har näst högst publiksnitt i Sverige hjälper inte. Det är för få som betalar entré. Alla tycks vänta på ett manligt lag. Varför? Är det för att manliga spelare tacklar fulare, och spottar mera? Eller för att de så ofta kliar sig i skrevet? Jag har själv spelat fotboll (om än på låg nivå) och jag har aldrig kliat mig i skrevet så ofta som då. Det kan ha att göra med att jag kände mig liten och ensam på den stora planen. Och vad gör en ensam pojke/man i tröstens ögonblick? Jo, söker upp sin bäste vän.</p><p>Fast det är väl du, tomten?</p>

Kära tomtenjag önskar...

18 december 2008 00:00
<p>Svar till "Ändra beslutet" med rubriken "Dyrare helgresor", 11/12.</p><p><b>Från och med</b> den 1 januari försvinner produkten "Fritidskort vuxen" ur Östgötatrafikens sortiment. Insändaren "Ändra beslutet" önskar att detta kort ska vara kvar.</p><p>Anledning till att kortet försvinner är att väldigt få har köpt det, trots det oerhört förmånliga priset. Vår erfarenhet är att produkter med begränsad giltighet, som Fritidskortet har, har lägre efterfrågan eftersom de flesta vill kunna välja själva när de ska resa.</p><p>Som många andra företag ser vi även över vårt produktsortiment ibland och produkter som säljer dåligt riskerar då att tas bort.</p><p>Vår strävan är alltid att ha produkter som så många som möjligt kan nyttja. Vi har även många kunder med olika önskemål att tillgodose och för att då locka så många som möjligt till att resa kollektivt, behöver vi erbjuda produkter som är till nytta för de stora grupperna.</p><p><b>Leif Johanson,</b><b /></p><p><b>vd, ÖstgötaTrafiken</b></p>

Insändare: Få köpte "Fritidskort vuxen"

17 december 2008 01:00
<p>Professorn emeritus och läkaren Calle Bengtsson skriver 2005 som prostatacancerpatient i Läkartidningen: "Vad är det värsta en patient kan råka ut för? Förmodligen inte att behöva vänta på att datum för en inplanerad undersökning eller operation ska infinna sig. Troligen inte ens att ta emot besked om en allvarlig diagnos. Men att under en längre tid sväva i ovisshet om när något kommer att hända tycks för de flesta människor vara närmast outhärdligt".</p><p>För mig själv tog det 15 månader från att jag sökte för symtom tills jag låg på operationsbordet. Och då var cancern obotlig. Så nu gäller min egen stora väntan när - inte om - bromsmedicinen slutar verka. Jag och en majoritet av de hundratals patienter jag talat med som stödperson inom ProÖst kan bara konfirmera Calle Bengtssons upplevelse.</p><p>Urologiska kliniken i Östergötland (Kliniken) sköter länets prostatacancervård. Kliniken har levt på undantag sedan min cancerresa började 2002. Väntetiderna för diagnos, operation och återbesök har varit plågsamt långa och oförutsägbara. Bakom finns underfinansiering av Kliniken, urologbrist i Sverige och i Östergötland, otillräcklig operationskapacitet inom Landstinget i Östergötland (LiÖ), ökande läkemedelskostnader samt brister i patientnära administrativa rutiner. Större medvetenhet hos befolkningen, till vilket ProÖst söker bidra, ökar hela tiden belastningen. Tillfälliga personalpåfrestande brandkårsutryckningar, med finansiering av extra mottagningar och operationer, har förbättrat situationen - men bara tillfälligt.</p><p>Underfinansieringen har inte åtgärdats under gångna feta år. Den har täckts av reserver inom kirurgi- och onkologicentrum (KC). 2009 tar reserverna slut. Prioritering utanför KC tycks inte ha övervägts. Anslaget till KC minskas med osthyvelmetoden. Som jämförelse har kvinnokliniken, som bortsett från BB-verksamheten har viss likhet med vad urologikliniken är för männen, gått med stort underskott, men saknar i gengäld köer. Den ackumulerade skulden till LiÖ?s "bank" har tillåtits bli så stor att LiÖ-ledningen tvekar om åtgärd. Bättre metodik än urologiklinikens gnetande? Kanske får LiÖ-ledningen samma obehagskänsla som jag av att koppla modersskötet till pengar?</p><p>Det anges att nu är Klinikens personalbudget fullt utnyttjad. Ändå är kösituationen prekär. Bidragande kan vara att Kliniken anställer yngre urologer med tanke på framtiden. Men så måste det ju alltid vara.</p><p>Kliniken har i höst äntligen fått en klinikchef igen. Och torde få öronmärkta medel för att klara Socialstyrelsens nationella riktlinjer - en självklarhet. ProÖst vädjar till KC och LiÖ:s hälso-och sjukvårdsnämnd att stödja klinikchefen under 2009 i att styra Kliniken mot målet att producera fler friska och glada patienter till lägre kostnad och att ge honom en realistisk budget för 2010.</p><p>Krister Gerdin</p>

Debatt: Inhumana väntetider för cancerpatienter

Inhumana väntetider för cancerpatienterInhumana väntetider för cancerpatienter
17 december 2008 00:00
<p><b>Snart är </b>det jul och mycket gott kommer att stå på våra bord.</p><p>Hur kommer det sig då att många, särskilt kvinnor, skäms för att de äter? De gnäller och påstår att de "borde inte äta mer", "kanske ska jag spara mig till jul", "måste tänka på vikten" och så vidare.</p><p>Men, efter att ha beklagat sig så stoppar de ofta in lite till i munnen. Varför inte äta för att man tycker att det är gott, vara nöjd med det och låta maten tysta mun.</p><p><b>Nöjd och mätt kvinna</b></p>

Insändare: Låt maten tysta mun

Låt maten tysta munLåt maten tysta mun
17 december 2008 00:00
<p><b>Vem bestämmer </b>kostnaden för Tekniska verkens lyxiga bolagsstämmor?</p><p>Den frågan borde inte vara särskilt svår när det bara finns en ägare.</p><p>Det är ju kommuninvånarna som är ägare och representeras av de valda kommunpolitikerna, och då faller väl ansvaret helt på den sittande kommunstyrelsen.</p><p>Kommunstyrelsens ordförande slår ifrån sig ansvaret med "vi kan inte gå in och detaljstyra våra bolag med miljardomsättning i sådana frågor".</p><p>Då kan man fråga sig vilken anställd verkställande direktör utan ägarmakt skulle vågat anordna motsvarande lyxbetonade bolagsstämmor utan att först ha frågat en privat ensam-ägare om tillåtelse.</p><p>Den private ensamägaren skulle säkert ha sagt ifrån, eftersom han annars själv fått stå för hela kostnaden, men våra styrelserepresentanter reagerar bara med kommentarerna "jag frågade om det inte var dyrt" och "priset är mycket tveksamt" och "jag deltog inte själv i stämman" och "man ska vara sparsam". Ingen hade mod att protestera för att man hade ansvaret för kommunens pengar.</p><p>Festkostnaden måste naturligtvis sättas i relation till antalet gäster och inte till företagets miljardomsättning, det borde både vd och styrelsemedlemmarna begripa.</p><p>Lyxbetonad representation med specialarrangerad underhållning är såvitt jag vet inte heller skattemässigt avdragsgill.</p><p><b>Kommuninvånare</b></p>

Insändare: Varför lyxbetonade bolagsstämmor

17 december 2008 00:00
<p><b>Händels Messias </b>i domkyrkan! Tack för en engagerande konsert! Sträckte på benen i pausen. Passerade lekhörnan. Tänkte på artiklar och insändare om konserter förstörda av bullriga barn. Det måste vara möjligt att avskärma hörnan med flyttbara bullerskärmar. Då slipper kyrkan en konflikt mellan "Låten barnen komma till mig" och att kunna bjuda alla på njutbara konserter.</p><p><b>K-G Ahlström</b></p>

Insändare: Bullerskärmar i domkyrkan

16 december 2008 13:19
<p>- Ett långtidsprojekt håller på att landa. Nu närmar sig det roliga, fortsätter Marie-Louise Beckman.</p><p>Att hela oratoriet framförs samma dag är ganska ovanligt. Vanligare är att tre kantater spelas en söndag och tre nästa. Men Johann Sebastian Bach skrev en kantat för varje helgdag från juldagen till trettondedagen.</p><span class="mellanrubrik"><b>Alla är med</b></span><p>I två år har Marie-Louise Beckman funderat på att framföra allt på en gång. Genom samarbete med Klosterhotellet planeras för en lång mat- och promenadpaus mellan de tre första och de tre sista kantaterna.</p><p>- Det är ett så fantastiskt verk med musik som alltid håller. Det är härligt att få göra det på rätt plats, tycker Marie-Louise Beckman.</p><p>Hon är särskilt nöjd med att ha fått med sig hela arbetslaget på idén. Till och med konfirmanderna är med och säljer biljetter.</p><span class="mellanrubrik"><b>Nybildad kör</b></span><p>- Utan bra medarbetare kan man inte göra sådana här saker.</p><p>Särskilt för evangelisten, vars roll sjungs av tenoren Olof Lilja, är en hel föreställning krävande.</p><p>Musiken består även av körsatser, arior och koraler.</p><p>Kyrkokören har länge övat på koralerna. En nystartad kammarkör, med ett 20-tal sångare från Östergötland, har bildats liksom en barockkorkester som spelar på tidstrogna instrument.</p><p>Den första kantaten inleds med pukor och trumpeter, fest och glädje.</p><span class="mellanrubrik"><b>Härligt att gå in i julen</b></span><p>- Det är nog den man tänker på när man talar om Bachs juloratorium, säger Marie-Louise Beckman.</p><p>Det kan vara härligt att strax före jul bara sätta sig ned och gå in i det som julen handlar om, tror hon.</p><p>- Det är inte för inte som Bach kallas för den femte evangelisten.</p>

Jublande röster maxar julstämningen

Jublande röster maxar julstämningenJublande röster maxar julstämningen
16 december 2008 12:51
<p>Regeringens utredare Gösta Jedberger föreslår en helt ny yrkestitel för dem som jobbar med vård och omsorg av äldre: Äldreassistent.</p><p>Han föreslår också en enhetlig lägsta kompetensnivå och att de som inte når upp till den inte ska få arbeta ensamma.</p><p>På så sätt ska vården och omsorgen av äldre bli bättre och yrket mer attraktivt.</p><p>Det är svårt att invända mot förslag som innebär att kompetenskraven för en av Sveriges största yrkeskårer blir enhetliga. Eller mot att det i första hand bör vara utbildad personal som vårdar och tar hand om äldre.</p><p>Men det går inte att med automatik sätta likhetstecken mellan utbildning och lämplighet. Det visade inte minst missförhållandena på ett äldreboende i Halmstad nyligen. Där var personalen både utbildad och erfaren.</p><p>Dessutom finns det en risk i slimmade verksamheter att de ökade kostnader som följer med en kompetenshöjning (lönerna går ju upp) kompenseras genom att personaltätheten minskas. Och det bidrar bara till att spä på ett annat stort problem inom vården och omsorgen av äldre.</p>

Ledare: Lämplighet lika viktigt som utbildning

Lämplighet lika viktigt som utbildningLämplighet lika viktigt som utbildning
Sida 16 av 29
Sida 16 av 29