Det är några dagar kvar till julen 2023 när en polispatrull ser den 49-årige mannen parkera bilen på en adress i Luleå. Beslut är fattat om en husrannsakan i hans bostad efter att misstankar uppstått om en stulen katt i bostaden.
49-åringen protesterar först men lugnar sig när han får höra vilket ärende poliserna har.
Någon katt anträffas inte heller.
Förutom ett rum är lägenheten i princip helt tom på möbler. Två madrasser ligger på golvet i vardagsrummet. Där finns också en tv på en kartong. I ett mindre rum är det en uppblåsbar madrass på golvet som upptar polisernas uppmärksamhet.
I ett av rummen ligger den svårt handikappade mannen på en madrass.
Efter husrannsakan finns det en obesvarad fråga, konstaterar poliserna när ett pm upprättas efter besöket i bostaden: Vem var med den handikappade mannen innan de anlände tillsammans med 49-åringen?
De konstaterar också:
"Varken jag eller kollegan kunde hitta några hjälpmedel av något slag."
Det här är uppgifter som redovisas av åklagarna efter att åtal väckts mot 13 personer i den största assistanshärvan någonsin i Norrbotten.
Misstankarna som riktas mot 49-åringen, en kvinna i 35-årsåldern och övriga åtalade är grovt bidragsbrott.
Det är ett påstående om ett svindleri, svek och ett hänsynslöst agerande – med den svårt handikappade mannen som offer.
Kammaråklagare Sara Modig Berlin anser det visat i utredningen att de två huvudåtalade svindlat staten på drygt 6,5 miljoner kronor.
Pengar som skulle gått till löner för omvårdnad av den utsatte mannen.
Brottsplatser är flera orter runt om i Sverige.
När poliserna i Luleå dokumenterar vad som anträffas under husrannsakan finns redan orosanmälningar gällande vanvård och uppgifter om falska assistenter.
En är daterad i maj samma år.
Det är socialförvaltningen i Hässleholm som larmar Försäkringskassan.
Anmälare är en granne som av rädsla vill vara anonym. Hon är av den uppfattningen att en man med stort vårdbehov har lämnats utan tillsyn tillsammans med små barn. Antingen har han blivit sittande i sin rullstol eller liggande på sängen, och ibland helt ensam under hela dygn.
Vid ett oanmält besök i bostaden tre veckor senare noterar en socialsekreterare att den utsatte mannen anträffas sittande i en rullstol. Hans t-shirt har enstaka fläckar. Rullstolen och den sele som håller honom på plats är ovårdade och smutsiga.
Den kvinnliga socialsekreteraren konstaterar också efter besöket:
"X fingernaglar samt tånaglar upplevs som väldigt långa och i stort behov av att bli klippta."
Charlotte Hoff, enhetschef för nationell analys och kontroll på Försäkringskassan, ger några exempel på varför så omfattande assistansfusk kan genomföras. Hon påpekar att hon endast uttalar sig i generella ordalag.
Ett är om personalen stoppas vid dörren, då blir just den kontrollåtgärden inte genomförd. Personalen får inte tränga sig in bostaden.
En annan begränsning till möjligheter att stoppa fusket är den skrotade tvåårsprövningen som tidigare var obligatorisk, uppger Charlotte Hoff. Den innebar att Försäkringskassan systematiskt kunde följa upp besluten.
I dag måste det finnas en misstanke om "väsentligt ändrade förhållanden".
Efter ett beslut från Justitieombudsmannen, JO, kan Försäkringskassan inte heller längre utreda assistenter. Tidigare plockades kontoutdrag in från påstådda assistenter. De jämfördes sedan med löneutbetalningar.
Charlotte Hoff lyfter fram polisen som den statliga myndighetens bästa samarbetspartner. Att det är en bidragande orsak till att kriminella härvor avslöjas.
I huvudanmälan som är daterad den 7 december 2023 konstaterar Försäkringskassan att exakt samma tider redovisas varje månad, utan någon variation för exempelvis flytt, sjukdomar och storhelger.
Den person som larmar uppger att den huvudmisstänkta kvinnan bett henne gå över till den målsägande mannen för att ge honom något att dricka. "När han ligger i sängen matar barnen honom, så att han inte behöver komma upp."
Då finns redan uppgifter om ett assistanssvindleri i stor omfattning.
Försäkringskassans utredning visar att samtliga assistenter har bott på andra orter än den utsatte mannen.
Två av dem är 49-åringens mamma och hennes man som båda är i 70-årsåldern.
En anonym anmälare påstår att de aldrig har arbetat som assistenter, trots att de får betalt för full sysselsättning. Pengarna överförs sedan till den huvudmisstänkta kvinnan.
Mamman och hennes man har redovisat 1300 respektive 1264 timmar för utfört assistansarbete under 13 månader. Uppgifter som Försäkringskassan inte bedömer som trovärdiga, bland annat med hänvisning till avstånden.
En enkel resa mellan modern och hennes mans hem, och bostaden där den målsägande mannen bodde, var drygt 15 mil under elva månaders tid.
Under två månader, efter att de huvudmisstänkta flyttat, ska de dessutom ha rest till Luleå från en kommun i södra Sverige för att sköta om honom. En resa på 135 mil – enkel väg. Varje dag.
Mot 49-åringen ingår bland annat stora överföringar av pengar från de medåtalade personerna som uppgivits vara assistenter till den utsatte mannen i bevisningen.
Åklagarna anser att det i många fall är visat att något assistansarbete aldrig har utförts. Här läggs bland annat hemlig telefonavlyssning fram för rätten.
I ett av dem, från den 1 januari 2024, konstaterar 49-åringen i samtal med en kvinna:
"Jag låg jämte X på golvet och hans madrass hela dan och bara mådde skit. Jag tog inte ens upp honom, jag låg och matade honom (skratt)."
I andra avlyssnade samtal diskuterar 49-åringen med en annan person om att det "fifflats" med assistansersättning, eller lämnar instruktioner om att vara tyst om en resa till Luleå.
Han uppger också i ett samtal att han "plockat ut 70 000-80 000 vitt varje månad. Utan att göra så jävla mycket".
Mot kvinnan, som till viss del erkänner brott, presenteras bland annat sammanställningar av sms och arbetstid. Enligt åklagaren visar de att hon uppmanat barn i hemmet att utöva tillsyn och se till att den assistansbehövande får mat och dryck, samtidigt som hon själv har arbetat med annat.
Finansiella utredningar ingår också i bevisningen mot de misstänkta.
Stefan Lundberg är civilanställd med expertkunskaper vid polisens nationella bedrägericentrum. Han är en av de poliser som Försäkringskassan har täta kontakter med.
Lundberg menar att begränsade resurser är en förklaring till att den avslöjade assistanshärvan kan fortgå i fyra år.
Ett annat problem är enligt Lundberg det "slutna rummets hemlighet", menar han.
Vård i dessa fall sker inte på något sjukhus, utan i en bostad. Det försvårar insynen för utbetalare och rättsvårdande myndigheter.
Men han är tämligen säker på att den viktigaste delen i arbetet mot assistansbedrägerier är förbyggande arbete. En del i det arbetet är att hjälpa utbetalarna att vässa sina rutiner när man behandlar ansökningar.
Helt enkelt bättre kontroller.
En väg för att komma åt denna brottslighet är att låta personal vid Försäkringskassan bedriva enklare former av spaning, tror han.
Försök har genomförts, men har då fått kritik av Justitieombudsmannen, JO.
Att det är en vårdbehövande som utnyttjats tycker Stefan Lundberg är extra allvarligt. Dels är det en skada för samhället som förlorar stora pengar, men det är också en skada för en individ som inte får den vård han ska ha enligt lag.
Tre män från Norrbotten misstänks för delaktighet i härvan som påstådda assistenter. Två av dem, 27 och 51 år gamla, har ett direkt samröre med organiserad brottslighet, menar polisen.
27-åringen som är skriven i Luleå har under många år rört sig i kriminella kretsar och är tidigare dömd för grov brottslighet. Den 51-årige mannen från Kiruna är helt ostraffad.
De två männen har fått utbetalt totalt drygt 515 000 kronor i assistansersättning för att de "utgett sig för att arbeta" eller "kraftigt överdrivit omfattningen", menar åklagaren.
Den tredje mannen från länet, en 20-åring, är skriven i Arvidsjaur. Han har inkasserat 247 292 kronor.
49-åringen förnekar allt som läggs honom till last. Han hävdar att han alltid har sett till att den utsatte fått den omsorg han behövt.
På fråga från en av polisens förhörsledare i slutförhöret, om han har arbetat som assistent under den tid som redovisats till Försäkringskassan, säger han:
– Det kan jag säga att jag har gjort och mer utöver det.
Har du haft något annat jobb under tiden du har arbetat som assistent?
– Nej.
Den huvudåtalade kvinnan erkänner delar av åklagarens brottspåstående. I förhör uppger hon att 49-åringen inte har arbetat i den utsträckning som redovisats.
I en kartläggning som polisens nationella operativa avdelningen, Noa, har gjort uppgår assistansbedrägerierna i Sverige till minst 300 miljoner per år.
Rättegången startar den 26 november.