Madickens mamma beskriver att det har varit svårt och tufft att inte kunna hålla och röra vid sitt barn på grund av alla sladdar och maskiner. Sedan februari bor Madicken i samma rum som hennes föräldrar, vilket har underlättat anknytningen.
Madicken halvsover under en filt med rådjur på. Hon vrider sig lite som nyfödda barn gör när de har ont i magen efter att ha ätit. Madickens föräldrar, Lisa Andersson och Daniel Björn, hade försökt få barn i nästan åtta månader när de fick ett positivt graviditetstest.
– Hon är väldigt planerad, även om hon kom väldigt mycket tidigare än vad vi hade räknat med, säger Lisa.
Barnet var beräknat att komma den 16 mars i år – men när Lisa var i vecka 23+1 i slutet av november förra året, kände hon att någonting var på väg att hända. Några timmar efter att Lisa tog sig in till Vrinnevisjukhuset hade hon fött barnet på US i Linköping. Hon behövde åka ambulans dit.
Madicken vägde 620 gram och var 28 centimeter lång när hon föddes.
– Till en början när människor sa grattis till oss så blev vi nästan irriterade, för vad sa man grattis till? Vi var inte beredda på att bli föräldrar så här tidigt. Annars under en graviditet har man tid att förbereda sig på att bli förälder. Men vi fick inte det, och vi har inte riktigt känt oss som föräldrar förrän hon flyttade in på vårt rum, säger Lisa.
Det fick Madicken göra i februari. Innan dess har hon legat inlagd på neonatalintensivvårdsavdelningen.
Varje år föds omkring 300 barn före vecka 28, vilket räknas som extremt för tidigt, i Sverige. På US i Linköping hade man under 2024 totalt 39 barn som föddes så tidigt. Den nationella riktlinjen är att man sätter in livgivande insatser på barn som är födda i vecka 22 och framåt. De flesta av barnen som föds extremt för tidigt vårdas på någon av landets universitetskliniker under den första tiden.
Intervjun behöver ske över videosamtal eftersom Madicken är infektionskänslig. Hon har fått träffa sina far- och morföräldrar och några andra släktingar, även om de inte har fått hålla i henne än.
Ungefär hälften av alla barn som föds så pass tidigt som Madicken klarar sig inte. Det är ännu för tidigt att säga om Madicken kommer att lida men från att ha blivit för tidigt född i framtiden.
– Man kommer ha regelbundna kontroller till och med det att hon fyller fem år, säger Lisa.
Lisa Andersson håller sin nyfödda dotter Madicken hud mot hud för allra första gången den 3 december. Madicken föddes den 22 november. "Hon hade lite svårt att utveckla sin hud ordentligt vilket innebär att det inte är så bra att ligga hud mot hud utan huden måste läka först och få en annan typ av hud. Så det där var första gången vi fick ha henne hud mot hud", säger hon om bilden.
Barn som föds extremt för tidigt löper risk att få svårigheter senare i livet. Ju tidigare född, desto större risk. Ofta handlar det om kognitiva svårigheter, men det kan också bli påverkan på exempelvis motoriken. Det är också ökad risk för neuropsykiatriska bekymmer som adhd och autism. Men det gäller inte alla barn, för vissa går det riktigt bra.
Carin Widén är överläkare på neonatalintensivvårdsavdelningen på US i Linköping.
Carin Widén är överläkare på neonatalintensivvårdsavdelningen på US i Linköping.
– Ofta blir det svårt för många föräldrar som får ta ett stort ansvar på hemmaplan. De får stångas med skola och resurser och samhället skulle behöva hjälpa dessa familjer ännu mer, säger Carin Widén.
"Hon hade lite svårt att utveckla sin hud ordentligt vilket innebär att det inte är så bra att ligga hud mot hud utan huden måste läka först och få en annan typ av hud. Så det där var första gången vi fick ha henne hud mot hud"
Lisa Andersson
Mamma
Just nu mår Madicken bra. Hon har fortfarande syrgas på natten, för när hon sover djupt så glömmer hon av att andas. Men i övrigt fungerar allting som ska fungera.
– Hon är lite som vilken bebis som helst, det kör lite i magen och hon ska bli mätt men hon skriker och håller oss vakna och sådär så det är som alla bebisar, säger Lisa.
Familjen känner sig trygg i vårdens händer. De upplever att de har fått ett bra och tryggt bemötande av all personal som de har stött på. Samtidigt är det påfrestande att bo så lång tid på sjukhuset.
– Man kan inte duscha med öppen dörr eller gå ut utan handduk för helt plötsligt kan det stå någon personal på rummet som ska göra någonting, så det ska bli skönt med att komma hem, att vi får vara lite mer ifred, säger Lisa.
Just nu är planen att de ska få åka hem om tre veckor.
När Lisa kom in till sjukhuset i november så planerade man först att avbryta förlossningsförloppet – eftersom varje timme som barnet stannar i magen i regel är bra för dess utveckling. Men snart insåg man att Lisa hade en infektion i kroppen och att Madicken istället behövde komma ut så snabbt som möjligt. På Vrinnevisjukhuset tar man emot barn som föds från graviditetsvecka 29, medan man på US i Linköping kan ta emot barn från vecka 22.
Madicken var 28 centimeter lång och vägde 620 gram när hon föddes den 22 november. Hon var beräknad att födas den 16 mars i år.
– Jag kunde föda vaginalt, jag fick lustgas och värkdropp för att man ville att hon skulle komma ut så snabbt som möjligt. Samtidigt ville man inte göra kejsarsnitt på mig för de riskerna ville man inte ta, säger Lisa.
Den första tiden efter förlossningen beskriver Lisa som chockartad. Madicken togs om hand av personalen, och hamnade i kuvös, inkopplad med olika sladdar till maskiner.
– Det har varit svårt med anknytningen när man knappt har fått röra vid henne, säger Lisa.
Men nu börjar familjen kunna se tecken på vem Madicken är som person. Hon har redan hunnit bli tre månader gammal, trots att hon egentligen var beräknad att födas om två veckor när intervjun äger rum.
– Hon ligger alltid och sover med armarna upp såhär, beskriver mamma Lisa.
Madicken föddes i vecka 23 och har vårdats på sjukhus sedan i november.
Familjen och vårdpersonalen har också förstått att Madicken är ett väldigt envist barn. Namnet Madicken kom till Lisa en kväll när hon och sambon tittade på tv. Lisa har alltid varit en beundrare av Astrid Lindgrens författarskap.
– Vi bor också i Söderköping där Madicken spelades in så det passar bra tyckte vi, säger Lisa.
Framtiden för Madickens utveckling är oviss, och kommer att fortsätta vara det under lång tid framöver.
– Det kan vara skrämmande ibland när det väller över en. Men skulle det visa sig att muskulaturen är lite sådär så kommer vi få tidiga övningar hos sjukgymnast för att stärka upp det, så det känns ändå tryggt att de kommer att kolla upp allting i ett väldigt tidigt skede, säger Lisa.
Överläkare Carin Widén tycker att föräldrarna som kämpar med sina för tidigt födda barn på sjukhuset är otroligt starka.
– Det är en väldigt svår resa de går igenom, med en vård som är så lång och svår. Föräldrarna är en ovärderlig hjälp för oss i personalen. De ser sina barn, och deras insatser är så oerhört viktiga för att det ska gå väl för de här barnen, säger Carin Widén.
Ungefär hälften av barnen som föds i de allra tidigaste veckorna klarar sig inte. Ibland behöver man ta beslutet att avsluta vården.
– Vi har alltid en skyldighet att göra det vi tror är bäst, och ibland är det bäst att inte driva intensivvård, säger Carin Widén.
Filten som Madicken ligger under fick hon i julklapp av Lisas syster.
– Det har varit skönt att kunna börja använda våra egna saker lite mer, säger Lisa.
Om tre veckor verkar det som att familjen äntligen kommer kunna återvända hem. Då kommer Madicken att ha vårdats på sjukhus i fyra månader.