Axel Magnusson och hans assistent Johan Eriksson övar sit-ups. Det är en del av ett cirkelträningsprogram som han gör.
Utmed en grusväg i skogen utanför Katrineholm i Södermanland ligger Sjöboda gård. Läget är enskilt och utsikten över den intilliggande Fäbodasjön är fantastisk i förmiddagsljuset. Vi har lämnat Östergötland för att träffa autistiske Axel Magnusson som bor på Sjöboda sedan sju år tillbaka.
I flera månader har vi följt de många turerna kring Axel och hans boende. I våras ville Ödeshögs kommun säga upp hans plats på Sjöboda gård eftersom de ansåg att den blivit för dyr. Under sommaren och hösten har de juridiska processerna varit många. Efter en dom i förvaltningsrätten den 4 oktober och efter att Ödeshögs kommun fått nej till prövningstillstånd i kammarrätten, får nu Axel rätt att bo kvar på Sjöboda.
Vi utgår hela tiden från Axels behov
Malin Svensson
Sjöboda gård
När vi kommer in i Axels lägenhet hälsar han glatt på oss. Skorna står redo i hallen och vi hinner knappt presentera oss innan han tagit på sig jackan och i hög hastighet gett sig iväg på promenad. Vi hänger på.
– Vi brukar göra någon fysisk aktivitet varje förmiddag. Ibland cyklar han eller simmar i sjön. Axel tycker om att promenera. Tidigare gick vi i skogen, men för några veckor sedan träffade vi på en hund som skällde. Axel är rädd för hundar så nu går vi en runda inne på området, säger Axels assistent Johan Eriksson medan vi försöker hålla Axels tempo.
Jägarvila är svårt, men Axel är stark och fixar det bra.
Johan började på Sjöboda 2019 och han har bokstavligen följt Axel dag och natt under de senaste åren.
– I Axels lägenhet finns ett kontor och ett jourrum där personalen sover när de jobbar. Under ett pass jobbar vi ett dygn.
På Sjöboda bor ytterligare fyra personer. Bostäderna är marklägenheter i två längor. Bakom Axels hus finns ett gräsfält med staket runt. Det är här vi tar vår promenad, cirka 400 meter lång. Vi tar två varv. Axel är snabb och vi får ta en genväg för att hinna ifatt honom.
– Ska vi gå till gympahallen nu? frågar Axel när vi kommer tillbaka till lägenheten.
På Sjöboda bor 5 hyresgäster. Varje hyresgäst har sin egen personal.
Sjöboda gård drivs av Stiftelsen Linden. Gården ligger utanför Katrineholm i Södermanland.
Inför vårt besök på Sjöboda gård har personalen förberett Axel. Med hjälp av en så kallad social berättelse har de förklarat vilka vi är och vad vi ska göra under besöket. Berättelsen innehåller både text och bilder för att göra den mer förståelig.
– Under förmiddagen står det att vi ska ta en promenad, gå till idrottshallen och lägga pussel, förklarar Johan.
Axel Magnusson
Uppväxt: i Hästholmen
Bor: Sjöboda gård utanför Katrineholm
Ålder: 35 år
Familj: mamma Birgitta och pappa Anders
Intressen: Gunga, se på film, lyssna på musik, kortlek och siffror
Inne i idrottshallen ligger ett papper på golvet. Här står det vilka övningar Axel ska göra och hur länge han ska göra dem. För varje övning finns en ruta där Axel kan kryssa för att övningen är avklarad.
– Vi börjar med sit-ups, säger Axel och sätter sig på golvet.
I en dagbok klistrar Axel och personalen in bilder varje dag. Bilderna är ett bra sätt för anhöriga att se vad Axel gör om dagarna.
Tillsammans med Johan gör Axel övningen samtidigt som han räknar högt till tio. Sedan är det dags för jägarvila.
– I höstas började vi med cirkelträning med styrketräningsövningar. Axel är en stark kille och han har bra fysik. Under året har han fått hjälpa till i trädgården med uppgifter, det kan vara att räfsa löv eller fixa kanterna på gräsmattan. Det har fungerat jättebra, säger Johan.
Övningarna i idrottshallen är snabbt avklarade och det har blivit dags för pussel. Axel tar fram ett Alfons Åberg-pussel. Han ser nöjd ut medan han vant lägger bitarna på plats. Det är tydligt att han lagt pusslet ett flertal gånger tidigare.
Tillbaka i Axels lägenhet har det blivit dags för fika. Axel har satt sig i soffan i vardagsrummet med sin ipad. Han nynnar med i Alfons Åberg-signaturen när filmen på skärmen drar igång. Vi sätter oss i köket tillsammans med Johan. Malin Svensson, pedagogisk ledare på Sjöboda, är också med.
– När vi fick höra att Axel eventuellt skulle flytta blev arbetsgruppen ledsna. Men vi bestämde oss för att lägga det åt sidan och fortsätta att jobba med Axels utveckling, säger Johan och sätter på kaffebryggaren.
Sjöboda gård drivs av Stiftelsen Linden. Verksamheten startade 2008 utifrån ett samarbete med kommun och region. Målgruppen är personer med diagnos inom det neuropsykiatriska området. Sjöboda Gård har tillstånd för sju placeringar.
Ett av rummen på Sjöboda är inrett för skollliknande aktiviteter. Idag är det pussel som gäller.
Varje förmiddag gör Axel någon fysisk aktivitet. Det kan vara promenad, simning eller cykling. Några dagar i veckan åker han och personalen ut på bilutflykt, oftast till något friluftsområde.
Axel tycker om att se på film på sin ipad. Idag är det Alfons Åberg som han tittar på.
Vad skiljer Sjöboda från ett traditionellt lss-boende eller gruppboende?
– Det liknar ett traditionellt lss-boende, men jag tror att det finns en tyngre grundproblematik från början hos våra hyresgäster. På Sjöboda har vi inte heller några grannar eller trafikerade gator. Det är en lugn och trygg miljö, säger Johan.
– På ett gruppboende är det fler boende och med personal som ansvarar för fler. Här har vi en personal till en hyresgäst och det blir ett starkt individfokus. Det är en stor fördel, menar Malin.
Johan berättar att det har hänt mycket med Axel under åren på Sjöboda.
– Det som jag tycker är roligt är att Axels språk har utvecklats. När jag började jobba här sa han inte många ord. Han har även fått mer kontakt med de andra som bor här. Vi har en annan hyresgäst som följer med på promenad och de fikar tillsammans ibland. Vi brukar grilla tillsammans nere vid sjön och då är han med.
Efter att kaffet är upphällt lämnar Axel bordet. Men han är delaktig i samtalet ändå. "Även om han sitter i vardagsrummet så är han med och lyssnar på vad vi säger", säger Malin Svensson.
Axel Magnusson älskar kaffe. Han dricker gärna många koppar.
Kaffebryggaren har puttrat klart. När Axel hör att kaffet är på gång söker han sig in till köket. Med kaffe i koppen återvänder han till vardagsrummet. Han har satt sig på golvet utanför köket med sin ipad. Hans leende avslöjar att det är en nöjd och trygg kille som sitter och tittar på film.
– Även om han sitter i vardagsrummet så är han med och lyssnar på vad vi säger. Han kan vara med tillsammans med de andra hyresgästerna en stund, sedan kan han välja att gå hem. Vi utgår hela tiden från Axels behov. Det är upp till honom vad han vill göra. Vi har lärt oss läsa av hans dagsform och han säger till när han inte vill vara med, säger Malin.
– Om han ser att en personal går förbi kan han knacka på fönstret och hälsa. Det hände inte under hans första tid här, säger Johan.
Johan Eriksson och Malin Svensson är några av de som Axel träffar varje dag på Sjöboda. Personalen jobbar dygn och är tillgängliga även nattetid.
Malin Svensson jobbar som pedagogisk ledare på Sjöboda. Hon ser bland annat till att man jobbar med tydlighet. Det kan vara sociala berättelser eller bilder för att förenkla förståelsen.
Snart är det dags för lunch för Axel. På kylskåpet finns en tavla. På tavlan sätter personalen upp bilder med några olika maträtter. För att träna att bli mer självständig får Axel välja vilken mat han ska äta utifrån alternativen. Idag blir det makaroner och korv.
Vårt besök hos Axel är slut och det är dags att åka tillbaka till Östergötland. En lång process kring Axels boendesituation har nått sitt slut. Men turerna kring dem är han lyckligt ovetandes om.
Han sitter kvar på golvet med sin ipad när vi säger hejdå och han ser ut att må bra.
