Madeleine Cocozza, familjepsykoterapeut vid Linköpings universtiet, ser många brister med familjerättens utredning.
I mars ska Norrköpings tingsrätt fatta beslut om framtiden för barnen Anton, åtta och Selma, tio år. Deras föräldrar ska mötas i en tredje vårdnadstvist.
Familjerätten har på uppdrag av Norrköpings tingsrätt gjort en utredning och kommit fram till att det bästa för Anton och Selma är att de flyttar till sin pappa som bor i en annan stad. Men barnen håller inte med, de känner sig otrygga hos pappa och vill hellre bo kvar hos mamma.
Det är en utredning som riskerar att försätta barnen i ett läge där de kan fara illa. Mycket illa."
Madelenine Cocozza
Medicine doktor
Familjerättens utredning får skarp kritik, bland annat från Madeleine Cocozza, familjepsykoterapeut och medicine doktor vid Linköpings universitet. Hon har läst utredningen och säger att det är obegripligt hur professionella kan göra en utredning som helt förändrar barnens liv – baserat på ett samtal med dem. Hon ser en stor risk att barnen kan fara illa och ifrågasätter varför inte familjerätten har utrett varför barnen är rädda för sin pappa.
Vi är angelägna att ge socialkontoret möjlighet att bemöta kritiken. Men vi får vandra en snårig väg för att få svar.
Jag vet vad en fullmakt är men jag kommer inte att ta hänsyn till den. Jag kommer inte kommentera något ärende. Faktiskt"
Maria Torgersen
verksamhetschef, socialkontoret
Vi söker socialdirektör Susanna Karlqvist men får i stället träffa Maria Torgersen, verksamhetschef på socialkontoret. Vi har med en fullmakt från barnens mamma. Den ger oss rätt att ta del av sekretessbelagda handlingar som rör det här fallet och ger också socialkontorets chef möjlighet att svara på våra frågor.
Fullmakten ligger framför oss på bordet men Maria Torgersen vill inte titta på den.
– Jag vet vad en fullmakt är men jag kommer inte att ta hänsyn till den. Jag kommer inte kommentera något ärende. Faktiskt, säger hon.
Hon vill inte ens medge att familjerätten har gjort en utredning om Anton och Selma.
NT:s reportrar Christian Ströberg och Annika Flood vill att socialkontoret ska svara på kritiken mot utredningen.
Intervjun ger – av förklarliga skäl – inte svar på alla våra frågor men vi skriver en artikel. När Maria Torgersen får läsa sina citat vill hon göra om intervjun. Den här gången tillsammans med socialdirektören Susanna Karlqvist.
Vi accepterar att skjuta på vår publicering – men vill i så fall att socialkontoret ska ta hänsyn till fullmakten.
Socialkontoret vill stämma av med sina jurister, och svaret blir att vi får ställa våra frågor skriftligt.
Socialkontoret har fått frågor både skriftligt och muntligt om hur de har kommit fram till sin slutsats i utredningen om barnen Anton och Selma.
De frågor vi skickar till socialkontoret är:
- Vi ser på sidan 10 i utredningen att flickan säger att hon blir rädd för sin pappa när han blir arg. Familjerätten menar att barnens rädsla inte är så djupt rotad. Hur kan ni veta det?
Vi kan se att barnen uttryckt rädsla även i tidigare barnutredningar. I en utredning från 2023 säger Selma att pappa slängt in henne i sängen, nypt henne och sagt "om du inte är tyst nu får du aldrig träffa mamma igen". Och i en utredning från 2021 säger Anton att pappan har slagit honom så att det har blivit ett blåmärke. Slutsatsen i den utredningen är att den största riskfaktorn för barnen är det våld som pappan uppges utöva mot barnen. Därför ställer vi frågan igen:
- Hur kan ni då mena att barnens rädsla inte är så djupt rotad?
- Barnen vittnar om att pappa har en pistol. Kan ni garantera att det är säkert där?
Barnen Anton och Selma har berättat flera gånger att de är rädda för sin pappa.
Familjerätten har inte träffat pappan utan har bara haft digitala möten med honom. Därför vill vi veta:
- Hur är samspelet mellan pappan och barnen?
- Har ni sett om barnen söker pappans närhet?
- Kan han trösta dem om de är ledsna?
- Hur ska barnen kunna knyta an till en pappa som de är rädda för?
Socialtjänsten menar att mamman utsätter barnen för psykiskt våld, det är därför de ska flytta till sin pappa. Så vi undrar:
- Vad finns det för underlag som talar för att mamman utsätter barnen för psykiskt våld?
- Om mamman faktiskt utsätter barnen för psykiskt våld och omsorgsbrist – varför har ni inte omhändertagit barnen?
Jag litar på den bedömning som har gjorts"
Susanna Karlqvist
socialdirektör
Maria Torgersen skriver i ett mejl att socialdirektör Susanna Karlqvist ska svara på våra frågor.
Vi får en telefontid – men inget svar på frågorna.
– Jag kan inte svara på detaljerna med tanke på omständigheterna, att det är ett enskilt ärende, säger Susanna Karlqvist.
Efter att NT ställt frågor om utredningen har socialkontoret genomfört en intern granskning. En sakkunnig på socialkontoret har gått igenom utredningen för att se om den är saklig och opartiskt utförd. Slutsatsen är att utredningen är väl genomförd och att den följer handläggningsrutinerna.
Vad har er sakkunnige för utbildning?
– Varför är det relevant? Hon har fått det här uppdraget för att hon har relevant utbildningsbakgrund, säger Susanna Karlqvist.
Är den som gjort utredningen oberoende i förhållande till dem som gjort utredningen?
– Ja.
Norrköpings kommun har utvecklat en egen metod för hur man samtalar med barn, kallad Norrköpingsmodellen. De anordnar kurser för att sprida sin kunskap, dessa kostar 5 000 kronor för tre dagar.
Norrköpings socialtjänst är stolta över hur bra de är på att prata med barn. De har utvecklat en egen metod, kallad Norrköpingsmodellen, och håller kurser för andra som vill bli bättre på att samtala med barn. För 5 000 kronor kan man gå en tredagarskurs hos socialkontoret i Norrköping. Nästa kurstillfälle är i mars.
Enligt Norrköpingsmodellen ska en handläggare hålla tre samtal som grund med ett barn. Samtalen spelas in och sammanfattas. I det tredje samtalet går handläggaren igenom vad man pratat om i de två första samtalen. Barnet får då säga om något är fel eller om de vill lägga till något.
Anton och Selma är väldigt tydliga med att de inte vill flytta till sin pappa. Trots det har familjerätten kommit fram till att det bästa för barnen är att pappan har ensam vårdnad.
Men i familjerättens utredning om Anton och Selma har handläggarna inte följt de egna rutinerna. De har bara haft ett samtal vardera med barnen samt ett uppföljande samtal.
– Jag kommer inte kunna ge dig något mer av de detaljerna som du efterfrågar. Med tanke på sekretessen som vi har att förhålla oss till, säger Susanna Karlqvist.
Känner du att ni har gjort ett bra jobb?
– Jag tänker att vi har en sakkunnig som har tittat på om vi har jobbat rätt och som har tittat på det objektivt. Jag litar på den bedömning som har gjorts.
Så socialkontoret har ingen anledning att vara självkritiska?
– Utifrån den information jag har och de professioner som är mer experter på det än mig, så litar jag på den bedömningen som gjorts. Och skulle något annat framkomma så får vi fortsätta titta på det. Givetvis vill vi hela tiden bli bättre på saker och ting, säger Susanna Karlqvist.
Selma har mått dåligt sedan hon och Anton fick veta att familjerättens förslag är att de ska flytta till sin pappa. Skolan har även gjort en orosanmälan.
Familjerätten har lämnat sin utredning till tingsrätten som ska avgöra framtiden för Anton och Selma.
I den kommande vårdnadstvisten i mars kommer mamman att tala för sin sak. Pappan för sin. Båda yrkar på egen vårdnad och att barnen ska bo hos dem.
Anton och Selma kommer inte att vara med i rättssalen. Det kommer inte att vara någon där som framför deras önskemål. Och de som har utrett vad som är bäst för dem – handläggarna på familjerätten – går emot deras vilja.
Tipsa reportrarna
Har du tankar om artikeln som du vill dela med oss? Du kanske har en egen berättelse? Skriv till:
annika.flood@nt.se eller christian.stroberg@nt.se
Du kan också tipsa om andra ämnen som vi borde granska.
Det går bra att lämna tips via vår krypterade tjänst HÄR.
