Psykiatrikern och skyddsombudet Mårten Larsson är orolig för vad nedskärningarna ska få för konsekvenser.
Totalt 29 tjänster på psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset ska bort som en del av regionens storvarsel.
Men redan nu är situationen mycket ansträngd. Samtidigt sjukskrivs fler östgötar för psykisk ohälsa och i landet är det fler barn och unga vuxna som mår dåligt psykiskt.
Psykiatrikern Mårten Larsson ifrågasätter varför det skärs ner så mycket inom just psykiatrin.
– Under de sex åren som jag har jobbat här har vi kämpat med vår öppenvård. Den är underbemannad. Den har för lite resurser.
Även Daniel Nahlbom, verksamhetschef för den psykiatriska kliniken i Norrköping, tycker att psykiatrin drabbats extra hårt och han är orolig för vad nedskärningarna kommer att innebära.
– Primärvården minskar också sin personalstyrka så att det finns en risk för att patienter som inte är allra svårast sjuka får vänta länge på hjälp, säger han.
Daniel Nahlbom, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Norrköping, tycker att psykiatrin drabbats extra hårt.
Nu när personal sägs upp befarar Mårten Larsson att ännu hårdare prioriteringar bland patienterna kommer att behöva göras.
– Till slut kommer det bara att handla om att försöka hålla folk vid liv, säger han.
Vi har gått igenom de 21 Lex Maria-anmälningar som gjorts av den psykiatriska kliniken i Norrköping mellan 2018 och 2024. Allvarliga vårdskador ska anmälas enligt Lex Maria av vårdgivaren. Fallen i Norrköping handlar till största del om människor som tagit sina liv. I åtta av fallen har interna utredningar visat att dödsfallen hade kunnat förhindras.
– Vi gör internutredningar just för att se vad vi kan förbättra så att det inte händer igen. Vi har till exempel skruvat på möjligheten att boka in patienten till jourmottagningen redan dagen efter att man varit här akut och att det finns en handlingsplan för vad som ska göras ifall en patient inte dyker upp på ett sådant besök. Vi arbetar även för nuvarande med att kunna göra fler hembesök, säger verksamhetschef Daniel Nahlbom.
Genom sitt arbete inom Vrinnevisjukhusets slutenvård träffar psykiatrikern Mårten Larsson dagligen patienter som har försökt att ta sina liv.
2023 hade Östergötland bland de högsta självmordstalen i landet.
Ibland kan ett självmordsförsök vara en impulshandling. Men för andra ligger en frustration över att inte få hjälp bakom.
– Det finns de som säger att de har väntat i två år på psykoterapi för svår ångest, eller ett trauma som de har utsatt för. Sedan orkar de inte mer, säger Mårten Larsson.
Enligt Mårten Larsson måste någon annan ta över arbetsuppgifter som till exempel vårdadministratörer tidigare har utfört.
En av de största riskfaktorerna för självmord är tidigare självmordsförsök.
De patienterna är prioriterade.
– Vi kan inte säga nej till suicidprevention, att förebygga nya försök. Det uppdraget måste vi ha kvar. Det vi får prioritera bort är behandling av ångestsyndrom och psykoterapi mot depression och trauman. Och även utredningar av adhd och autism, säger Mårten Larsson.
Cecilia hade tankar på att ta sitt liv
En av dem som sökt till psykiatrin flera gånger är Cecilia, som egentligen heter något annat. Hon har sökt dit eftersom hon har haft tankar på att ta sitt liv.
– Jag hamnade hos psykiatriakuten många gånger. När min panikångest blir som värst vill jag bara dö, säger hon.
Cecilia beskriver hur hon efter besöken på psykiatriakuten hela tiden hänvisades någon annanstans.
– Det var jag som skulle ringa och fixa, jag som skulle ringa och boka. Jag som måste skriva på 1177 till exakt rätt medarbetare. Det är väldigt mycket när man knappt kan stå upp.
"När min panikångest blir som värst vill jag bara dö".
Cecilia, som egentligen heter något annat. Bilden är arrangerad.
En av kvällarna på psykiatriakuten minns hon som särskilt traumatisk.
– De sa: ”Du är en vuxen kvinna. Vill du ta livet av dig kan inte vi stoppa dig. Så jag förstår inte riktigt varför du kommer hit”.
– Om jag någonsin har varit nära att vilja ta livet av mig så var det den gången. Jag hade tur som hade en vän som ringde och pratade med mig i två timmar. För jag kände bara att det här är hopplöst, säger Cecilia.
Daniel Nahlbom kan inte kommentera enskilda fall men beklagar att Cecilia fått det bemötandet.
– Det är beklagligt att det uttrycks på det sättet. Det är oerhört viktigt hur man uttrycker sig till patienter, säger han.
Väntetid till behandling: över ett år
Väntetider – och att inte få den vård som man behöver – är återkommande anledningar till att psykiatrin i Norrköping anmäls till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, visar vår undersökning.
Psykiatrin i Region Östergötland hade tidigare ett internt krav på att behandling skulle ske inom 30 dagar. Det kravet togs bort i juni och kommer inte gälla förrän den nya arbetsorganisationen är klar.
Men psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset behåller kravet på att göra den första bedömningen inom en månad.
Kötiderna för nybesök i Norrköping har gått ner. I oktober förra året fick 73 procent av patienterna komma på ett första besök inom 30 dagar. I mars 2024 var den siffran bara 17 procent.
– Vi har senaste halvåret arbetat med fokus på detta. Främst genom att effektivisera remissgruppens arbete som bedömer alla inkommande remisser, men även fler avsatta tider för nybesök i samtliga medarbetares tidböcker, säger Daniel Nahlbom.
Psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset. Bilden tagen den 10 december 2024.
Väntetiderna för en behandling är betydligt längre. Kravet i Region Östergötland om att man ska få behandling inom 30 dagar är inte uppnått. I oktober 2024 var medelväntetiden till behandling på Vrinnevisjukhuset över ett år – 380 dagar. Medelväntetiden i hela landet är knappt ett halvår.
Daniel Nahlbom säger att väntetiden varierar mycket beroende på vilken behandling som krävs.
– En uppföljning efter att man har gjort ett självmordsförsök behöver man inte vänta på. Vi får prioritera de svårast sjuka patienterna.
Vad gör ni för att korta köerna?
– Vi tittar på hur vi kan effektivisera flödet för utredningar och så pratar vi om vi kan vara tydligare i att erbjuda samtal på privata samtalsmottagningar där väntetiden är kortare.
Kravet på att ge behandling inom en månad är svårt att nå upp till, säger verksamhetschefen Daniel Nahlbom.
Kravet på att ge behandling inom en månad är svårt att nå upp till, säger han.
Kommer ni nå målet om att behandla inom 30 dagar när kravet återinförs?
– Vi kommer inte nå det fullt ut, inte med de minskade personalresurserna. Det ser jag inte som möjligt faktiskt, säger Daniel Nahlbom.
Personalen pressad: "Stressar genom samtalen"
Läkare och sjuksköterskor undantogs från varslet tidigare i år. Men enligt psykiatrikern Mårten Larsson måste någon annan ta över arbetsuppgifter som till exempel vårdadministratörer tidigare har utfört.
– Det spiller över på våra professioner. Jobbet försvinner inte och det blir inte färre patienter, snarare tvärtom.
"Det blir en väldig etisk stress för personalen att inte räcka till", säger skyddsombudet Mårten Larsson.
Ett dikteringsverktyg, som skriver ut det vårdpersonalen läser upp efter ett patientbesök, skulle effektivisera arbetet. Men enligt Mårten Larsson fungerar det långt ifrån felfritt.
Han beskriver hur ord försvinner eller missförstås, något som kan göra att en självmordsbenägen patient inte beskrivs som det av programmet.
– Det finns otaliga exempel där missade ord eller feltolkade ord gör det förvirrande eller eventuellt missvisande. Man får sitta och korrigera anteckningarna i stället för att träffa en ny patient.
29 tjänster försvinner på psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset.
Mårten Larsson säger att personalstyrkan är pressad och har inte möjlighet att hjälpa alla som behöver få hjälp.
– Man vet inte hur man ska kunna hjälpa patienten för man har ett överbokat schema. Kollegan har slutat eller blivit uppsagd och det kommer ingen ny. Man försöker trolla och trycka in en extra patient genom att jobba över eller stressa genom samtalen, säger han och tillägger:
– Det blir en väldig etisk stress för personalen att inte räcka till.
Mårten Larsson beskriver en personalstyrka som är pressad.
Verksamhetschefen Daniel Nahlbom ser att hans personal är pressad.
– Det blir en stress för personalen att göra de här prioriteringarna hela tiden och samtidigt veta att det finns ett stort antal patienter som står och väntar på insatser.
Daniel Nahlbom berättar att det är vanligt att patienterna på kliniken får olika typer av läkemedel under väntetiden till behandling.
Nästan 55 000 östgötar får i dag antidepressiva läkemedel. Över 11 procent av befolkningen. Och siffran har ökat de senaste åren.
Mårten Larsson varnar för att medicinering bara är en del i att komma till rätta med den ökade psykiska ohälsan. Antidepressiva läkemedel fungerar inte för alla, fler skulle behöva psykoterapi och annat stöd eller hjälp med sina levnadsvanor, menar han.
– Det går mycket snabbare och kräver mindre resurser att skicka i väg ett recept på ett läkemedel, än att utreda en patient eller ge psykoterapeutisk behandling. Men ibland gör ett läkemedel mer skada än nytta, om det inte ges på rätt indikation och vid rätt tillfälle.
Oron: att fler ska ta livet av sig
Även primärvården i Norrköping ska spara. Både psykologer och samtalsbehandlare har sagts upp.
Det riskerar att orsaka köer, menar psykologen Astrid Kihlén, som jobbar på en av vårdcentralerna i Norrköping:
– Det kan få oerhört stora konsekvenser om man får vänta på vård. Vi vet ju att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Det är en kortsiktig besparing som kommer kosta väldigt mycket på sikt.
Astrid Kihlén är psykolog på en av vårdcentralerna i Norrköping. Hon är kritisk till att psykologer och samtalsbehandlare blir färre inom primärvården.
Kan du utveckla det?
– Den kommer att kosta oerhört mycket i lidande och påverkar tillgången till samtalsbehandling. Det kan ha väldigt stor betydelse att få träffa någon snabbt. Om man får träffa en samtalsbehandlare inom en vecka kan man förebygga en ond cirkel, jämfört med om man får komma om en eller två månader. Annars har man kanske isolerat sig hemma och klarar inte av att gå till jobbet, säger Astrid Kihlén.
Skyddsombudet Mårten Larsson befarar att öppenvårdens minskade resurser kommer att leda till att fler måste söka akut hjälp och att belastningen på slutenvården ökar.
– I värsta fall finns en risk för att patienter som behöver inneliggande vård kommer att få skickas hem för att det inte finns några lediga platser på avdelningarna.
Mårten Larsson säger att en mycket stor del av psykiatrins kraft nu måste läggas på patienter med akut självmordsrisk. Det gör att andra patientgrupper riskerar att bli lidande.
– Hur vi än vrider och vänder på det kommer de minskade resurserna leda till att fler blir allvarligt sjuka och att fler gör självmordsförsök eller tar livet av sig.
En längre intervju med regionstyrelsens ordförande Marie Morell publiceras som en del av granskningen måndag kväll.
Om du mår dåligt
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
Självmordslinjen drivs av föreningen Mind som arbetar för psykisk hälsa. Du som känner att du inte vill leva längre eller har någon närstående du är orolig för kan ringa eller chatta. De som svarar är volontärer som har fått utbildning och handledning för att ge medmänskligt stöd.
Telefon: 901 01
Samtalet är kostnadsfritt. Hit kan både de som mår dåligt och anhöriga ringa. Det går bra att vara anonym. Stödlinjen öppnade 12 december 2024 och bemannas av legitimerade psykologer, sjuksköterskor och kuratorer. Linjen är öppen dygnet runt alla dagar i veckan och samtalet är kostnadsfritt.
Telefon: 90 390
Få stöd på natten och prata med någon om dina upplevelser, tankar och känslor. Du kan även chatta.
Telefon: 08-702 16 80
Du som är under 18 år kan ringa, sms:a eller chatta med en kurator på Bris, barnens rätt i samhället. Du kan även mejla och få ett svar. De som svarar är utbildade kuratorer som är vana vid att prata om känslor, tankar och hur en har det. Där finns även live-chattar, där du kan prata med andra.
Telefonnummer 116 111
Föräldralinjen är till för föräldrar och andra vuxna som är oroliga för barn eller ungdomar i sin närhet. Föräldralinjen drivs av föreningen Mind och de som svarar är utbildade psykologer eller socionomer.
Telefon: 020-85 20 00
Behöver du stöd i din roll som anhörig eller närstående? Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon som drivs av Anhörigas riksförbund. Du kan även mejla.
Telefon: 0200-23 95 00
