Personalen kommer att behöva vänja sig vid ett lägre antal medarbetare. Det är beskedet från Marie Morell (M).
Sammanlagt 29 tjänster försvinner från psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset.
Det kunde ha blivit fler än så, enligt Marie Morell. Från början varslades ett 40-tal medarbetare om uppsägning.
– Vi har försökt att värna om psykiatrin lite extra. Sedan är det klart att det här drabbar verksamheten hårt ändå, säger Marie Morell.
Personal som vi har pratat med befarar att självmordstalen ska öka nu. Kan du genomföra de här besparingarna med den vetskapen?
– Om det uppstår en patientsäkerhetsrisk kommer det att beaktas. Då finns alltid möjlighet att anställa. Men det kommer inte vara så att vi anställer jättemånga nya medarbetare.
Blir du inte orolig när du hör det här?
– Det är jätteviktigt att hela verksamheten och organisationen tar sådana här signaler på stort allvar. Har man identifierat sådana risker är det viktigt att vi får veta det så att vi kan komplettera med funktioner.
Personal beskriver en etisk stress över att inte räcka till för patienterna.
– Jag har full förståelse för att medarbetarna känner att de knappt har näsan över vattenytan, säger Marie Morell.
Man har fått vänta alldeles för länge både inom vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin.
Marie Morell
Regionstyrelsens ordförande.
Vilka risker finns det med det?
– Det är en jobbig omställning naturligtvis. Men det här är medarbetarantalet som vi kommer att ha. Vi måste fundera på hur vi riggar verksamheten för att kunna möta behovet. Vissa kliniker har drabbats hårdare än andra och där gör vi en matchning med befintlig personal. Ser vi att det är vissa nyckelkompetenser som behövs för att verksamheten ska fungera kommer vi att kunna rekrytera, så småningom.
Köerna ska kortas – när personalen blir färre
Besparingen genomförs i ett läge där väntetiden på behandling är över ett år i genomsnitt.
Många har väntat längre än så.
Kommer alla som behöver hjälp av psykiatrin att få det?
– Jag hoppas att man ska få det i framtiden. I dag och bakåt i tiden har man inte fått det. Man har fått vänta alldeles för länge både inom vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin.
"Vi har försökt att värna om psykiatrin lite extra", säger Marie Morell (M).
När den uppsagda personalen är borta är målet att få ner köerna, enligt Marie Morell.
Är det inte det ett omöjligt uppdrag för personalen att korta köerna samtidigt som kollegorna blir färre?
– Det är ett dilemma som vi har, naturligtvis.
Hur ska det gå att genomföra, rent konkret?
– Jag tror att vården behöver samordnas på ett bättre sätt där det bli tydligare vem som är ansvarig.
Vi såg hur ekonomin bara fortsatte att rasa. Vi bestämde att vi måste verkligen sätta stopp.
Marie Morell
Regionstyrelsens ordförande.
Marie Morell nämner missbruksvården som ett exempel, där kommunen i dag ansvarar för missbruksdelen och regionen för den psykiatriska.
– Där tror jag att vi skulle kunna jobba mer med fokus på varje enskild person.
Hon vill också dra lärdom av andra regioners arbetssätt och fånga upp barn med psykisk ohälsa tidigare.
– Då kan vi förhindra att den psykiska ohälsan följer med upp i vuxen ålder. Det är något som vi vet kan leda till missbruk.
Till neddragningarna inom psykiatrin är genomförda har regionens mål om att erbjuda behandling och åtgärd inom 30 dagar tagits bort.
Nedskärningar i vården behövde göras eftersom det ekonomiska läget var akut, menar Marie Morell (M), regionstyrelsens ordförande.
Det är du som är beslutsfattaren, kommer inte den här neddragningen att göra läget ännu svårare?
– Det är klart att det kan verka så efter ett sådant här varsel. Men för oss handlar det om att ha ordning och reda på ekonomin och samtidigt hitta nya arbetssätt för att korta väntetiderna. Det har vi kunnat göra på andra områden.
Kan du ge några exempel på sådana nya arbetssätt?
– Vi behöver kroka arm med kommunerna och se hur vi kan jobba bättre tillsammans. Om vi går i takt med varandra tror jag att vi kan hjälpa fler. Det är ofta samma individer som får insatser och stöd från både regionen och kommunen.
29 tjänster försvinner på psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Totalt varslades 900 av regionens anställda om uppsägning i februari 2024. Marie Morell säger att läget var akut, med ett underskott på 1,7 miljarder som riskerade att växa sig ännu större.
– Vi såg hur ekonomin bara fortsatte att rasa. Vi bestämde att vi måste verkligen sätta stopp.
Svaret blev att dra ner på personalkostnaderna.
– En väldigt stor andel av regionens kostnader är lön. Och det enda sättet att få bort lön är att få bort medarbetaren, säger Marie Morell.
Drar ner även inom primärvården
Till följd av besparingarna kommer antalet psykologer och samtalsbehandlare att bli färre på vårdcentralerna.
Marie Morells besked till de anställda är att man kommer att behöva vänja sig vid att ha färre medarbetare framöver.
– Jag förstår att det inte är något roligt svar för personalen att få. Men det är den utmaning som vi står inför.
Jag förstår att det inte är något roligt svar för personalen att få.
Marie Morell (M)
Regionstyrelsens ordförande
Även hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är väntetiden lång. Kön till en adhd-utredning i Norrköping är uppemot ett och ett halvt år.
Vad vill du säga till en mamma som väntar och väntar på att hennes dotter ska få hjälp?
– Att det inte är acceptabelt att vi ska ha så långa väntetider. Det är någonting som vi har jobbat med under flera år.
I Norrköping får patienter i snitt vänta över ett år på behandling för psykiatriska besvär.
Marie Morell medger att mycket av arbetet med att samordna vården faller på vårdnadshavaren i dag.
– Det är belastande. Det är nästan ett heltidsjobb att hålla ordning på alla kontakter man ska ha.
Men vad ska en förälder i en sådan här situation rent praktiskt göra?
– Tyvärr är det bara att ta en ny kontakt hela tiden.
Ministern: psykiatrin ska prioriteras
Enligt regeringen är psykisk ohälsa ett prioriterat område. Antalet självmord ska minskas och köerna till psykiatrin ska kortas.
Det säger socialminister Jacob Forssmed (KD) när NT träffar honom.
– Från regeringens sida tycker vi att det är oerhört angeläget att man prioriterar psykiatrin.
Köerna till framför allt barn- och ungdomspsykiatrin är för långa i landet, enligt socialminister Jakob Forssmed (KD).
Vad har regeringen för ansvar för situationen som uppstått i Norrköping?
– I grunden är hälso- och sjukvården en fråga för regionerna. Men självklart har även vi ansvar för hur saker och ting fungerar. Jag är till exempel inte nöjd med de långa köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin, säger Jacob Forssmed.
Åter till Marie Morell, som säger att hela samhället behöver samarbeta för att komma till rätta med den ökande psykiska ohälsan bland barn.
Du får svara ja eller nej – tycker du att ni prioriterar psykiatrin?
– Ja, jag tycker att vi har fokus på psykiatrin. Men om vi prioriterar i pengar är kanske svårare att säga.
Om du mår dåligt
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
Självmordslinjen drivs av föreningen Mind som arbetar för psykisk hälsa. Du som känner att du inte vill leva längre eller har någon närstående du är orolig för kan ringa eller chatta. De som svarar är volontärer som har fått utbildning och handledning för att ge medmänskligt stöd.
Telefon: 901 01
Samtalet är kostnadsfritt. Hit kan både de som mår dåligt och anhöriga ringa. Det går bra att vara anonym. Stödlinjen öppnade 12 december 2024 och bemannas av legitimerade psykologer, sjuksköterskor och kuratorer. Linjen är öppen dygnet runt alla dagar i veckan och samtalet är kostnadsfritt.
Telefon: 90 390
Få stöd på natten och prata med någon om dina upplevelser, tankar och känslor. Du kan även chatta.
Telefon: 08-702 16 80
Du som är under 18 år kan ringa, sms:a eller chatta med en kurator på Bris, barnens rätt i samhället. Du kan även mejla och få ett svar. De som svarar är utbildade kuratorer som är vana vid att prata om känslor, tankar och hur en har det. Där finns även live-chattar, där du kan prata med andra.
Telefonnummer 116 111
Föräldralinjen är till för föräldrar och andra vuxna som är oroliga för barn eller ungdomar i sin närhet. Föräldralinjen drivs av föreningen Mind och de som svarar är utbildade psykologer eller socionomer.
Telefon: 020-85 20 00
Behöver du stöd i din roll som anhörig eller närstående? Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon som drivs av Anhörigas riksförbund. Du kan även mejla.
Telefon: 0200-23 95 00
