Petter och Amanda Ljunggren är inlagda på Neonatalavdelningen med sin dotter Lara.
På ett av rummen på Neonatalen, som också kallas Neo, på Vrinnevisjukhuset träffar vi Petter och Amanda Ljunggren som är här med sin dotter Lara. Lara ligger på en värmemadrass när vi kommer in i rummet, men snart börjar hon gny och vill komma upp i mammas famn. Där kommer hon till ro.
När Lara föddes i vecka 36+2 vägde hon 2 005 gram och räknas som lätt prematur. Amanda Ljunggren drabbades av havandeskapsförgiftning och därför sattes förlossningen igång. Samma sak hände när hon var gravid med parets äldsta son, som föddes i vecka 34+0.
– Under den här graviditeten var jag glad för varje dag som hon stannade i magen, säger Amanda medan hon rättar till filten som Lara är insvept i.
Lara behövde få vård på Neonatalen eftersom hon några timmar efter födseln hade svårt att hålla värmen. När deras son Casper var nyfödd var de också inlagda på Neo. De säger att den gången var det mer ovisst att vara förälder till en prematur bebis.
– Det var läskigt i början innan man vande sig vid hur små prematurer är. Man vågade knappt byta blöja på honom utan att personalen var där, säger Petter Ljunggren.
Barnsköterskan Helen Bladh som är med oss i rummet flikar in:
– Och vi vill att ni ska göra det själva, så att ni blir trygga.
Det är andra gången familjen Ljunggren är här på Neo. Även barnets äldsta son föddes för tidigt och behövde läggas in.
Förutom allt det vanliga omhändertaget av en bebis med blöjbyten och amning jobbar föräldrarna med att fasa ut Laras värmemadrass. De hoppas på att få komma hem under nästa vecka.
– Vi längtar förstås hem, framförallt till vår son. Men han får komma hit och hälsa på. Det är väldigt familjärt här på det sättet, säger Amanda Ljunggren.
Många tror att bebisen är sjuk. Det känns viktigt att berätta att det inte behöver vara så.
Petter Ljunggren
Pappa till Lara, som föddes för tidigt
På Neonatalavdelningen vårdas barn som är för tidigt födda och fullgångna barn som är sjuka. Vrinnevisjukhuset tar emot barn som är födda i vecka 29 eller senare. Föds de tidigare än så måste familjen flyttas till Universitetssjukhuset i Linköping. På Neo kan barnen behöva vårdas i allt från några timmar till några månader.
Petter Ljunggren säger att han flera gånger har fått förklara för andra vad Neonatalen är.
– Många tror att bebisen är sjuk. Det känns viktigt att berätta att det inte behöver vara så.
Prematura bebisar behöver ofta hjälp med att lära sig att amma eller matas, de kan ha svårt att hålla värmen och ibland behöva hjälp med andningen, förklarar Erica Carlsson som är undersköterska på avdelningen.
Barnspecialistsjuksköterskan Tulliki Stendahl, undersköterskan Erica Carlsson och barnsköterskan Helen Bladh.
Neonatalen flyttade in i sina nuvarande lokaler i september 2020. Här finns fler samvårdsrum där familjen kan vara tillsammans.
– Det ligger i linje med "noll separation" som vi jobbar med. Då vårdar föräldrarna barnet genom att ha hudkontakt så många timmar av dygnet som det är möjligt, säger Erica Carlsson.
De är så häftiga de här små barnen, hur de visar så tydligt vad de vill säga.
Helen Bladh
Barnsköterska
I de gamla lokalerna, som hade färre samvårdsrum, behövde barn skiljas från föräldrarna.
– Det var hjärtskärande att behöva välja. Ofta var det de barn som var sjukast som inte kunde vara tillsammans med föräldrarna, eftersom vi fick prioritera de som kunde amma, säger Helen Bladh.
Barnsköterskan Helen Bladh visar en monitor där personalen kan övervaka flera barn samtidigt.
Det har sedan några år tillbaka pågått ett projekt mellan förlossningen och Neo som handlar om just "noll separation". Barnspecialistsjuksköterskan Tulliki Stendahl säger att det går ut på att fler barn ska kunna vårdas på mammans bröst och få till exempel andningsstöd där i stället för att tas ut till ett akutrum.
– Sedan ungefär ett år tillbaka så har vi börjat försiktigt med barn födda från vecka 35, säger Erica Carlsson.
Nu är målet att barn födda redan från vecka 29 ska kunna vårdas hos mamman.
– Det kan vara jobbigt för mammorna om vi behöver ta med oss barnet och springa ut till ett annat rum, säger Tulliki Stendahl.
Det är både glada och ledsna tårar här.
Helen Bladh
Barnsköterska
Neonatalen är inte helt förskonad från den personalbrist som råder inom regionen. I de nya lokalerna finns tio vårdplatser, varav en är avsedd att delas mellan förlossningen och Neonatalen. I dagsläget är åtta vårdplatser öppna på grund av att det inte finns tillräckligt med personal. Till följd av att all hyrpersonal nu ska bytas ut söker avdelningen nya sjuksköterskor.
– Jag upplever inte att vi har samma ruljangs på personal som på andra delar av sjukhuset, säger Erica Carlsson.
Det märks att personalen här trivs med sitt jobb. Barnsköterskan Helen Bladh har jobbat på Neo i 40 år.
– Det är fantastiskt att se ett litet barn som vi inte ens visste om det skulle överleva komma hit som en sprallig femåring på den sista efterkontrollen. Det är både glada och ledsna tårar här, säger hon.
Tulliki Stendahl, som är barnspecialistsjuksköterska, visar utrustningen som personalen kan ta med sig till ett förlossningsrum.
Dagarna på Neo kan se olika ut. Ibland går larmet. Då är en bebis i behov av akut vård.
– Då är det fullt fokus, säger Tulliki Stendahl.
– Det är nästan så att man känner "yes". Det låter kanske konstigt men det beror ju på att vi som har lång erfarenhet av att jobba här ser ett driv i det akuta läget. Det är bara att axla manteln, säger Helen Bladh.
Det kan uppstå skador om du lägger ett så litet barn på rygg när du ska byta blöja. De mår bra av att ligga i sidoläge.
Erica Carlsson
Undersköterska
Tulliki Stendahl säger att det är viktigt att komma ihåg att Neo inte bara är en plats där söta, små bebisar vårdas. Här vårdas även svårt sjuka barn och de hanterar familjer i kris.
– Vi jobbar tillsammans med det psykosociala teamet som alltid kommer in och presenterar sig. De är väldigt bra på att märka om föräldrarna behöver stöd, säger hon.
Föräldrar som får ett prematurt barn är ofta nervösa och stressade i början, och personalens arbete består mycket i att få dem att känna sig trygga tillsammans med sitt barn.
Undersköterskan Erica Carlsson visar hur en partnersäng i samvårdsrummet kan fällas ner från väggen.
– Det är ett hantverk att vårda en sådan liten bebis. Det kan uppstå skador om du lägger ett så litet barn på rygg när du ska byta blöja. De mår bra av att byta blöja i sidoläge och behöver stöd för att hålla ihop sin lilla kropp. Därför är man alltid två personer som byter blöjan. Helst en förälder och en personal, säger Erica Carlsson.
Föräldrarna får lära sig att tyda sitt barns signaler. Inom neonatalvården finns en omvårdnadsmodell som heter NIDCAP. Den bygger på att skapa förståelse för barnets beteende.
– De är häftiga de här små barnen, hur de visar tydligt vad de vill säga, säger Helen Bladh.
Inne på intensivvårdssalen finns utrustning för att vårda prematura barn och barn i akuta skeden.
– Om de inte vill göra något kan de ta upp en hand för ansiktet eller rynka på pannan, de signalerna lär vi föräldrarna att förstå, säger Erica Carlsson.
Tulliki Stendahl säger att när vårdtiden på Neo är slut kan föräldrarna säga att de både vill ha personalen och larmknappen med sig hem.
– Men vi låter dem bara åka hem om de känner sig trygga.
Efter att familjen har fått åka hem kan de få hemvård av personalen på Neo två gånger i veckan så länge som det behövs.
– Dessutom finns vi alltid ett samtal bort. Men när de väl har landat hemma i soffan vill de inte komma tillbaka, säger Erica Carlsson.
Föräldrarna som är inlagda på avdelningen lagar själva sin mat i köket. "Matlådor från anhöriga är ett välkommet inslag", säger Helen Bladh.
Antal barn på Neo
Under 2023 vårdades 204 barn på Neonatalavdelningen på Vrinnevisjukhuset. Det blev totalt 2 159 vårddygn under förra året på avdelningen.
42 barn vårdades under 2023 av Neonatalens hemvård.
