Skolinspektionen ser allvarligt på att eleverna inte får det stöd de behöver för att klara utbildningen. Något som de ofta ser när de gör skolinspektioner. Men att det är så allvarliga brister som på Hällaskolan menar de är ovanligt.
I övergången mellan skog och bebyggelse ligger Hällaskolan. Borensbergs högstadium som på hemsidan anger att de "arbetar aktivt med att möta våra elever oavsett föräldrars utbildningsbakgrund, etnisk bakgrund eller social bakgrund med målet att alla ska bli behöriga för vidare studier på gymnasiet."
Men alla blir inte behöriga.
Våren 2024 larmar en förälder Skolinspektionen. Det talas om bristande trygghet, kränkningar, skadegörelse – och mordhot. Man beskriver elever som vissa dagar inte vågar gå till skolan, men att inget hänt när klagomål lyfts till rektorn och kommunen.
Sådana anmälningar är inte ovanliga enligt utredare Erik Ahlsén. Ibland avvaktar de fler signaler om samma skola. Andra gånger reagerar de snabbare.
– Det var det här med att det pågått under längre tid. Det var ju både från årskurs 7, 8 och 9, som gjorde att vi kände att vi måste göra någon form av verksamhetsbesök, säger han och berättar att de även tidigare haft kontakt med Motala kommun men att de då inte kunnat åka ut på grund av pandemin.
I början av mars görs ett oanmält besök och man besöker lektioner. Några dagar därefter intervjuas elever och personal.
Deras rapport ger en bild av att det finns vissa elever som känner sig otrygga, skadegörelse och lärare som slutat anmäla kränkningar. Men det är något annat som får myndigheten att reagera – något som får dem att hota med miljonböter.
De låga resultaten
Elevernas betyg gås igenom. Statistiken är mörk.
2023 var det över 40 procent av dåvarande sjuor som inte nådde målen i ett eller flera ämnen. I åttan var läget så för var tredje elev och i nian åter nära 40 procent. Men frågan blir hur skolan agerat.
– Eleverna får inte förutsättningarna att nå ett godkänt betyg. Sen är det också att det har pågått under flera år. Det är det allvarliga, säger Erik Ahlsén.
Om man riskerar att inte nå godkänt ska det ges extra anpassningar. Det är kortare insatser, men om läraren inte tycker att det räcker ska rektor kopplas in för att avgöra om man ska utreda särskilt stöd till eleven.
– Då ska det utarbetas åtgärdsprogram. Men det måste inte alltid bli åtgärdsprogram, men man kan se särskilt stöd som en lång kedja. Men den har på många ställen varit fel rakt igenom. Det har varit fel från början, säger Erik Ahlsén.
2023, när totalt 93 elever gick hem utan godkända betyg, gjordes bara åtta åtgärdsprogram. I intervjuer berättar lärare att de anmält stödbehov för samma elever, flera gånger om året under flera år, men där stödet uteblivit. De lyfter att de inte hinner anmäla alla elever med stödbehov och att undervisningen för hela klasser påverkas.
– Ur ett elevperspektiv tänker man att eleverna inte får det stöd de ska ha. Här har det pågått under lång tid. Delvis beror det på att det har varit en del rektorsbyten och lärare som har slutat. Det ska man säga till skolans försvar, säger Erik Ahlsén men tillägger att rektor och kommunen ändå har ett stort ansvar.
Viteshotet
Skolinspektionens bedömning är hård. De lyfter "allvarliga brister" i att ge eleverna extra anpassningar och utreda stödbehov. Den stora andelen elever utan godkända betyg ses som "anmärkningsvärt".
– När vi är ute är det väldigt många skolor som får anmärkningar eller föreläggande på stöd. Oftast handlar det om att lärare inte anmäler eller att rektorn inte startar en utredning. Det brukar vara enskilda delar men det är sällan inte en hel kedja som fallerar. Det är inte vanligt och det är därför vi ser allvarligt på det, säger Erik Ahlsén.
Problemen bedöms så allvarliga att man också lägger ett vite. Om kommunen inte kan visa att bristerna åtgärdats senast 4 november riskerar man böter – på tre miljoner kronor.
Ur ett elevperspektiv tänker man att eleverna inte får det stöd de ska ha
Erik Ahlsén
Utredare, Skolinspektionen
Hälla är tom när rektor Christian Lindholm släpper in oss. Stegen ekar mellan väggarna när han leder vägen till ett konferensrum. Vi slår oss ner och första frågan han får är hur han reagerade på beslutet och vitesbeloppet. Han funderar någon sekund.
– Det är klart att jag reagerade på beloppet, men jag tänker att Skolinspektionens syfte är att granska skolor och se till att de jobbar utifrån skollagen. Jag välkomnar att man granskar för att vi ska få verktyg för att göra rätt. Jag ser alltid utomståendes granskningar som något positivt för verksamheten. För min ambition är att det ska bli en välfungerande skola.
Christian Lindholm tillträdde som rektor på Hällaskolan till höstterminen 2023. Något som han ser som ett långsiktigt projekt. "För kontinuitet är viktigt för skolor och vi behöver kontinuitet på Hällaskolan" säger han.
Vitessumman tas fram utifrån kommunens storlek, dess ekonomi och antal elever. Men beloppet säger även hur allvarligt myndigheten ser på läget.
– Generellt har de här beloppen blivit högre, men vi har inte haft många i den här storleksordningen. Jag tror det finns något, i en större kommun, på åtta miljoner eller så som är det högsta. Men så här högt har inte jag varit med om tidigare, säger Erik Ahlsén och fortsätter:
– Sen är syftet med ett vite att det ska vara ett påtryckningsmedel för att vi vill att det här ska åtgärdas.
Rektorns förklaringar
Christian Lindholm har varit rektor sedan 8 augusti i fjol. När han började var organisationen redan satt.
– Jag identifierade ganska snart att det fanns brister att jobba med.
Han lyfter att de börjat att bygga en stödkedja, bland annat genom att anställa en specialpedagog och en speciallärare på heltid.
– Vi behöver också kunna säkerställa att vi har de verktygslådor som behövs för att kunna uträtta det särskilda stödet. Där har vi byggt upp verksamheter, under pågående läsår, som jag tänker är en del av processen för att kunna göra rätt insats för eleverna i ett tidigt skede. Och att ha dokumentation på rätt sätt.
Han menar att de är på god väg.
– Vi är inte riktigt i hamn. Det visar det här resultatet. Men jag har stor tillförsikt till att vi kommer vara i hamn 4 november när vitet ska prövas.
Rektor Christian Lindholm lyfter att tryggheten ska förbättras på skolan. "Vi ska inte tolerera att någon säger ett könsord, att någon uttrycker sig olämpligt eller knuffar någon i korridoren", säger han.
Rektors- och lärarbyten lyfts som en orsak. Christian Lindholm håller med om att kontinuitet i skolledning och personal hade gjort skillnad.
– Relationer kan byggas på ett annat sätt om man har tid att träffas och det är fördelaktigt att en lärare kan följa elever över tid. Nu har inte så varit fallet.
Hans ambition är att Hällaskolan ska vara en plats där personal vill stanna – och en skola där eleverna får bra undervisning. Den processen är i gång, menar han.
– Vi har mätbara och märkbara resultat som visar i rätt riktning. Jag tror att vi inom en framtid kommer vi ha ett annat resultat. Jag är väldigt övertygad om det.
Efter några sekunders tystnad fortsätter Christian Lindholm:
– Och jag kan tillägga att oavsett hur många rektorsbyten man haft så är jag ansvarig för verksamheten det här året, så jag tar ansvar fullt ut. För mig är det här ett långsiktigt projekt för kontinuitet är viktigt för skolor och vi behöver kontinuitet på Hällaskolan.
Vi går genom korridorerna. Förbi de gröna elevskåpen som snart åter ska öppnas. Christian Lindholm fortsätter till de rum som anpassats för elever som behöver extra stöd. Där finns studieplatser för de som behöver lugn och ro.
– Vi har väldigt bra lokalmässiga förutsättningar för undervisning. Vi har bra klassrum, grupprum i alla klassrum och trevliga miljöer. Klart det kan bli bättre, men ändå.
Skolinspektionens kritik är en tråkig nyhet menar rektor Christian Lindholm. Men han säger att de måste använda sig av den på ett konstruktivt sätt. För han vill precis som Skolinspektionen att alla elever ska få den utbildning som de har rätt till.
Bötesbeloppet på tre miljoner är bara tre månader bort. Christian Lindholm ler lite snett vid frågan om han känner press över den snäva tidsramen. Han konstaterar att det är så här det ser ut och att han, ihop med personalen, nu måste jobba för att få effekt.
– Men jag tänker att det är görbart för vi har kommit så pass långt i processen. Jag känner mig som sagt ganska trygg i att vi kommer lösa det här innan 4 november, säger han och tillägger att planen framåt finns men att han, specialpedagog och speciallärare nu måste få alla rutiner på plats.
Otrygghet och kränkningar
Hällaskolans elever har ännu sommarlov och lugnet ligger över skolkorridorerna. Än så länge ekar salar och grupprum tomma. Men i Skolinspektionens rapport beskrivs en skolmiljö med brister. För det var ju det som anmälan faktiskt handlade om.
Har ni haft kännedom om att elever mordhotats av skolkamrater?
– Jag har ingen kännedom om det. Skulle det framkomma att det förekommer mordhot så måste vi jobba utifrån de rutiner som finns på skolan. Det vill säga att vi måste utreda händelserna och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att samtliga elever är trygga på skolan, säger Christian Lindholm och fortsätter:
– Det är ju det som är grundläggande för att vi ska kunna säkerställa att våra elever, som jag har ansvar för, ska kunna ha en trygg skolgång.
Det handlar exempelvis om elev som smällt av en stinkbomb, elever som tagit med sig illaluktande sprayflaskor till skolan som de sedan använt samt elev som spelat höga ljud under lektionstid och struntat i lärarens tillsägelser.
Lärare i intervju med Skolinspektionens utredare
Bristerna i stöd gav ett böteshot på miljonbelopp. Men kring problemen med trygghet och studiero är Skolinspektionen mer blygsamma. De kräver åtgärder, som en uppdaterad handlingsplan, att all personal anmäler kränkningar och att en rutin för att ta mobiler om de nyttjas på lektioner utan att läraren sagt okej.
Men det krävs bara en skriftlig redovisning. Först om kommunen inte gör det finns en risk för "mer ingripande sanktioner".
– Att de här sakerna sker är ju så klart allvarligt, säger Erik Ahlsén, men förklarar att kommunen och skolan till viss del redan gör uppföljningar och utredningar kopplat till trygghet och kränkningar.
Och Skolinspektionen kommer att kontrollera. Om bristerna inte åtgärdats, då kan det bli mer böter.
– Men det måste finnas lagstöd för att vitesförelägga. Det har vi inte ansett att det fanns i de delarna.
Det finns elever som intervjuats som beskriver skolmiljön som trygg. Andra lyfter upp problem med skadegörelse och bristande studiero.
Cirka tjugo elever intervjuas. Vissa säger till Skolinspektionen att de känner sig trygga på skolan. Andra talar om stök, kränkningar, grova sexistiska kommentarer och skadegörelse. En elev beskriver tryggheten som "så dålig" och lärare vittnar om elever som monterar av dörrkarmar, utlöser fejkade brandlarm, blockerar klassrum och kastar ägg på skolgården.
Christian Lindholm påtalar vikten av förebyggande insatser:
– Om man kan förebygga så att inte problem uppstår så blir det åtgärdande arbetet mindre i omfång. Så jag tänker att det arbetet är avsevärt viktigt att vi får till på ett bra sätt till nästa läsår. Jag tänker att Hällaskolan är en trygg skola för våra elever. Sen behöver det vara lugnt på skolan också. I alla sammanhang, i alla situationer och i alla klassrum.
Bristande studiero
Utredarna besöker tre lektioner och beskriver hur det på två av dem var "en hög ljudnivå, elever som inte lyssnade på lärarens tillsägelser och ett flertal elever som störde undervisningen." Och skolmiljön får konsekvenser. Elever i årskurs 9 säger att den bristande studieron gör att de "inte lär sig någonting på lektionerna".
Erik Ahlsén pekar på att det generellt är ett återkommande problem.
– Sen kan det finnas, och nu pratar jag generellt hela tiden, lärare som kanske behöver mer stöttning i hur man ska undervisa som en ledarskapsutvecklande insats. Det har vi sett i andra skolor.
Exakt vad som där ska göras på Hälla vill Christian Lindholm inte gå in på, men han talar om att stötta personalen:
– Vi har som verksamhet ansvar att säkerställa att vi håller en enhetskvalitet oavsett i vilket klassrum eller situation man är i.
Enligt rapporten finns lärare som slutat anmäla kränkningar. "Läraren skulle behöva ställa in all undervisning eftersom det förekommer så många kränkningar mellan eleverna vilket leder till att alla kränkningar inte anmäls", står det.
– Det är aldrig okej, säger Erik Ahlsén och menar att det även handlar om att ge kommunen en bild av mängden kränkningar för att kunna förebygga.
Här konstaterar också Hällaskolans rektor att de har ett jobb har att göra.
– Vi ska inte tolerera att någon säger ett könsord, att någon uttrycker sig olämpligt eller knuffar någon i korridoren, säger han och fortsätter:
– Det måste vi anmäla. Det är allas ansvar att anmäla allt som man misstänker är en kränkning. Men jag tänker också att det är en förändringsprocess och det är viktigt att komma hela vägen, men vi är inte riktigt i land där än.
Rutinerna finns. Det Christian Lindholm menar behövs är att alla känner till och använder dem.
Lokalmässigt menar rektor Christian Lindholm att Hällaskolan har väldigt bra förutsättningar för undervisning.
Både lärare och elever lyfter att dåliga beteenden inte alltid ger konsekvenser. Enligt en lärargrupp finns "flera elever som med råge uppfyller kraven för att bli avstängda", men att så inte sker. Andra tycker att det är oklart vilka konsekvenser som ska ges. Det gör att man agerar olika och att eleverna "lär sig att deras beteende inte får konsekvenser".
Enligt Christian Lindholm har det dock saknats stöd i lagen att stänga av elever. Han upprepar vikten av förebyggande arbete.
– Det är det jag som skolledare fokuserar på. Vi ska jobba för att det inte ska hända och då finns många delar i det här som vi behöver förfina och jobba med, framförallt att säkerställa att personalen står enade.
Framtidstro
Mörka moln tornar upp sig utanför. Men här och var bryter solstrålar igenom med hopp om bättre väder. Hopp har också Christian Lindholm.
– Jag tänker att Hällaskolan har ett fantastiskt elevunderlag. Vi har bra förutsättningar lokalmässigt och pusselbitarna börjar falla på plats.
Han menar att de redan var medvetna om problemen och börjat jobba med dem.
– Jag tänker att vi måste ta och använda oss av den här inspektionen på ett bra, konstruktivt sätt. För jag vill samma sak som Skolinspektionen. Jag vill att alla elever ska ha få den utbildning som de faktiskt har rätt till.
