Jessica Berglund var tillsammans med sin exman i nästan 20 år. Hon säger att det var tufft att skilja sig men bland det bästa som hon har gjort.
På bröllopsdagen kändes allt så bra, men efter nästan 20 år tog relationen slut. Att skilja sig var ett jättesvårt beslut, säger Jessica Berglund från Linköping.
– Jag och min exman fattade beslutet att skilja oss tillsammans och barnen var det viktigaste i allt.
För henne blev livet annorlunda efter skilsmässan. Hon upptäckte en ny version av sig själv och mådde bra av att skilja sig.
– Det var en bra skilsmässa och det var det bästa beslutet. Jag och min exman har en jättefin relation i dag och jag trivs bra med mitt liv nu.
Hennes islandshäst slappar i solen och molnen drar förbi ovanför. Vi står i hennes stall på en gård utanför Linköping. I grunden jobbar hon som kurator för Region Östergötland. Dessutom ordnar hon möhippor på sin gård. Hon kallar det för själsliga möhippor, där kvinnor får meditera i en intensiv stillhet.
– Vi pratar och skrattar mycket, lär känna hästarna och varandra en stund innan det blir en gemensam guidad meditation tillsammans med hästarna. Jag blir lika rörd och lycklig varje gång, för något väldigt kraftfullt inträffar i mötet med djuren och det är magiskt att se när mina hästar får möjligheten att läka stukade själar och brustna hjärtan.
Jessica Berglund har ett stall i Gammalkil, strax utanför Linköping. Där vill hon hjälpa kvinnor att gå vidare efter en skilsmässa.
Den senaste tiden har Jessica fått frågor om hon även vill ordna ceremonier för kvinnor som har skilt sig. På sociala medier förekommer inlägg där kvinnor berättar om så kallade ”skilsmässohippor” och där egenföretagare annonserar att de ordnar fester för kvinnor som har skilt sig.
På många sätt liknar det en möhippa, fast man firar att kvinnan har skilt sig. Fokuset är att hylla singelskapet och vara varsam med den nyskilda vännen.
– Det är mycket större än när man ska gifta sig. Det definierar oss så mycket när vi ska skilja oss. Vi behöver ritualer i alla former. Vi har födelsedagen, vi gifter oss, och så har vi skilsmässan som vi så länge har kämpat med, säger Jessica Berglund.
En klassisk skilsmässohippa liknar en fest där kvinnan firas ordentligt med god mat, dryck och vänner som samlas. Fast det är skilsmässan som firas.
Men Jessica Berglund vill inte kalla det för ett firande utan ser det istället som en ceremoni.
– Att gifta sig är en jättestor övergång, en förflyttning från ett tillstånd till ett annat, och det är verkligen en skilsmässa också. Någon som gifter sig är full av hopp. Någon som precis har skilt sig kanske behöver hjälp att hitta och skapa det hoppet i sig själv igen.
Vi har pratat med tre kvinnor som har skilt sig. Marina Revhult från Linköping var gift i sju år och flyttade till Linköping efter sin skilsmässa. Att skilja sig blev en nystart. "Det var nervöst och nytt. Jag hade inga vänner och inget jobb, men allt löste sig. Idag har jag ett fast jobb, sambo och vänner. Skilsmässan var befriande. Jag har inte hört talas om skilsmässohippor tidigare, själv fick jag ingen särskild uppvaktning efter min skilsmässa. En inflyttningsfest var mitt sätt att fira.”
Jessica Berglund berättar att man ska utgå från vad den nyskilde behöver. Hon menar att en skilsmässohippa kan fungera om kvinnan vill det och har önskat det:
– Om det passar en att fira så kan man göra det. Och det finns inget som säger att det ena utesluter det andra. Men man ska vara varsam med sin vän om man vill ordna en skilsmässohippa. För vi vet inte vilka sorger och bekymmer som ligger bakom.
Om ens nyskilda vän är väldigt skör kan en fest landa fel, anser hon. Jessica tycker att det viktigaste är att finnas där för vännen som har separerat och fråga vad vännen behöver.
Carina Osmanlic, 52, har skiljt sig två gånger och tycker inte att man ska fira sin skilsmässa: "Jag hade inte uppskattat om mina vänner anordnade en fest efter att jag har skiljt mig. Det kan landa riktigt fel. Jag tycker att fenomenet är konstigt.”
En kritik mot skilsmässohippor är att man gör narr av relationen. Hur ser du på det?
– Jag kan till viss del hålla med om den kritiken. Om man gör narr av relationen så har man missat möjligheten att vara varsam med sin vän och sig själv. Skulle jag börja göra narr av den relationen då tror jag inte att jag hade mått bra efteråt. För då gör jag narr av mina egna livsbeslut. Och jag skulle inte uppskatta om mina vänner gjorde det heller.
Hon säger att en skilsmässa är ett trauma på många sätt. Oavsett om man lämnar eller blir lämnad så finns det mycket sorg. Sorg över det som har varit. Sorg över det som inte blir.
– Så fort man lämnar en relation ska man hitta en ny identitet utanför relationen. Det är mycket i framtiden som nu inte kommer att bli av. Det blir ett gott liv, fast på ett annat sätt.
Elin Gahm, 34, känner flera som har skiljt sig: "Jag tycker att skilsmässohippor låter ganska härligt. Om man inte mår bra av en relation, och har tagit sig ur den, då tycker jag att man ska fira det. Jag har en vän som har skilt sig ganska nyligen, hon mår jättebra av det. Vi är ett tjejgäng som hittar på roliga saker tillsammans. Vi har aldrig kallat det för en skilsmässohippa, men det har vi gjort liknar det mycket.”
Jessica hade inte själv någon ceremoni när hon skilde sig, men säger att hon på något vis hade velat inleda den nya fasen i livet.
– Jag hade uppskattat att samlas kring god mat och något gott att dricka, gärna på ett sätt som involverar djur och natur.
Under ceremonin hade hon velat prata om framtiden, vad hon längtar efter, vad som är härligt och vilka möjligheter som finns efter att hon har skilt sig.
– Jag vill inte bråka inte med verkligheten. Om vi blir lyckligare på varsitt håll, då är det så. Då kan jag skapa en ny version av mig själv. Och det är värt att fira.
