Layth och familjen bodde i Johannelund under åren i Linköping. I grönområdena kring husen lekte han med kompisar.
De står runt honom och frågar honom, igen: Var är tabbarna? Det saknas två pistoler. Säger de.
Fem timmar senare ligger han mördad i ett skogsområde, troligen strypt med spännbandet som han har runt sin hals.
Det är en julidag 2023, Layth har blivit 14 år och han har för fjärde gången rymt till Stockholm från familjehemmet. Nu har han lurats ner till cykelförrådet under ett lägenhetshus i Järfälla. Där väntar äldre gängkriminella på honom, nu sitter han där hopkrupen på förrådsgolvet, rädd och ångestfylld med händerna och munnen förtejpade med eltejp.
Hur kunde pojken Layth hamna här?
Layth sysslade inte med kriminalitet från start. Det har Correns granskning visat. Han var en 12-årig pojke i Johannelund som gillade att spela fotboll med sina kompisar på raster och efter skolan. En unge som badade i Stångån på somrarna, spelade X-Box och längtade efter att ha en egen hund att kela med – men han hade en pappa som slog honom som en del i uppfostran. Det var vad Layth själv berättade för skolpersonal.
Skolan gjorde vad de skulle; de larmade socialtjänsten. Socialtjänsten gjorde vad de skulle; de omhändertog Layth tillfälligt och hade samtal med honom och med föräldrarna för att utreda vad som pågick.
Layth blev sedan omhändertagen enligt tvångslagstiftningen LVU, lagen om vård av unga. Syftet var som lagen säger: Ett barn som utsätts för våld eller som själv riskerar sin hälsa, ska skyddas av samhället.
Men sedan – går det snett när samhället ska ge honom skyddet. Och fortsätter på det spåret. Trots att socialen får upprepade larm och orosanmälningar om att pojken inte mår väl i deras vård, utan far illa.
Det slutar två år senare, där i cykelförrådet i Järfälla.
När Layth var elev på mellanstadiet i Hagbyskolan började han berätta om våld i hemmet, något föräldrarna nekade till.
Layth tycker om att bada när han bor i Johannelund. Han gillar också att vara ute med kompisar och spela fotboll.
Socialen valde 2021 att flytta den 12-åriga Layth från sina sociala sammanhang i Linköping till Nyköping tio mil bort. Han ska gå i ny skola, hitta nya kompisar, lära känna en ny familj i vars hem han ska bo. Tursamt nog är familjen stabil, så småningom får Layth några vänner, skolgången börjar fungera bättre, han börjar med simning, basket.
Oturligt nog uppstår konflikter mellan Layth och barn i familjehemmet. Situationen blir till sist ohållbar. Familjehemsföräldrarna ber socialen att omplacera honom. De säger samtidigt att de vill fortsätta vara hans kontaktfamilj. Och de lämnar sitt råd till socialen: Layth, som de nu känner väl, bör få ett familjehem med stabila trygga vuxna, men utan andra barn.
Socialtjänsten gör tvärtom. De väljer att placera Layth hos en ensamstående man i 35-årsåldern, med oregelbundna arbetstider, som redan har två äldre tonåringar placerade i sitt hem. En av dem har kriminell historik och två månader efter att Layth flyttat in, grips killen av polis i en pågående knarklangning i Stockholm. I förhör säger killen att han skulle transporterna knarket till Nyköping och att han gör sånt ”för lätta pengar”.
Layths första familjehemsmamma Tanja föreslog att Layth skulle bo hos hennes egen mamma, som blivit som en extramormor åt Layth.
Den här osthyveln gjorde Layth i slöjden när han bodde hos det första familjehemmet.
Layths tidigare familjehemsmamma Tanja slog larm till socialtjänsten före mordet. ”De sa åt mig att sluta lägga mig i.”
När mamman Tanja i första familjehemmet en tid senare träffar Layth berättar han för henne att socialen har placerat honom i samma boende som ”en becknare”, en som langar droger. Tanja larmar socialtjänsten samma dag, muntligt och skriftligt. Hon berättar också att pojken är sliten, låg, uppträder deprimerat och inte trivs i det nya familjehemmet.
Svaret Tanja får från socialen: Lägg dig inte i. Hennes engagemang är ”negativt för vården” av pojken, skriver socialsekreterare i mejl till henne.
I tio månader låter socialtjänsten Layth bo kvar trots uppgifterna.
I en byrålåda i familjehemmet har en av de andra placerade tonårskillarna gömt en machete. Polisen hittar denefter att killen huggit en yngre pojke på en pizzeria.
Layth gav sig av från familjehemmet utan lov flera gånger. Vid två tillfällen hittade polisen honom i Stockholm.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Under tiden staplas varningssignalerna på varandra. Layth blir anklagad för att ha snott en elsparkcykel. Han snor mobiler från några killar i skolan. Han deltar i ett bombhot mot skolan. Han säger sedan att han är rädd för killarna vars mobiler han stal, och vågar inte gå ut. Han har hundraprocentig frånvaro från skolan. Socialsekreterare som besöker familjehemmet konstaterar att pojken ”helt har vänt på dygnet”. Han hänger ute sent, ljuger om pengar och sällskap, svarar inte i telefon.
Tre gånger rymmer Layth till Stockholm. Polisen hittar honom i Klara-kvarteren i city tillsammans med brottsaktiva personer, och larmar socialen. Polisen hittar honom vid tretiden på natten ensam vid tunnelbanan i Vällingby, och larmar socialen. Layth har sagt att han skulle åka till en ”flickvän”. Men familjehemsmannen, som ansvarar för honom, har inte sett till att få namn, telefon eller adress till flickan. Existerar hon ens?
I Layths journal återkommer formuleringen skriven av olika socialsekreterare: Layth är placerad i familjehem och bedöms ha det skydd han behöver.
Trots att det är i detta familjehem som han skolkar, vänder på dygnet, umgås med killar som familjehemsmannen betecknar som ”struliga”, stjäl, bombhotar, röker vape, rymmer.
Och i familjehemmet bor becknaren. Layth blir vittne till hur polisen kommer till lägenheten och griper becknarkillen där efter att han har huggit en yngre pojke i armen med en stor machete. Macheten ligger nedtryckt i en byrålåda i lägenheten när polisen kommer dit.
Layth är 13 år när han säger till en socialsekreterare från Linköping: ”Det finns folk i Nyköping som hatar mig, ni måste hjälpa mig att flytta härifrån.” Han vill flytta till ett familjehem i Linköping, så att han kan vara nära sina kompisar som han längtar efter.
Svaret han får: Det kommer inte bli någon flytt. Varför inte? I socialjournalen finns ingen förklaring eller resonemang.
I mars 2023 säger Layth till en socialsekreterare: ”Låt mig flytta från Nyköping om ni vill ge mig en framtid.” Svaret är detsamma. Layth ska inte flyttas.
I juli 2023 rymmer Layth för fjärde gången till Stockholm. Och nu svarar han inte i telefon när familjehemsmannen ringer.
Han kan inte svara. För han sitter kidnappad i ett cykelförråd i Järfälla, hans mun och händer är tejpade, timmarna går, han förs sedan med bil till ett skogsområde utanför Upplands Bro, han har ett spännband draget om halsen.
Hans kropp dumpas av mördarna under en gran.
Layth var placerad i ett familjehem i Nyköping, men försvann till Stockholm. Han hittades flera veckor senare i det här naturområdet, utanför Upplands-Bro fyra mil norr om Stockholm.
Några av de som har tagit Layth till förrådet är pojkar i hans egen ålder från Nyköping, de känner varandra. De som genomför kidnappningen till skogsområdet och mördar Layth är kopplade till grov nätverkskriminalitet, enligt innehållet i polisutredningen.
I utredningen finns uppgifter om att Layth, och den andra 14-åriga pojken som hittats mördad några veckor tidigare, också han socialplacerad i Nyköping, fick uppdrag att hantera två pistoler åt ett kriminellt nätverk – men pistolerna har kommit bort. De två tonåringarna kan ha mördats som straff för de försvunna vapnen.
En 32-årig man åtalades för medhjälp i det uppmärksammade Delta Gym-målet, där en oskyldig man sköts ihjäl inne på gymmet. Han är en av männen som misstänks vara delaktig i mordet på 14-åriga Layth från Linköping.
Flera personer i den enorma utredningen har kopplingar till fyra andra stora mål i gängkriminell miljö. Däribland trippelmordsutredningen där en 17-årig Linköpingskille nyligen dömdes till ett långt fängelsestraff, tillsammans med två femtonåringar. Kopplingar finns även till mordet på Delta gym i Stockholm, till försök till grov mordbrand i Uppsala, och vapen- och kidnappningsbrott i Stockholm.
Ett utbrett spindelnät av äldre tungt kriminella och yngre killar som fixar deras ärenden, tar på sig deras uppdrag, blir utsatta för deras hot – blir mördade.
Gängkriminellas tillgång till vapen är mycket god. Vapen skaffas lätt och billigt. Så har polisen sagt offentligt upprepade gånger de senaste åren. Varför var just dessa två pistoler så viktiga? Existerade de ens? Finns det en annan förklaring till morden?
Idag 4 mars startar rättegången. Under de 37 rättegångsdagarna kanske svaren kommer.
Layth gillade att spela fotboll och provade även basket när han bodde i det första familjehemmet i Nyköping. Senare sa han att var rädd för att gå ut. ”Låt mig flytta från Nyköping om ni vill ge mig en framtid”, sa han till en socialsekreterare.
FOTNOT: Socialtjänsten i Linköping har i flera intervjuer under Correns granskning sagt att de vid den här tiden ”inte hade kunskap och beredskap” för att gängkriminella hade börjat rekrytera barn. Därför hade de inte kunnat agera annorlunda i Layths fall.
Corren har ställt frågor om varför varningssignalerna som kom om Layth inte ledde till ökade eller förändrade insatser. Socialtjänsten har svarat att bedömningarna som gjordes då var att insatserna som gjordes var tillräckliga men att man idag hade bedömt läget annorlunda.
Layths pappa har i utredning med socialen och förhör med polisen nekat till att ha slagit pojken. Åklagaren valde att lägga ned polisutredningen.
Tanja heter egentligen något annat.
