För åtta år sedan formulerade kommunen ett djärvt mål: Linköping skulle bli Sveriges bästa skolkommun.
Parollen #förvarjebarn föddes. Här skulle varje barn synas och utmanas.
Så blev det inte.
Det senaste året har frustrationen inom förskolan kokat. Corren publicerar just nu en granskning om situationen inom förskolan. Vår enkät visar att pedagoger lämnas ensamma med många barn långa stunder.
Här är fem orsaker till stressen i förskolan:
Diabetes, funktionshinder och neuropsykiatriska diagnoser. Förskolan ska möta barn med många olika behov. Flera barn är utåtagerande och behöver extra hjälp. Handlingsplaner skrivs för att stötta barnen – men personalen är för få för att kunna följa dem. Det strider mot skollagen och stressar många pedagoger.
Personalen upplever inte att verkligheten, med alla dess problem, kommer fram till högsta ledningen och politikerna. I vissa områden har pedagogerna blivit tillsagda att inte berätta för föräldrarna hur pressat läget är. Det är en bild som delas av fackförbunden.
Förskolans verksamhet styrs av skollagen och har en egen läroplan. Förskollärares planeringstid är schemalagd – men många kan inte gå ifrån barngruppen och planera undervisningen eftersom personalen är få. I Correns enkät svarar 572 pedagoger att de inte haft tillräcklig med tid att planera undervisningen enligt läroplanen.
2024 införde kommunen ett nytt vikariesystem inom förskolan. Tidigare kunde timvikarier ringas in när en kollega var sjuk. Men nu tvingades den ordinarie personalen vikariera för varandra – ibland på en annan förskola än sin egen. Samtidigt som personalen bredde mackor och bytte blöjor skulle de pussla ihop scheman för att få dagen att fungera. På många förskolor arbetar man fortfarande såhär.
Samtidigt pågår ett pilotprojekt i kommunen där längre sjukfrånvaro ska ersättas av tillsvidareanställda barnskötare från en speciell bemanningspool.
Sjukskrivningarna dubblerades 2024 jämfört med 2023 (se faktarutan). Det är sällan personalen får en ersättare när en kollega är sjuk. De något lugnare dagarna med återhämtning blir allt färre.
I år har förskolan fått 35 miljoner extra. Pengarna ska användas till att behålla personal när barnantalet minskar.
Ute i förskolorna skolas nya barn in.
Här finns kladdiga barnhänder som behöver tvättas och sånger som ska sjungas.
Här finns pedagoger som avleder, tröstar och undervisar samtidigt som de pusslar scheman och hoppas på vikarie.
På deras ytterkläder lyser sloganen: #Förvarjebarn.
Frida Glenning Ströberg är reporter på Corren och har bevakat förskolan en längre tid. Analysen är baserad på ett stort antal intervjuer med pedagoger och fackförbund samt drygt 600 enkätsvar från personal inom förskolan.
Sjukskrivningarna
Långtidssjukskrivningarna har ökat från 1 080 sjukskrivningstillfällen under 2023 till 2 352 sjukskrivningstillfällen under 2024. Mer än en dubblering alltså.
Tittar man på antalet timmar handlar det inte om en dubblering, men det är en kraftig ökning.
I september 2024 var motsvarande 204 heltidsanställda pedagoger frånvarande i förskolan på grund av sjukfrånvaro, sammanlagt 33 700 timmar på en månad.
Det är en ökning med 1 600 timmar, vilket motsvarar 10 heltidsanställda pedagoger, jämfört med september året innan.
Det är i verkligheten fler pedagoger som är sjukskrivna eftersom man kan vara deltidssjukskriven.
Frånvaron i förskolan motsvarade 12,4 procent av personalen under 2024. Ungefär var åttonde pedagog var alltså borta på grund av sjukskrivning.
