Kriminella skapar falska annonser på sociala medier

Linköping
Lästid cirka 4 min

En ny form av rekryteringsannonser ökar på sociala medier. Det är enkla sätt att tjäna snabba pengar. Nu larmar Polisens nationella bedrägericentrum: Bakom många annonser finns kriminella som lurar barn och arbetslösa att begå brott. Corren har pratat med flera drabbade som nu vill varna andra.

På ytan är de charmiga och lovar dig enkla sätt att tjäna pengar. Men under den förskönade fasaden avlöser varningstecken varandra.

Det börjar oftast med ett meddelande. På Facebook, Instagram eller Snapchat. 

Facebook och Snapchat är en guldmarknad för kriminella. På plattformarna finns det flera "tjäna extra pengar"- grupper där medlemmar efterlyser olika sätt att tjäna pengar på. Och det är just medlemmarna som de kriminella vill komma åt. 

Många medlemmar är unga och arbetslösa som är i stort behov av pengar. 

Polisen: "Unga är måltavla"

Kriminella infiltrerar dessa grupper och skapar falska jobbannonser. Det varnar Lotta Mauritzon för. Hon är brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum:

– Studenter och unga är en målgrupp vi ser att de har riktat in sig på. Sedan finns det alla möjliga som nappar, till exempel någon som är arbetslös och som behöver få den extra inkomsten. 

Hon förklarar att falska rekryteringsannonser ökar i "tjäna extra pengar"- grupper. Problemet är att den extra inkomsten inte tillkommer på lagligt vis. Pengarna som överförs till ditt konto kan komma från en olaglig verksamhet som bedrägerier eller knarkaffärer.

undefined
"Studenter och unga är en målgrupp som bedragare har riktat in sig på", säger Lotta Mauritzon som är brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum.

Advokaten: "Bygger relation"

När det sedan uppstår problem, som att polisen eller banken får kännedom om uppdraget, försvinner de ofta helt plötsligt. Den utsatte får ingen kontakt med bedragarna utan kan istället själv bli misstänkt för brott. Det förklarar Louise Kroon som är advokat i Linköping. 

Men de rättsliga instanserna tar inte alltid hänsyn till att du har blivit lurad. Louise Kroon berättar att hon ofta hjälper klienter som blivit misstänkta eller dömda för penningtvätt och bedrägeribrott efter att ha rekryterats till jobb via sociala medier. 

– De här bedragarna är väldigt skickliga, framstår som trovärdiga och bygger oftast upp relationer med sina offer.

Hon ser att rekryteringsmetoden framför allt blivit ett problem bland barn och unga. Det kan handla om barn som är så unga som 10 år.

undefined
Louise Kroon, advokat i Linköping, har sett en ökning av kriminella rekryteringsannonser på sociala medier. Hon agerar ofta som offentlig försvare för klienter som blivit misstänkta för brott efter att de har rekryterats via sociala plattformar.

Felicia: "Fick komplimanger"

Felicia, som egentligen heter något annat, är i 16-årsåldern, pluggar på en skola i Linköping och har på vissa sätt en ordnad tillvaro. Men det finns delar av hennes liv som få känner till. 

I flera år fick hon utstå elaka kommentarer om hennes klädstil och utseende.  Det pågick i lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet. Än i dag kan hon tänka tillbaka på den tuffa tiden. 

undefined
En ny form av rekryteringsannonser sprids på Facebook och Snapchat där kriminella erbjuder jobb till unga, arbetslösa och socialt utsatta personer - för att lura dem att begå brott.

Nu känner hon en slags bekräftelse varje gång någon främling skriver till henne på sociala medier. 

– När någon säger “åh du är så vacker”, då känner jag att jag måste ge något tillbaka. 

På sociala medier har hon upprepande gånger fått olika jobberbjudanden. De har utåt sett verkat väldigt enkla. Det har varit en häftig känsla för henne att bli kontaktad av främlingar. 

– Man känner att man måste göra något för de ger dig så många komplimanger, de duschar dig med komplimanger, säger Felicia. 

undefined
Felicia, som egentligen heter något annat, är 16 år, pluggar i Linköping och har upprepade gånger fått uppdrag på sociala medier.

Hon säger att hon har fått olika uppdrag, som att vara modell för smycken och lägga upp en annons på en säljsida. 

Felicia berättar om ett tillfälle där hon tog emot en främmande swishöverföring på 500 kronor. Det var först när hennes mamma märkte det, som hon förstod allvaret i det. Bara att ta emot en swish kan hjälpa kriminella att tvätta sina pengar. 

Och hon är inte den enda som har blivit kontaktad av bedragare på sociala medier. 

undefined
När främlingar hör av sig till Felicia på sociala medier och ger henne komplimanger för hennes utseende blir hon glad. Hon säger att hon har blivit mobbad i flera år och därför vill bli sedd.

Drabbad: "Livrädd"

Corren har pratat med två andra personer som blivit erbjudna jobb på Facebook. Båda har stora skulder, har haft svårt att få ett jobb och var därför i stort behov av att tjäna extra pengar. 

Till en början verkade jobben enkla, berättar de. Den ena fick i uppdrag att hämta varor – som senare visade sig vara guldtackor. Den andra skulle lägga upp olika annonser på blocket och sälja olika produkter. 

Efter en tid eskalerade uppdragen och allt större summor överfördes till deras bankkonton. Men då var de redan så indragna att det var svårt att sluta, berättar de. Det slutade med att polisen misstänkte dem för brott. En av dem har nu dömts för penningtvätt. Den andra personen har blivit hotad av bedragarna.

– Jag känner mig livrädd. 

undefined
En ny form av rekryteringsannonser ökar på sociala medier. Det handlar om enkla sätt att tjäna snabba pengar. Men syftet med en del annonser är att lura dig att begå brott.

I dag skäms Felicia för att hon lät sig luras, men hon vill ändå berätta.

– Jag hoppas att det här kan hjälpa andra.