Säkerhetsdräkten som bombteknikerna använder väger 38 kilo. Specialglaset i hjälmen är flera centimeter tjockt.
Vi har sett dem, iförda sina stora skyddsdräkter, ta hand om misstänkt farliga föremål vid ett flertal tillfällen i Östergötland. Polisens bombtekniker kallas in när misstänkt farliga föremål hittas och ska undersökas.
Men hur jobbar de?
Vi åkte till Stockholm för att ta reda på det.
Nationella Bombskyddet finns på tre olika platser i landet; Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm huserar de på Polishögskolans gamla område ute i Solna. Pär Christianssén, biträdande sektionschef vid Nationella bombskyddet, tar emot oss vid grinden.
– Nu har du lite tur, de håller precis nu på och övar inne på området, säger han.
"Vi riktar oss främst till polisen när vi rekryterar ny personal", säger Pär Christianssén som är biträdande sektionschef vid Nationella bombskyddet.
Övningen den här dagen går ut på att en person ur allmänheten har hittat ett misstänkt föremål och larmat polisen. På nära håll får vi följa hur arbetet fortlöper. Men allt får vi inte berätta om, då bombskyddets arbete är omgärdat med en sträng sekretess.
Vad händer när någon hittar ett misstänkt farligt föremål och kontaktar polisen?
– Det hela börjar med att en polis på plats gör en egen bedömning av föremålet. Poliser i yttre tjänst är alltmer medvetna nu och efterfrågar kunskap, och får en del kunskap på polishögskolan, säger Pär Christianssén.
I normalfallet tar polis på plats en bild av det misstänkta föremålet och kontaktar sedan sitt lokala ledningsbefäl.
– Det befälet tar i sin tur kontakt med den nationella ledningscentralen som ringer över jobbet till oss på Nationella bombskyddet.
En bombtekniker får bilderna till sig via mejl och kan utifrån det göra en första grov bedömning om vad det kan handla om.
– Det kan vara allt från att de säger att föremålet är helt ofarligt och det kan ni slänga , eller så säger de att det där skulle vi nog behöva komma och titta på.
– Men det kan också bli: Nu behöver ni spärra av stort, vi är på gång.
När bombtekniker gör den första analysen av bilderna så jämför de fyndet med andra föremål som Nationella bombskyddet har i sin stora databas över tidigare fynd.
– Är vi det minsta osäkra så åker vi en gång för mycket hellre än en för lite, säger Pär Christianssén.
Bombskyddet var på plats i Marielund och hämtade bland annat en termosbomb 25 maj förra året.
Bombskyddet packar lämplig utrustning utifrån vad de tror att det rör sig om, och beger sig till platsen. Ibland tar de en mindre bil och släpvagn, andra gånger den stora lastbilen som har allt man kan tänkas behöva.
– När vi åker till en annan del av landet kan det dyka upp något annat under tiden som vi är där och då vill vi inte stå med alldeles för lite utrustning på plats. Så ibland kör vi stora lastbilen, trots att det kanske inte behövs inledningsvis.
När de har kommit fram görs inledningsvis en bedömning hur de ska gå vidare.
– Är det här föremålet transportsäkert? Kan vi flytta det härifrån utan att göra något? Då kan vi lägga föremålet i en kapsel och köra iväg det för vidare åtgärder. Ett annat alternativ kan vara att vi desarmerar föremålet på plats utan att flytta det.
– Vid vissa tillfällen väljer vi att spränga föremålet, alltså oskadliggöra det så att det inte är fortsatt farligt, säger Pär Christianssén.
När bombskyddet tar hand om misstänkta föremål som inte behöver förstöras lämnas de över till polisens kriminaltekniker som kan starta sitt arbete med att säkra eventuella spår.
Nationella bombskyddet övar regelbundet för att hela tiden ha bästa spetskompetens för det de ska utföra.
Om allmänheten ser något misstänkt föremål, hur ska de agera?
– Absolut inte röra. Misstänker man att det är något farligt – rör det inte, utan tillkalla polis så får de komma och gör en bedömning på platsen.
Under 2023 har polisen beslagtagit en stor mängd hemmagjorda bomber som aldrig detonerat.
– Där har det skett en stor ökning, vilket är viktigt att trycka på. De poliser som utför det förebyggande arbetet gör ett jättejobb, säger Pär Christianssén.
Här är en av bomberna som polisen hittade i Norrköping under 2023. Den detonerade aldrig och gav kriminalteknikerna spår att gå vidare med.
Föremålen som bombskyddet tar hand om kan variera mycket.
– Alltifrån de här hemmagjorda bomberna som kan se ut lite hur som helst och bestå av till exempel dynamit eller något hemkok till handgranater. Termosar används ofta som hölje till vissa bomber, en sak som fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden.
Är det svårt för vanlig folk att bygga en bomb?
– Det kan jag faktiskt inte svara på, det beror helt på vad du har för kunskaper och möjligheter. Vi brukar sällan gå in på dessa möjligheter eller hur lätt eller svårt det kan vara.
Kan det vara så att det endast finns ett mindre antal "bombmakare" i Sverige som går att identifiera?
– Via vårt gemensamma bombdatacenter, där alla polisregioner bidrar, kan man se vissa gemensamma nämnare.
Det kan till exempel handla om att en viss typ av komponenter använts till olika bomber.
– På så sätt kan vi konstatera att en person sannolikt byggt flera olika bomber. Vilket är en framgångsfaktor då vi via vårt bombdatacenter kan samordna liknade ärenden som ligger på olika polisregioner.
Nationella bombskyddet har en ganska god bild av var materialet till bomberna kommer ifrån.
– Sverige består till stor del av järnmalm, så vi behöver spränga mycket för tunnlar och liknande och då används dynamit. Vi har identifierat att alltför ofta används civila sprängmedel som dynamit, som är kraftigt och potent. När vi hittar dynamit försöker vi att bakspåra det så gott det går och sedan täppa till de hålen.
– De flesta sköter sig exemplariskt, men tyvärr inte alla. Majoriteten av de aktörer som hanterar sprängämnen är seriösa, men det finns de som det ”läcker sprängämnen” ifrån, vilket vi arbetar intensivt med andra myndigheter och branschorganisationer med att förhindra., säger Pär Christianssén.
Här arbetar bombtekniker efter den våldsamma explosionen på Hagebygatan 25 mars i år.
Vissa explosioner i Norrköping har varit oerhört kraftiga. Har de kriminella koll på kraften i bomberna de bygger?
– Svårt att säga. Men det är ofta som de i alla fall inte har ordentlig koll på det som placeras ut. När de har lämnat bomben på sin avsedda plats lämnar de den också utan uppsikt, vilket blir otroligt farligt för tredje man som plötsligt kan befinna sig vid en bomb som detonerar.
Trots att det kan upplevas som ett farligt och riskfyllt arbete att vara bombtekniker så har polisen inga större problem med nyrekrytering av personal.
Här söker bombskyddet av området kring entrén till polishuset 27 februari 2023.
– Vi riktar oss främst till poliser när vi rekryterar ny personal. Stort fokus ligger på mjukvaran: vi vill ha lugna, mogna och trygga individer.
– Någon kunskap behövs inte innan, vi ger all kompetens som behövs när de börjar hos oss. De får genomgå en 22 veckor lång kurs som inkluderar praktik. Sedan lägger vi på ett antal utbildningar under de första två åren när de har börjat arbeta. Så efter två år är de färdigutbildade bombtekniker. Efter cirka fem år har de så mycket rutin att de kan leda uppdrag och söka tjänst som förman.
Har bombtekniker risktillägg på lönen?
– Nej. Vi jobbar för att de ska ha en så bra lön som möjligt. Förr fanns en mängd olika tillägg, men de är borta numera.
Nationella bombskyddet kallades in efter att ett misstänkt farligt föremål hade hittats i Lindö. De hade då den stora bussen med sig med all utrustning.
Trots att bombteknikerna arbetar med farliga saker så har ingen bombtekniker i Sverige skadats allvarligt i tjänsten. Mycket tack vare att riskerna hela tiden minimeras.
– Jag skulle nog vilja säga att en polis i vanligt yttre tjänst lever farligare. De vet ofta inte vilka situationer som de kan hamna i. Vi i vår verksamhet har ofta fått både information och bilder, poliser har spärrat av området tills vi kommer och vi kan jobba i lugn och ro.
"The Lonely walk" kallas det när en bombtekniker går fram ensam
I media och på tv har många nog sett hur bombteknikerna vandrar långsamt fram mot de farliga föremålen iklädda stora skyddskläder.
– När vi väl går fram till ett misstänkt farligt föremål har vi oftast granskat det med hjälp av en robot innan. "The Lonely walk" kallas det när en bombtekniker går fram ensam. Vi exponerar aldrig mer än en person i taget för risk.
Till sin hjälp har bombteknikerna robotar som skickas fram för inspektion och handgripligt arbete. Vissa robotar har finmotorik som är så exakt att de kan skruva av en kork på en flaska. Andra är mer rejäla och klarar att flytta undan en människa som ligger på platsen.
Robotarna kan även förses med en vattenkanon eller en typ av hagelgevär som då kan användas för att skjuta sönder farliga föremål direkt på plats.
Nationella bombskyddet gör mycket mer än bara de akuta uppdragen som ofta ses av allmänheten. Vid stora evenemang är de på plats innan och säkrar upp platsen så att inga föremål gömts där.
– Eurovisionfinalen i Malmö är ett sådant exempel. Där har vi personal på plats från alla våra enheter. De säkrar av platsen och sedan spärras den av med hjälp av vanliga poliser.
– Vi åker även och hämtar upp fynd som görs hemma i lador, trädgårdar och liknande. Inte sällan hittas gammal kvarglömd dynamit som vi tar hand om. Vid ett tillfälle hämtade vi en stor granat som stått i en bokhylla som prydnad i flera år. Den visade sig vara skarp, så det var nog bra att få bort den.
