Barnen tvingas med kort varsel byta skola och flytta bort från vänner, släktingar och fritidsintressen.
Treåriga Almas mormor får inte bli familjehem – trots att Alma redan bor där.
Ilse tvingas flytta från idrottsföreningen, vänner, mormor och morfar – trots att en vän till familjen vill bli familjehem.
När barn inte kan bo hos sina biologiska föräldrar ska man i första hand placera barnet i ett familjehem som barnet känner.
Men Linköpings kommun ratar släktingar och vänner utan att utreda om de passar som familjehem.
I videon nedanför sammanfattar reportern granskningen (slå på ljudet).
Eftersom det är brist på familjehem i Linköping skickas många av barnen till hvb-hem och företagsdrivna familjehem på andra orter i landet.
Barnen tvingas byta skola, avbryta fritidsintressen och får svårare att hålla kontakt med vänner och släktingar. Det blir också dyrare för skattebetalarna eftersom företagsdrivna familjehem kostar kommunen tre gånger så mycket.
Alma
Varför kan jag inte få bli familjehem på riktigt? Hon bor ju redan hos oss.
Sandrah
mormor
Den barnsäkra grinden utanför förskolan i centrala Linköping glider upp. Treåriga Alma med håret i flätor flyger in i sin mormor Sandrahs famn medan hon viftar med den rosa vattenflaskan.
Sandrah kramar henne hårt.
Alma bor på heltid hos sin mormor Sandrah.
Socialtjänstens barnhandläggare anser att det bästa vore om hennes mormor fick bli familjehem på riktigt.
Men en annan avdelning inom samma socialtjänst säger nej till det.
Och Alma riskerar därför att skickas till en familj långt bort som hon inte känner.
Klicka på videon för att höra Almas berättelse (slå på ljudet):
Vi ska snart berätta mer om Alma, Ilse, Astrid och alla de andra barnen som ville bo hos en familj i Linköping – familjer som kommunen valde bort. Totalt sju familjer.
Men först måste vi berätta om anhörigprincipen.
Anhörigprincipen
När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående.
Anhörigprincipen
6 kap 5 § Socialtjänstlagen
Anhörigprincipen innebär att kommunen alltid först måste kontrollera: Finns det någon familj som barnet redan känner som vill vara familjehem?
– Då måste kommunen utreda de familjerna. Så ser det ut enligt lagen, säger Héléne Kjellman, utredare på Socialstyrelsen.
Att placera ett barn är det mest ingripande du kan göra. Om barnet då hamnar hos någon han eller hon känner och gillar så blir det inte riktigt lika stort som att flytta hem till någon som du aldrig har träffat förut.
Héléne Kjellman
utredare vid Socialstyrelsen
Correns granskning visar att Linköpings kommun struntar i anhörigprincipen och väljer bort familjer som barnet redan känner utan att utreda om de är lämpliga.
I de fall vi har granskat är barnen inte omhändertagna på grund av droger, kriminalitet eller för att de har utsatts för våld.
Inte heller de släktingar, vänner och idrottsföräldrar i Linköping som erbjudit sig att ta hand om barnen har några sådana problem.
Ändå har de avvisats av Linköpings kommun – utan att först utredas.
Klicka på videon för att höra deras berättelser (slå på ljudet):
Astrid
Astrid, som har adhd och omfattande stödinsatser i skolan, tvingas med kort varsel flytta från Linköping bara två veckor före skolavslutningen.
Astrid bor redan i ett godkänt jourhem och enligt kommunen finns alltså inget akut skyddsbehov.
Här kan du höra en inspelning från ett möte med Astrids handläggare om flytten: (slå på ljudet)
Astrid fick inte vara med på cykelutflykten, fotbollsmatcherna och de två sista veckorna i skolan. En tränare i Astrids idrottsförening gjorde då en orosanmälan till socialtjänsten i Linköping – där hon ifrågasatte själva flytten.
”Har ni verkligen uttömt alla möjliga alternativ här i Linköping? Finns det verkligen ingen annan lösning?” skriver tränaren till socialtjänsten.
– Jag hade kommit nära Astrid och kände: Det kan inte vara rätt att göra så, säger tränaren.
Tränaren övervägde att ta hand om Astrid och gjorde en intresseanmälan till ett familjehemsföretag. Även Astrids farmor och faster anmälde intresse att få bli familjehem, till Linköpings kommun.
Det här svaret fick Astrids farmor:
Socialtjänsten utredde ingen av de tänkbara familjerna i Linköping som ville ta hand om Astrid.
Astrid får vara med en kort stund på skolavslutningen, men sedan bryts kontakten med vännerna, fotbollsföreningen och släktingarna.
– Att hon inte ens fick göra ett avslut här, bara ryckas upp, flytta bort från allt och komma till en helt ny stad. Jag tycker det är hemskt, säger idrottstränaren.
– Vi släktingar har inte fått träffa Astrid mer än en gång sedan flytten. Varför kan hon inte ens få ha kontakt med oss, säger fastern.
Vad var orsaken?
I socialtjänstens anteckningar står att problemet är just att Astrids farmor och faster finns i nätverket kring familjen.
Linköpings kommun gör därmed tvärtemot vad en statlig utredning föreslår.
Förslaget
Det finns forskning som visar att nätverkshem generellt är bättre än andra familjehem som placeringsform för barn.
”För barn och unga i samhällsvård”
Statlig utredning
Den statliga utredningen som kom förra året var tydlig: Kommunerna ska utreda familjer som barnet känner. Och om det är möjligt ska barnen få bo hos dem.
– Vi har hört att det finns släktingar som har anmält intresse att bli familjehem, men som socialtjänsten ändå har valt att inte utreda. Och där tycker vi att kommunerna alltid ska inleda en utredning, säger Marta Gandra som var huvudsekreterare i utredningen.
Det här innebär utredningens förslag (slå på ljudet):
Tidigast om ett år ändras lagen, men flera kommuner försöker redan nu öka andelen familjehem som finns i barnets nätverk, så kallade nätverkshem.
Utredningen vill öka kravet på kommunerna att placera barn hos familjer som barnet redan känner.
Ilse
Utan förvarning tvingas Ilse flytta från allt hon känner till. Hon hamnar i ett familjehem som finns i ett annat län. Långt bort från idrottsföreningen, syskon, vänner, skola, mormor och morfar.
Det hade inte behövt bli så.
En vän till familjen är beredd att bli familjehem.
Jag hade ett färdigt rum som väntade på henne och hon hade bott hos mig på helgerna, men helt plötsligt var hon bara skickad till en annan stad
Jenny
vän till familjen
Linköpings kommun anser att Jenny är diskvalificerad som familjehem för att hon känner Ilse och hennes föräldrar– trots att det är just det som är ett nätverkshem, att man finns i nätverket.
När beslutet överklagas uppger kommunen att Jenny inte kan ha en relation med föräldrarna om hon ska kunna ta hand om Ilse.
Ilse tvingades flytta till en främmande familj i ett annat län. ”Det gör ont i hjärtat”, säger Jenny.
Enkäten
Är det svårare att få bli nätverkshem i just Linköping?
För att ta reda på det gjorde vi en enkät med 20 kommuner. Dels kommuner i Östergötland. Dels kommuner som är jämförbara med Linköping i storlek.
Resultatet: Linköpings kommun placerar betydligt färre barn hos familjer som barnet känner jämfört med andra lika stora kommuner.
Klicka på de olika staplarna för att se siffrorna och kommunerna.
Eftersom det totalt sett är brist på familjehem i Linköping leder det här till att barn och ungdomar skickas till andra orter, och att fler barn placeras hos företagsdrivna familjehem, så kallat ”konsulentstödda familjehem”, som blir tre gånger så dyra för kommunen.
Här förklarar en enhetschef i Gävle kommun varför man där helst vill ha familjehem som barnet redan känner (slå på ljudet):
Amanda
Amanda ska placeras i ett familjehem. Till sin handläggare och sitt ombud säger Amanda att hon vill bo hos en familj som är aktiv i samma idrottsförening som hon.
Vi pratade med kommunen och sa att vi är intresserade av att hjälpa henne som familjehem. Vi tycker väldigt mycket om flickan.
Pappan i idrottsfamiljen
Amandas eget ombud skriver i ett inlägg till domstolen, när placeringen överklagas:
De framstår som en trygg familj och verkar känna genuin omsorg om Amanda
Amandas ombud
Men kommunen skriver till domstolen att ”bedömningen är att det inte är lämpligt med placering i familjens nätverk”.
Istället får Amanda flytta till ett familjehem utanför Östergötland där det bor flera andra placerade barn. Kommunen tycker att det är en fördel eftersom det visar att familjehemmet har erfarenhet.
Jag är övertygad om att det bästa för henne hade varit att få stanna kvar i närområdet, där hon har sina vänner och även stöttning från morföräldrar.
Idrottspappan
Varför skickas de här barnen till andra kommuner? Är det för deras egen skull eller för att det är brist på familjehem i Linköping?
Bristen
På sin hemsida efterlyser Linköpings kommun familjer som vill stötta utsatta barn. Men långt ifrån alla som anmäler intresse tar emot ett barn i familjen.
Förra året fanns inte tillräckligt många familjehem som kunde ta emot de 74 barn och ungdomar från Linköping som behövde placeras.
I år är behovet ännu större. Nio remisser per månad istället för sju.
Ju högre tryck – desto längre lista med barn som väntar på ett familjehem. Just nu väntar 50 barn i Linköping på ett familjehem.
Det finns nästan aldrig familjehem i Linköping, det är hemskt ovanligt.
Socialsekreterare i Linköping
Ändå avvisar Linköpings kommun alltså familjer i Linköping som vill ta hand om ett barn de känner.
Många av dessa barn skickas då istället till hvb-hem och familjehem som drivs av företag på andra orter i landet.
Exakt hur många barn som skickats till andra orter vet vi inte. Linköpings kommun har ingen sådan statistik.
Under sju år har kommunen dessutom rapporterat in felaktiga uppgifter till Socialstyrelsen om hur många barn som placeras i nätverkshem.
Alba
17-åriga Alba från Linköping blev utsatt för ett mordförsök på hvb-boendet och sedan hotad. Då rymde hon till sin moster, som hon litar på, och mostern ansökte då om att få bli familjehem.
Även denna gång anser Linköpings kommun att det är en nackdel med ett familjehem som känner familjen.
Men den här gången får kommunen bakläxa – av domstolen.
Domstolen håller med Alba och skriver att mostern är en trygg punkt i Albas liv och eftersom hon är 17 år bör kommunen lägga stor vikt vid Albas egen vilja.
Det akuta omhändertagandet hävs: Alba får bo hos mostern. Men kort därefter skickas Alba ändå till en helt annan del av Sverige. ”Det gjorde det svårt för mig att ens kunna hälsa på”, säger mostern.
Förklaringen
Varför placerar Linköpings kommun färre barn i familjer de känner jämfört med andra lika stora kommuner?
Klicka på videon för att höra förklaringen från socialtjänstens utvecklingsledare (slå på ljudet):
Socialtjänstens utvecklingsledare Ulla Salmela-Trosell medger alltså att Linköpings kommun inte alltid utreder intresserade familjer i barnets nätverk – trots att det står i socialtjänstlagen att kommunen ska göra det.
De träffar inte ens alla som vill bli familjehem.
Men, efter att de tagit del av Correns granskning, verkar det nu som att socialtjänsten i Linköping kan tänka sig att ändra arbetssätt:
Vi kanske behöver träffa alla som säger att de vill bli ett nätverkshem, göra en första screening för att bedöma.
Ulla Salmela-Trosell
utvecklingsledare inom socialtjänsten i Linköping
Frågan är vad det här betyder för alla de barn som redan har skickats någon annanstans. Och vad betyder det för Alma?
Alma
”En gång till!” Treåriga Alma åker på rumpan nerför trappan inne på förskolan, ett trappsteg i taget, medan hennes mormor väntar tålmodigt med den fullpackade ryggsäcken över axeln.
Alla är överens om att Alma inte ska bo med sin mamma just nu. Det tycker även hennes mamma.
Almas mamma har i perioder mått psykiskt dåligt och har fått kämpa för att få stöd och behandling.
Hon skriker och blir arg när jag inte orkar. Och jag klarar inte av det.
Almas mamma
Men när de ses hos mormor går det bra.
– Där kan vi umgås igen. Kittla på magen tills hon kiknar och gå på äventyr i skogen.
Under flera år har det kommit in orosanmälningar om Alma, även från hennes mormor Sandrah.
Socialtjänstens barnhandläggare har utrett orosanmälningarna och till slut kommit fram till:
Vi vet alla att situationen skulle kunna bli bättre om Alma kan ha en formell placering hos mormor
Almas barnhandläggare
Men en annan avdelning inom socialtjänsten, rekryteringsenheten, säger nej till att godkänna hennes mormor som familjehem.
Orsaken: Själva relationen till Alma och hennes mamma.
Vidare visar forskning att det är svårt i ett så kallat nätverkshem att hantera de dubbla roller som krävs.
Rekryteringsenheten i Linköping
Linköpings kommun lyfter alltså ännu en gång fram att nätverket är en nackdel – samtidigt som lagstiftningen, Socialstyrelsen och en statlig utredning trycker på fördelarna med att placera barn i nätverket.
I journalerna uttrycker barnhandläggarna sin frustration över rekryteringsenhetens besked.
”Jag instämmer i att vi ser att Alma är trygg hos dem, men att vi tyvärr inte har något att säga till om vid utredning av familjehem samt att vi inte kan göra formella placeringar i familjehem som inte godkänns”, skriver Almas barnhandläggare i journalen.
Rekryteringsenheten har även ett annat skäl till att säga nej: Sandrah har skulder.
– Det beror på att mitt företag gick i konkurs 2021, förklarar Sandrah som har stabil inkomst och en bra bostad.
Skulder behöver inte vara ett skäl att neka någon att bli familjehem. Men i det här fallet ses det alltså som ett hinder för att Alma ska få bo hos Sandrah.
Och ändå gör Alma just det – med socialtjänstens godkännande.
Jag får en väldigt svag ställning eftersom det formellt fortfarande är min dotter som har ansvaret, trots att hon själv inte anser att hon klarar av att ta hand om Alma på heltid.
Almas mormor
Eftersom Sandrah inte får bli familjehem på riktigt – trots att hon fungerar som det i praktiken – kan hon inte få information om Alma från vården eller förskolan. All kommunikation måste gå via dottern som i perioder mår väldigt dåligt.
Men framför allt hamnar Alma i ett ingenmansland – och kan tvingas flytta till en främmande familj långt bort.
– Varför tänker man inte på Almas bästa? undrar Sandrah.
Har du egna erfarenheter av det här? Kontakta Correns reporter på tina.enstrom@corren.se eller via ett krypterat tips. Du får vara anonym och har källskydd, läs mer om det här.
Granskningen
Corren har tagit del av dokument som bekräftar berättelserna i det här reportaget. Det handlar om totalt sju familjer som ville bli familjehem åt ett barn i Linköping.
Familjerna är anonyma av hänsyn till barnen. Berättelserna i videon om familjerna är därför inlästa av andra personer.
Vi har även gjort en enkät med 20 kommuner och fått ut opublicerad statistik på kommunnivå från Socialstyrelsens senaste rapport om nätverkshem.
Den här granskningen tittar inte på om det är rätt eller fel att placera barnen utan handlar om hur placeringarna går till.
