Foto: Victor Bomgren
Väsby branter är ett kommunalt naturreservat med gammal orörd skog, hisnande lodräta klippor och fuktiga stråk. Ett populärt ställe för klätterentusiasterna, berättar Kjell Bäcklund.
Här finns också lodjuren – Sveriges enda vilda kattdjur. Då och då passerar de förbi en av Kjells sju viltkameror som han satt upp i området.
– Flera lodjurs hemområden överlappar just här och man ser ofta spår i snön under vintern. Väsby branter var det flera som tipsade mig om när jag började lära mig mer om lodjur.
Jag skulle troligen bli helt euforisk. Ungefär som när en fågelskådare ser en riktigt sällsynt fågel.
Kjell Bäcklund om hur han skulle reagera om han fick se ett lodjur
Viltkamerorna bekostas av Kjell själv. Samtidigt får Kindas kommunekolog Anders Tingvall tillgång till bilder och filmer från kamerorna.
– Han har såklart en glädje av att veta vad det är för djur som rör sig här. Jag har bland annat dokumenterat utter, skogsmård, grävling och ugglor. Älgarna har jag ofta bättre koll på än vad jaktlaget har.
Ungefär var tredje månad passerar lodjuret "Isa" en av Kjells kameror. Isa är troligen Sveriges äldsta frilevande lodjur, senare i år fyller hon 15.
Det är anmärkningsvärt att hon i den åldern födde en unge förra året, men extra häftigt är det att Isa klarat sig så länge trots att hon är blind på ett öga.
– Troligen fick hon en skada på ögat redan i ung ålder och har varit extra försiktig och vaksam efter det, säger Kjell Bäcklund.
"Det här känns meningsfullt. Det handlar inte bara om lodjur, utan också om hur vi hanterar vår natur generellt".
Trots att Kjell spenderar ett oändligt antal timmar – dagar som nätter och året om – i Väsby branter har han aldrig sett ett livs levande lodjur.
Drömmen finns fortfarande kvar.
– Jag skulle troligen bli helt euforisk. Ungefär som när en fågelskådare ser en riktigt sällsynt fågel.
Från att ha varit friluftsintresserad sedan unga år har han mer och mer blivit intresserad av naturen i stort och den biologiska mångfalden. Kjell anser att människan måste ta mer hänsyn till naturen och inte själv sätta sig i centrum.
– Det är bättre för oss alla om vi har en fungerande natur. Vi lurar oss själva med vårt kortsiktiga tänk.
Han snöade in på det som han beskriver som "den heta potatisen" i den biologiska mångfalden.
Rovdjuren.
– Ingen har något emot en sällsynt orkidé. När det kommer till rovdjuren finns en större konflikt. I min värld behöver vi en toppredator som lodjur – det skulle lätt kunna vara dubbelt så många.
Varför?
– De ser till att sjuka djur blir uppätna, att arter som räv och mård hålls ner i antal. De skapar bättre balans för skogshare och skogshöns. Dessutom: Ett enda lodjur tar mellan 45-60 rådjur, dovhjort eller kalv av kronhjort på ett år. Samtidigt har vi skyddsjakt på dovhjort i Östergötland.
Kjell Bäcklund och hunden Seven är ofta ute i skogen tillsammans.
Kjell Bäcklund är som väntat ingen större förespråkare för licensjakten, som just avslutats och som i år inneburit att fyra lodjur skjutits i Östergötland. Kjell vill hellre att man skjuter bort enstaka individer som orsakar problem för tamdjursägare.
– Ifjol var det fyra säkerställda lodjursattacker på får i Östergötland. Det finns ungefär 40 000 får i länet. Vi pratar alltså promille här. Samtidigt har vi inte haft stora rovdjur i Östergötland på ett sekel. Många fårägare har ingen erfarenhet och har inte stängslat, vilket jag har förståelse för.
Kjell Bäcklund och hunden Seven har spenderat massor med tid i Väsby branter. "Ett av de frimärken som finns kvar av gammal, orörd skog", säger han.
Allt är inte svart eller vitt. Kjell sitter med i länsstyrelsens Viltförvaltningsdelegation som fattar beslut om övergripande och strategiska frågor för länets viltförvaltning. Han försöker ta in allas intressen och hitta en gemensam lösning. Allt handlar om kompromisser, ingen får hela sin vilja igenom.
– Jag kan förstå att det är intressant att jaga lo och jag har full respekt för tamdjursägarnas oro för att deras djur ska bli angripna. Jag skulle gärna se att den ekonomiska kompensationen höjs rejält om man fått sina får rivna av lodjur, säger han.
Kjell Bäcklund inspekterar en av sina sju viltkameror i Väsby branter. Just den här dagen hade inget spännande fastnat på bild.
Viltkameran vid klippbranten är kollad – den här gången har varken lo eller något annat spännande gått förbi. Kjell sprutar på olika doftämnen på en närliggande trädstam för att få djuren att stanna till och lukta när de passerar.
– Det är ett långsiktigt arbete att lära sig mer om hur lodjuren rör sig och hur de fungerar. Snöfattiga vintrar när vi inte kan spåra lär vi oss inte så mycket, säger Kjell Bäcklund.
Han har arrangerat utflykter med både friluftsfrämjandet och naturskyddsföreningen och vill sprida information om lodjuren.
– Många vet inte ens om att det finns lodjur i Östergötland. Jag vill gärna berätta mer. Tänk att vi har ett stort, fläckigt kattdjur som går i vår natur. Är det inte fascinerande, så säg?
