Sven Dolling köpte Stockholms största jazzskivbutik utan att direkt veta något om jazz. Nu har han en helt annan koll och har lärt sig att uppskatta genren alltmer.
Sven Dolling sitter vid en skivsamlares dödsbädd. Mannen som fått en allvarlig cancerform har omsorgsfullt byggt upp en jättefin jazzskivsamling. Trots att han är mycket svag har han bestämt sagt till frun och barnen att han vill sköta förhandlingen själv. Skivorna ligger honom varmt om hjärtat och familjen har sagt att han kommer att dö när allt är färdigförhandlat och klart.
Sven och en annan köpare är specifikt inbjudna för att få köpa samlingen tillsammans. De har gått igenom allt och ger ett bud.
Det är en onsdag, och de kommer överens om ett pris på 800 000 kronor. Betalningen genomförs dagen efter och på lördagen går mannen bort.
– En lite absurd historia, konstaterar Sven när han berättar om en av sina dagar som skivhandlare och ägare av Andra Jazz, Stockholms största skivbutik med inriktning på just jazz.
En gång åkte Sven och köpte en stor jazzskivsamling av en privatperson i Nederländerna. Det blev rejäl övervikt på släpet och i höjd med Jönköping blev han stoppad av svensk polis. Sven fick lasta av en hel del skivor vid vägkanten för att bli av med övervikten. Därefter åkte han och lastade av resten för att sedan åka tillbaka och hämta upp det sista.
Att åka runt i hela Sverige och köpa in privata jazzsamlingar till butiken är en del av jobbet.
Hur var det att förhandla med någon som var döende?
– Det var jättekonstigt, men han sa att det här har varit hans liv och han ville att familjen skulle få bra betalt innan han gick bort.
Var det svårt att försöka förhandla ner priset i det läget?
– Ja, jag tycker faktiskt att vi betalade lite för mycket för den samlingen. Men det var ju lite speciellt.
Att ge sig in i nya och ovana situationer är inget som skrämmer 61-årige Sven Dolling som växte upp i Hjulsbro i Linköping. Han har lätt till skratt och återkommer hela tiden till att det "är kul att pröva något nytt".
Han var med och startade klassiska Linköpingsföreningen Rock d'Amour i slutet av 70-talet som arrangerade konserter med akter som Docent Död, Tant Strul och Eldkvarn. Under gymnasietiden drog han igång musikfanzinet "Jörvars Gosskör" tillsammans med skolkamraten, och sedermera välkände kulturjournalisten Jan Gradvall. Här lyfte de fram lokalband som Spy och WBT - Wheel Bridge Town (fri översättning av Hjulsbro), men även världsartister och spännande akter på uppgång.
Redan i andra numret av musikfanzinet Jörvars Gosskör publicerades intervjun med The Cure. Nere till höger håller Sven Dolling med tidningen och Jan Gradvall sitter några trappsteg upp.
Intervjun med The Cure blev ett heluppslag i musikfanzinet Jörvars Gosskör. Frontmannen Robert Smith håller i tidningen på bilden nere till höger. Det var innan han skaffade sig sin mer karaktäristiskt långa frisyr.
Mötet med The Cure
Och trots att de bara var 16 år gamla kontaktade de det stora skivbolaget Polydor och bad om en intervju med The Cure i London. De fick klartecken att åka över till studion där bandet precis spelat in sitt andra album som kom ut 1980.
– Jag minns att sångaren Robert Smith frågade "Vill ni ha en öl?", då sa vi "Nej, vi är inte så gamla".
Tyckte de att ni var småglin?
– Nej, de var supertrevliga.
Hur kom ni ens på idén att ringa och fråga om en intervju som 16-åringar?
– Janne säger att det var jag som drev på. Han är lite försiktigare av sig, han kallar mig för "kicksökare" ibland. Det kanske är därför jag köper en sådan här affär, säger Sven och tittar sig omkring i butiken som han tog över för sex år sedan.
Här är det bokstavligen fullpackat med gamla vinylskivor på 68 kvadratmeter. Skivor i pappkassar, skivor i enkla furubokhyllor som löper genom lokalen och till och med skivor uppe i taket. Det rör sig nästan uteslutande om jazzplattor på vinyl. Butiken ser i stort sett ut som den gjorde när förre ägaren och jazzfantasten Harald Hult gick bort i maj 2018, 78 år gammal. Han hade byggt upp verksamheten sedan slutet av 60-talet och genom åren etablerat den som Stockholms jazzbutik nummer ett.
Butiken ser ut som den gjorde när Sven tog över efter Harald Hult 2018. Men nu är det ännu mer plattor i lokalen på 68 kvadratmeter.
Kända jazzartister samsas i backarna.
Sven berättar att hans fru Lotta också gillar när det händer nya saker i livet. Hon är fascinerad och tycker det vore synd att göra sig av med butiken nu när Sven har jobbat upp varumärket ytterligare.
Oväntade miljonerbjudandet
Det råkade vara så att Haralds barn hade blivit vänner med Sven och hans fru. I samband med en middagsbjudning, ett antal veckor efter Haralds bortgång, berättade Sven att han hade lagt ut en låda med gamla filmisar på Tradera. Budgivningen trissades upp och den gick för 5 400 kronor. Då nämnde Haralds dotter att pappans skivaffär skulle säljas. Eftersom Sven var musikintresserad kom frågan spontant om han ville köpa den.
– Jag vill inte ha en skivaffär, tänkte jag.
Butiken med uppåt 26 000 vinylskivor tillsammans med Haralds privata jazzsamling på 8 000 plattor var till salu för tre miljoner kronor.
Sven lovade ändå att fundera på saken.
Många tankar snurrade i hans huvud den sommaren. Visst, han var musikintresserad, men jazz hade han ingen koll på.
– Det var jag jättenervös för, att folk skulle tänka vad gör han här? Han kan ju ingenting. Jag var rädd att jag skulle vara till åtlöje.
En gång gick han till butiken och tittade.
– Det var jättevarmt och jag fattade ingenting. Det var bara jobbigt med så mycket skivor. Men jag kunde inte släppa tanken: "hur ofta frågar någon om man vill köpa en jazzskivaffär?"
Sorteringsarbetet tar sin lilla tid för att hålla koll på alla skivor.
En gammal saxofon har blivit en inredningsdetalj.
Det är många kunder som börjar prata med Sven i butiken. "Jag får höra jättemycket livshistorier. Det kan handla om att de har en jättesjuk mamma eller är inne i arvstvister med syskonen. Det är intressant och ibland försöker jag ge råd om jag kan. Jag kan ibland känna att jag är som en terapeut".
Köpet: Belånade mammas hus
Samtidigt var frun Lotta peppande och påminde honom om att han hade börjat tröttna på att jobba i reklambranschen. Till sist var ekonomin den största knäckfrågan, hur skulle han skrapa ihop tre miljoner kronor? Banken ville inte låna ut pengar till något så osäkert.
Sven hade drygt en miljon i eget kapital och fick klartecken att låna en del av dödsboet som han kunde betala av efter hand. Men det saknades ändå pengar.
– Så jag frågade min då 87-åriga mamma Birgit: "Kan vi belåna ditt hus?" skrattar Sven som fick klartecken till 700 000 kronor.
Vad tyckte du om att hon gjorde det för dig?
– Hon var en fantastisk mamma som vågade. Vi sa att det blir som ett förskott på arvet.
Sven slog till och öppnade skivbutiken i augusti 2018 och lade samtidigt ut ett Facebook-inlägg. Nyheten slog ner som en bomb i bekantskapskretsen eftersom ingen hade fått veta något innan.
– Jag har aldrig fått så många likes och folk skrev "det var det mest oväntade jag någonsin har hört".
Vad sa Jan Gradvall?
– Han tyckte det var kul och oväntat. Det var då han började kalla mig "kicksökare", att jag vill att det skulle hända något för att det ska bli spännande.
Det är vinylplattor som gäller i butiken, men en och annan cd-skiva kan man också hitta.
Sven har alltid haft ett stort musikintresse, men kunde nästan inget om just jazz när han köpte butiken 2018. "Men nu jag blivit en stor jazzlyssnare", konstaterar Sven.
Nyinkomna skivor ska sorteras in under genre och i alfabetisk ordning.
Det strömmar ständigt in nya skivor eftersom Sven löpande åker runt och köper privatpersoners jazzskivsamlingar.
"I chock första månaden"
Andra skivhandlare sa spontant till Sven att "du är helt knäpp, du kanske aldrig får tillbaka pengarna".
– Jag var lite i chock första månaden faktiskt. Jag ville inte förlora tre miljoner kronor, jag förstod att det skulle kräva jättemycket arbete att sälja skivorna.
Till skillnad från Harald som bara sålde i butik började Sven även lägga upp plattor på internationella skivförsäljningssajten Discogs. Redan efter en månad hade han sålt för 100 000 kronor, och det tickade vidare i ungefär samma takt.
Flera av de som tidigare mest hade varit inne i butiken för att prata musik försvann, men alltfler jazzintresserade skivköpare hittade både till affären och nätförsäljningen. Samtidigt som Sven hela tiden köpte in nya privata jazzsamlingar för att hålla uppe ett bra utbud.
Efter närmare två år hade han tjänat igen hela köpesumman.
– Det har gått över förväntan och nu går det oförskämt bra. Jag tror aldrig det har varit så mycket folk som det var i butiken förra lördagen.
Dyraste skivan någonsin
Och tack vare försäljningen på nätet kan det trilla in ganska stora summor på nätterna då köpare på andra sidan jorden slår till. Bredvid Sven ligger en hög med nypaketerade skivor som ska skickas till världens alla hörn. Alltifrån USA och Sydkorea till Australien.
– För några veckor sedan sålde jag min dyraste skiva någonsin, en Hank Mobley för 80 000 kronor till en stockholmare. Ungefär samtidigt köpte en italienare Tina Brooks "True blue" för 55 000 kronor. Men de där priserna är ju något slags världsrekord nästan.
Han visar upp bilder på albumen och kommenterar den snygga estetiken och formgivningen på gamla jazzomslag som alltid har fascinerat honom. Ofta coola kameravinklar, stilfull typografi och smakfulla färgval.
Nyligen sålde Sven sin dyraste skiva någonsin, Hank Mobleys självbetitlade album från 1957, för 80 000 kronor. Ungefär samtidigt sålde han Tina Brooks True Blue från 1960 för 55 000 kronor.
Några av alla paket med skivor som ska skickas till kunder i andra delar av världen.
Det blir mycket tid framför datorn. Här ser Sven alla nya köp som trillar in via nätförsäljningen och han lägger hela tiden upp nya skivor.
Gjorde ikoniska skivomslaget
Just skivomslag var också en anledning till att Sven började intressera sig för grafisk formgivning som ung. Det ledde till att han utbildade sig Art Director, AD, på Beckmans Designhögskola i Stockholm i mitten av 80-talet. 1987 startade han designbyrån Dynamo Stockholm, med bland annat Jan Gradvall, och fick uppdrag att göra flera skivomslag.
En dag blev han tillfrågad att ta omslagsbilden till en ny popartist vid namn Jakob Hellman. Det ingen visste då var att det skulle bli en av svensk pophistorias mest klassiska plattor, "...Och stora havet".
Inspirerad av bland annat Elvis Costello-bilder lät Sven den unge skivdebutanten posera med gitarr i svartvit helfigur.
– Han står där i min rock och mina skor.
Jakob Hellman i Svens rock och skor. Svens omslagsbild blev en svensk popklassiker.
Jaha, hur kommer det sig att han hade dina grejer på sig?
– Vi hade inte råd med någon stylist så jag tog med lite kläder jag tyckte var coola. Det var ju ändå en debut, ingen visste hur bra den skulle gå.
– Det är en Jean Paul Gaultier-rock som är oversize. Den är alldeles för stor, men jag tycker den ser bra ut fortfarande. Sedan hade han egen skjorta och egna byxor
Det är ju ett klassiskt omslag, vad tycker du om det idag?
– Jättebra, det är enkelt och kläderna gör ändå att det blir lite intressant. Jag sålde rocken på Musikhjälpen för sju-åtta år sedan. Den gick för typ 7 000 kronor till en restaurangägare i Växjö eller något sådant.
Senare blev det även omslag till bland annat Soundtrack of our lifes, Esbjörn Svensson Trio och Magnus Carlson från Weeping Willows.
Några skivomslag som Sven Dolling har varit med och designat. Uppe från vänster: Esbjörn Svensson Trio, Magnus Carlson och The Soundtrack Of Our Lives. Nere från vänster: Tomas Andersson Wij, Jumper och Niclas Strömstedt
Vann Guldägget
På 90-talet jobbade Sven för reklambyrån Garbergs när han fick ett uppdrag för Levis stora satsning på chinosmärket Dockers. Det var en del av en större kampanj, konceptet som växte fram var att världen skulle bli en bättre plats om alla världsledare hade skönare byxor på sig. ”It’s hard to be nice if you don’t feel comfortable”. I grunden handlade det om att sluta bära kostym och ha en mer ledig stil.
– Vi var i Los Angeles och hade casting med 100 gubbar och tog bilderna. Vi gjorde en dagstidning, annonser och stortavlor. Det här var 1996 innan internet hade slagit igenom. Kampanjen gick i tolv länder har jag för mig.
Arbetet gav Sven Guldägget, reklambranschens finaste pris i Sverige.
Några av bilderna från reklamkampanjen för Dockers som syntes över hela världen. Arbetet gav Sven Dolling Guldägget i mitten av 90-talet.
Hur var det att få en så stor utmärkelse?
– Det var ju fint, men jag har kunnat känna mig stressad av det. Nu har jag fått det här, men hur tar jag mig vidare? Det kan vara lite pressande.
Vad betydde det?
– Det var ett mål i livet som uppfylldes. Nu hade jag gått Beckmans och lyckats komma hit. Och jag blev ju mycket mer attraktiv på arbetsmarknaden.
Världskändis i butiken
Nu när Sven sitter i sin lilla jazzbutik är han långt ifrån Guldäggalans glitter och glamour, men visst kan det dyka upp en och annan kund som skapar lite stjärnglans bland skivhögarna.
En gång kom det in en utländsk kund som Sven inte kände igen. Han köpte flera skivor med omslag tecknade av konstnären David Stone Martin. Någon dag senare ringde de upp från ett talkshowprogram i P1 och berättade att de hade säkra källor på att det var den världskände japanska författaren Haruki Murakami som hade varit på besök. Så Sven fick vara med och berätta om mötet i programmet.
– Murakami var rätt blygsam. Han trodde att det skulle bli dyrare, så när jag sa priset gick han runt och köpte fler skivor.
Kvitton med den världskände japanske författaren Haruki Murakamis signaturer. Han köpte skivor för drygt ett par tusen kronor i Svens butik.
Svens hund kontaktade rockstjärnans gitarrist
En gång kom två britter in i butiken, de var roddare åt Iggy Pop som skulle spela i Stockholm dagen efter. När de såg att Sven hade med sig sin hund Elton i affären berättade de att gitarristen Sarah Lipstates hund hade dött i Los Angeles veckan innan. Så de undrade om hon kunde få komma och hänga med Elton.
– Hon kom en stund och gav honom lite hundgodis. Efteråt tänkte jag att jag borde ha frågat om en fribiljett till konserten. Min hund har ett eget Instagram-konto, så Elton skickade ett meddelande till henne och sa att min husse gärna vill gå på konserten, kan du fixa en biljett? Efter fem minuter svarade hon "Självklart Elton, han står på gästlistan".
"Jag kommer inte orka på samma sätt"
Även om det blir lite stjärnglans i butiken då och då är det mest hårt jobb som gäller för Sven som säger att han är bra på att just jobba på. Lägga upp nya plattor bland de redan 33 000 på nätet, packa och skicka skivor över hela världen, hålla butiken öppen, prata med kunder och jaga fler gamla privata jazzsamlingar.
33 000 skivor är upplagda på skivförsäljningssajten Discogs och totalt finns det ännu fler plattor i butiken.
Det räcker inte med skivor i hyllor och i kassar på golvet, de hänger även uppe i taket.
Efter många år i reklambranschen började Sven tröttna. "När man börjar komma över 50 år är man inte lika het längre, plus att det har skett en revolution när det gäller mediekanaler. Det jag tyckte var spännande från början finns ju inte kvar på samma sätt. En snygg bild och snygg typografi".
Hur tänker du framåt?
– Jag kommer inte klara att hålla ett sånt här otroligt tempo faktiskt. Jag blir helt slut när jag har åkt iväg och köpt en ny samling, man blir som en flyttgubbe. Jag har envisats med att göra allt själv, men jag kommer inte orka på samma sätt i längden. Men det roliga är att Harald satt här tills han var 78 år. Det går, jag behöver inte tänka på pension. Jag kan sitta här och sälja skivor, så länge det räcker till hyran och jag får lite över är det good enough liksom.
Räcker det för "kicksökaren" Sven?
– Ja, att åka och kolla på en privat jazzsamling i exempelvis Sandviken, det är spännande.
Sven utanför Stockholms största jazzskivbutik Andra Jazz i Vasastaden som han köpte för tre miljoner kronor för sex år sedan.