Corren träffade Tim Cooper i går eftermiddag före första träningen med hans nya klubb. Han var på stan ihop med Team Vallas andra nyförvärv Matthew Young.
-- Mysigt, är Coopers första intryck av Linköping.
Ingen i Team Valla vet så mycket om honom. Egentligen bara att han är lång och att han enligt agenten ska vara bra.
-- Det är bra, jag är mystisk, säger Cooper och skrattar.
Det här blir hans tredje år som volleybollproffs.
-- Jag har spelat i turkiska ligan och i italienska. Innan det spelade jag fyra år för Manitoba universitetet i Winnipeg. Vi vann kanadensiska mästerskapet tre av mina fyra år.
Att ta examen i geografi har högsta prioritet i hans liv. Samtidigt får han se världen genom att spela volleyboll. Att det blev Linköping och Sverige berodde på två saker.
-- Att säsongen är ganska kort, sex månader, och att jag får åka hem till jul. Jag har inte firat jul med min familj på tre, fyra år, så det ska bli kul.
Som volleybollspelare beskriver Cooper sig själv så här:
-- Jag skadade mitt knä för ett par år sedan och det har påverkat min hoppförmåga lite, men jag kan fortfarande attackera ganska bra och min serve har blivit bättre med åren. Mitt försvarsspel och bollhantering är nog mina svagare punkter.
Han har stor fördel av sin längd, även om fördelen minskat efter knäskadan. Men längden har inte alltid varit en fördel för killen som är uppvuxen utanför Toronto.
-- Jag var för lång för att spela ishockey, säger Cooper som har koll på flera svenska idrottsstjärnor.
Hockeystjärnan Mats Sundin som spelar i Toronto Maple Leafs är en av dem. Björn Borg och hans pannband nämner han också.
Fast sin nya klubb vet han inte mycket om, bara det han sett på Internet, så mycket han nu kunnat förstå utan att kunna ett ord svenska.
-- Det har gått bättre för laget sedan Matthew kom och jag hoppas att jag också kan hjälpa till.
Cooper har flyttat in i samma lägenhet som passaren Matthew Young, som hunnit spela två matcher. De verkar komma bra överens och småretas redan med varandra.
-- Han är slarvig, säger Young.
-- Det är väl en tallrik, svarar Cooper på om han sprider sina saker i lägenheten.
De tror de ska trivas ihop.
-- Vi har ju samma frisyr, så vi ser nästan ut som bröder, säger Young, som är tillräckligt bra i sitt skadade lår för att kunna spela helgens bortamatch mot Habo.
Då får de spela med var-andra. De har spelat mot varandra en gång. Inte så att de minns varandra, men de var med i samma turnering när Australiens och Kanadas B-landslags möttes, det vet de.
Även om de inte gjort några bestående intryck på varandra, så är tanken att Vallapubliken ska minnas dem efter den här säsongen.