När övriga Australienimporter svek i den första SM-semifinalen mot mästarlaget Falkenberg stod i alla fall doldiscentern upp och gjorde det han kunde.
Det räckte inte långt.
Det blev 0-3 (15-25, 17-25, 18-25) och det var precis så överlägset som det låter. Samtidigt som hemmalaget knappt missade någonting, uppträdde LVC tveksamt, bjöd på misstag och vek ned sig när det gällde som mest.
- De utnyttjade hela tiden våra svagheter, men det känns ändå inte som om vi är så långt efter. Vi måste göra många saker mycket bättre, sa Travis Passier.
Linköpingslaget var med fram till 5-5 i första set, men tre raka hemmapoäng senare var det 8-5 och efter det var inte gästerna ens i närheten i något set. Tom Edgar gjorde visserligen tolv poäng, men hade en misslyckad kväll och vanligtvis så färgstarke Adam White ska vi inte prata om.
Lika blek som färgen på de vita tröjorna.
Andrew Strugnell, tränaren, suckade och sa:
- Det är lite det som är charmen med ett ungt lag. Du vet aldrig riktigt vad du får. Just nu känns det som en stor besvikelse, men vi måste ladda om och hitta en vinnande strategi.
Går det?
- Absolut. Ingenting är omöjligt. Men vi måste vinna på onsdag för att ha en chans att ta oss till final.
Jeremy King var en ny otäck bekantskap för LVC och kanadensaren prisades välförtjänt som matchens lirare. Och när inte han dunkade in bollarna så gjorde Henrik Johansson och Jimmie Ivarsson det.
Den bredden kan bli guld värd för Falkenberg.
Igen.