Det sägs att Björn Borg startade trenden med slutspelsskägg när han slutade raka sig inför en Wimbledonturnering. Men hur mycket sitter framgångarna egentligen i ansikts-behåringen? Vi frågade LVC:s Benjamin Bell som stoltserar med en rejäl tova.
LVC står inför sin första semifinal mot Hylte på söndag. Senaste guldet för klubben kom 2012 men den som minns en bit tillbaka till 2009–2010 och klubbens första SM-titel kommer kanske också ihåg passaren Benjamin Bell som då var med i klubben. Inför den här säsongen kom den långe australiensaren från Brisbane tillbaka till LVC från polska klubben Slepsk.
Och med Bell kom också så småningom hans utmärkande skägg.
– Haha, ja... jag har låtit det växa sedan jag kom till Sverige igen i höstas, säger Benjamin och kliar sig lite kring hakan.
Han har hunnit fylla 25 år och blivit lite visare och klokare sedan han var i LVC förra gången.
– Det är stort skillnad. Då var jag bara 19 år gammal och det var första gången jag var utanför Australien överhuvudtaget. Dessutom behöver man mycket erfarenhet på min position som passare. Många tror kanske inte det just för att man inte gör de där spektakulära smasharna och avsluten, men det är en väldigt viktig och tuff position att spela på.
Men det är inte bara Benjamin som har utvecklats. Han tycker sig också se en stor skillnad i klubben.
– Absolut, det är väldigt annorlunda nu mot då.
På vilket sätt?
– Då, när vi tog guld 2010, hade vi ett par spelare som stod för det mesta av spelet. Nu har vi en mycket bredare trupp och alltid sex riktigt bra spelare på banan hela tiden. Nivån är så mycket högre.
Er assisterande tränare Henrik Johansson sa inför semin på söndag att ”allt annat än guld vore snöpligt”. Håller du med?
– Ja, det är helt rätt. Vi är favoriter men jag tänker inte så långt. Just nu är det bara matchen på söndag som gäller för mig, inget annat. Det är en senare fråga. Först måste vi vinna serien mot Hylte/Halmstad och de kommer precis som oss från en 3–0-seger så de är fräscha och starka. Men spelar vi bara på vår höga nivå kommer vi att vinna, det är jag säker på.
Så var det då det där med skägget. Benjamin skulle kanske inte kalla det ett regelrätt slutspelsskägg men han ser att han ändå satt ett avtryck på laget.
– De flesta andra har börjat spara nu... så... det för ihop oss i laget. Min syrra däremot var tveksam. När familjen var över och hälsade på verkade hon först lite tveksam, sedan sa hon att ”det är modernt, så jag gillar det”. Sen om vi vinner matcher på grund av det... nja...
Skägg åtsido... hur ser du på nästa säsong? Spelar du kvar?
– Jag vet inte. Det har definitivt varit samtal mellan mig och LVC men jag vill inte bestämma något nu. Det tar vi först efter slutspelet.