2001 var han skrällen i Vasaloppet när han spurtade ner klubbkompisen och tillika favoriten Staffan Larsson. Så långt hade den då 27-årige Moraåkaren Henrik Eriksson inte märkt av några som helst problem med sitt hjärta. Det var först de sista åren av karriären som han började märka att det var något som inte stod rätt till.
– Problemen har inte påverkat min karriär. Det började väldigt lätt i slutet av den då jag hade vissa känningar. Främst i vila, säger Eriksson.
Då tänkte han aldrig på att orsaken till hans problem kunde vara att han drabbats av hjärtflimmer.
– Då var det bara en känsla att något var konstigt. Sen när det hände under träning och tävling så var det som att gå in i väggen. Jag har kört Cykelvasan några gånger med flimmer och då går det inte fort.
Efter karriären var slut 2006 tilltog problemen och det var först då han uppsökte läkare för att få svar på vad som orsakade dem.
– Det tog ju tid innan man lyckades fånga det på EKG. För man måste ju trigga igång det så att man kan fånga det när det händer. Men efter ett tag så lärde man sig hur man skulle trigga igång det, säger Eriksson.
Sedan han fick diagnosen att det var hjärtflimmer han drabbats av så har han vid ett flertal tillfällen genomgått ablationer. Vilket är en typ av hjärtoperation där läkarna via hans ljumske går in i hjärtat och bränner bort de nervbanor som orsakar hjärtats rytmrubbningar.
– Den näst sista operationen jag gjorde gjorde jag bara några veckor innan jag cyklade jag cyklade Vätterrundan sist. Och nu känner jag fortfarande av den senaste jag gjorde. Bland det första jag märkte var att jag hade en högre vilopuls än innan. Varför vet jag inte, men hjärtat behövde väl återhämta sig, säger han.
Varför han drabbades av hjärtflimmer har han inget svar på. Han vet inte om det hans många år som elitsatsande skidåkare som kan ha orsakat det. Eller om det på något sätt var ärftligt betingat.
Men han skulle gärna ha ett svar på det.
– Det finns ett samband mellan hjärtflimmer och elitidrott. Det är ju många på längdsidan, som jag kommer ifrån, som har haft hjärtflimmer. Sen om det är på grund av hård och mångårig träning som är orsaken eller om det är genetiskt finns det inget direkt svar på. Det är ju det jag tycker det skulle vara så intressant att få reda på, säger Eriksson som menar att han finner det lite märkligt att det pratas så lite om hjärtproblem inom idrotten.
– Gör man en seriös satsning som idrottare så gör man ju en massa olika tester för att se hur man utvecklas. Men när det gäller hjärtat så utgår man bara ifrån att det ska fungera. Men gör inga tester för att kontrollera att det fungerar som det ska. Det är något som jag tycker att man ska fundera på. Men det är ju ingen som pratar om det.
Han fortsätter:
– RF (Riksidrottsförbundet) går ut och säger att i elitverksamhet så ska det ske screening av hjärtat och sen är de väldigt få som gör det. Men det är ett svårt område tror jag. Det här är långt ifrån idrotten, du ska ju vara hjärtläkare för att ta dig an det här och det är relativt få idrottare som har det i sin närhet.
På lördag ska Eriksson ta sig an sin sjätte Vätternrunda. Målet för gruppen han åker med är att ta sig runt på under sju timmar. Han kommer dock inte starta utan att först kontrollera att hans hjärta är redo för det.
– Det börjar ju komma fler konsumentprodukter som gör det lättare att kontrollera hjärtat själv. Jag har en app som jag kan ta ett EKG med och få svar direkt på om det ser bra ut. Man behöver ingen som helst medicinsk utbildning Jag vet inte om det är något som motionärer behöver. Men på elitsidan bör man fundera på om man inte ska ha en tycker jag. Det är ett lätt sätt att säkerställa att hjärtat mår bra.