Hur ser väderprognosen ut? Den frågan torde vara en av de vanligare som ställs på såväl Vasaloppets som Vätternrundans kanslier några veckor före start.
Men just i år så är den frågan något mindre vanlig i Vasaloppets hus i Mora. För i år har kung Bore varit mer frikostig än vanligt med det material som är en förutsättning för Vasaloppets vintervecka.
– Det är ju ett år som är ett lite unikt på så sätt att det är så mycket snö vid den här tiden. Jag har träffat dem som bott här i hela sitt liv som sagt att de inte kan minnas att det någonsin varit så här mycket snö tidigare. Nu har det ju gått att åka hela vägen från Sälen ner till Mora i flera veckor så i vinter har vi haft fantastiska förutsättningar, säger Vasaloppets VD Eva-Lena Frick när vi slagit oss ner i hennes kontor inne i Vasaloppets hus.
På fönstren har snön bildat mönster som minst sagt passar som dekoration till den högst ansvariga för Sveriges mest klassiska vinterarrangemang.
Men att det inte är givet att vädergudarna är på Vasaloppets sida varje år är hon högst medveten om. 2016 och 2017 har medeltemperaturen i världen varit den högsta någonsin och det finns forskare som hävdar att i en inte allt för avlägsen framtid så är vintermiljöer likt den utanför Fricks fönster ett minne blott.
– Visst är klimatutvecklingen ett hot och vi följer ständigt SMHI:s forskning när det gäller klimatförändringarna. Visst finns det delar som säger att klimatgränserna kryper allt längre norrut. Sen i den andra vågskålen ligger årets utveckling där det i stort sett har varit minusgrader sedan snön kom. Så det är inte konsekvent, men över tid så finns det ju en utveckling som går åt att det blir allt varmare, säger Frick och fortsätter:
– Det ser vi i Bolsågen. En plats som ligger mellan Vasslan och Evertsberg som ligger i en backe. När det snöar i Evertsberg så regnar det i Vasslan och den gränsen var förr längre ner i backen så där har vi en konkret punkt där vi kan se det, säger Frick som menar att snötillgången i Vasaloppsarenan inte är den enda förutsättningen för att startfältet i Berga by ska vara lika välfyllt även i framtiden.
Lika viktigt menar hon att det är att vi som lever längre söder ut har spår att träna i.
– Vi är ju beroende av att det finns förutsättningar för människor att åka skidor på hemmaplan. Det sänker ju tröskeln och gör att människor får det lättare att komma på tanken att de ska anmäla sig till något av våra lopp. Därför jobbar vi ihop med Svenska skidförbundet med att på olika sett stimulera till att det tillkommer platser med konstsnö i södra Sverige. Det är viktigt för att säkerställa intresset för skidåkning, säger hon och nämner golfbanan i Vreta kloster som ett bra exempel på en sådan satsning.
Och att det finns idéer om att göra något liknande i Fålehagen i Motala är inget som undgått henne.
– Kombinationen med spåren i Fålehagen och dem ute på golfbanan ser jag som en stor potential för en sådan satsning utan att veta något om vattentillförsel och liknande, säger hon.
Hur det ser ut längs den nio mil långa Vasaloppsarenan har hon däremot full koll på. För att säkerställa att det finns snö även de år när vädergudarna inte är fullt lika hjälpsamma är ett högprioriterat område för Vasaloppsorganisationen. De följer noga utvecklingen för snötillverkning och försöker ständigt hitta fler möjligheter att tillverka snö utefter banan. Detta parallellt med att de jobbar med att beredda marken så att det ska krävas så lite snö som möjligt för att kunna erbjuda skidspår av högsta kvalité.
– Nu har vi en maskin som krossar alla större stenar längs banan. Samtidigt som vi gör det jobbet så skapar vi goda förutsättningar för sommarens cykel- och löplopp. Så där slår vi två flugor i en smäll, säger Frick och spricker upp i ett belåtet leende.
Att hon nämner sommarens lopp får oss att byta spår och prata om just Vasaloppets sommarvecka. Den kom nämligen till som en direkt följd av att vintrarna blir allt mildare.
– Den kom till som en riskspridning. De började ju se i början av 2000-talet att vintrarna kunde bli allt mer snöfattiga. Vasaloppet har ju funnits i 94 år och genom att balansera upp det så ville de se till att det finns i 100 år till. Men kännedomen om att det går att både cykla och springa Vasaloppet är ju inte alls lika stor som att det är ett skidlopp. Vi jobbar mycket för folk ska få upp ögonen för det, säger Frick som menar att ständigt leta efter fler ben att stå på är något som alla av de fyra organisationerna i en Svensk klassiker hela tiden ägnar sig åt.
– Du har ju organisationen för att kunna leverera arrangemang av god kvalité. Men du kan samtidigt inte göra för mycket. Jag tycker det är kul det Vätternrundan gjort med Vättern bike games. En jättekul satsning och jag blev glad när jag såg det. Det är ett sätt för Vätternrundan att få in tävlingsmomentet och attrahera den yngre målgruppen. Det är bra för alla. Både får Vätternrundan och svensk cykel och Dunteberget är ju en klockren arena.
Efter vårt lilla spårbyte så hoppar vi tillbaka till Vasaloppspåren. Till startgärdet i Berga by och hur det ser ut där när starskottet går 08.00 den första söndagen i mars.
För trots att det nu gått 37 år sedan kvinnor första gången fick starta i Vasaloppet så är det fortfarande en kraftig majoritet män som ger sig iväg i fädrens spår. Det hoppas Frick att det ska bli ändring på.
– Fördelningen totalt sett i våra lopp är 70-30 och ser vi specifikt på bara Vasaloppet så är andelen kvinnor mindre. Men vi har som målsättning att attrahera fler tjejer. Tjejer är jätteduktiga på att röra på sig och gör det gärna i grupp så vi ser en stor potential i att kunna locka till oss fler tjejer. Det är en målsättning vi har, säger hon för att sedan betona att de vill bidra till att alla ska ge sig ut i spåren.
Detta i en tid då många svenskar söker sig till allt mer extrema utmaningar.
– Svenska motionsvanor förändras. Folk söker hela tiden nya utmaningar. Sen är det många som ännu inte upptäckt det härliga med att motionera och inte kommit så långt på sin utvecklingsstege. Så vi och många andra aktörer är ju viktiga för att folk ska komma igång och träna och sätta upp ett mål. Så vi ser oss som en motor för folkhälsan. Alla är ju inte extrema. Men för dem som vill ha en extra utmaning så har vi sedan två år Vasaloppstrippeln. Där ska man göra alla våra 90 kilometerslopp inom ett år och jag måste säga att springa 90 kilometer är respekt. Jag är djupt imponerad av dem som gör det, säger Frick som nu alltså står inför sin tredje vintervecka som VD för Vasaloppet och det är ofrånkomligt att fråga hur stor skillnad det är jämfört med de 13 år hon styrde över Vätternrundan.
– Jag får ofta den frågan. Målet med de båda verksamheterna är detsamma. Du ska leverera motionsevenemang av högsta kvalité till otroligt många människor. Skillnaden många gånger är att allt är gånger tre här. Det är en ny dimension och en ny utmaning, säger hon.