Snöovädret gjorde så att matchen spelades i 3 x 30 minuter, och efter två perioder av mer eller mindre parodi där bollen knappt ens rullade blev det åtminstone en halvtimme "riktig bandy".
Och väl där var Hammarby starkast.
Johan Östblom slog in 2-1 redan i inledningen av slutperioden på ett snyggt volleyskott medan Robin Nordin sköt in 3-1-målet tre minuter senare, efter fint förarbete av Patrik Nilsson.
Den vanliga guldfrossan infann sig inte, och Bollnäs skapade egentligen inte särskilt många farliga målchanser under slutminuterna.
SM-guldet var Hammarbys första efter sju raka finalförluster.
Finalen blir annars mest minnesvärd på grund av de usla förhållanderna.
Pausvilan efter den första perioden var 35 minuter, så lång tid tog det för tre traktorer med plogar och tre ismaskiner att åtminstone göra isen duglig.
Hammarby- och Bollnässpelarna fick därmed mest slå långa lyror eftersom bollen knappt ens rullade i det tjocka snölagret.
Det var kaotiskt även vid sidan om isen.
Det såldes 25 560 biljetter, rekord för en SM-final på Studenternas, vilket visade sig vara i högsta laget då hundratals biljettinnehavare inte ens kom in på läktarna.
Dessutom gjorde det usla vädret att en del tröttnade och ville hem i förtid.
- De har inte sålt för många biljetter, de har byggt för små läktare, kommenterade Rolf Käck, generalsekreterare i det svenska bandyförbundet.
De Hammarbysupportrar som såg klart matchen lär dock inte ha ångrat sig.