-- Man måste dra i handbromsen någon gång för att det här inte ska dra ut i oändlighet, säger Per Elofsson.
Efter flera gyllene säsonger blev den förra en stor besvikelse.
Sjukdomar och skador förstörde det mesta av vintern, att det ändå blev ett VM-guld i skiathlon var närmast en skräll.
I sin ambition att ta igen det han förlorat drabbades sedan Per Elofsson av överträning.
-- Det är svårt att beskriva känslan. Om jag utgår från som det känts tidigare är det som om man åker med en handbroms i kroppen. Framförallt kan jag inte träna som jag vill utan blir alltför sliten, säger han till TT.
Tillsammans med landslags-tränaren Ola Rawald och fysiologen Michael Svensson har Per Elofsson under hösten försökt att hitta ut ur mörkret utan att lyckas.
Träningslägret i november i Bruksvallarna gav inte de svar han önskade och i världscuppremiären i Beitostölen blev den tvåfaldige totalsegraren i cupen bara 50:e man.
-- Situationen är helt ny för mig. Tidigare var allt enkelt, det var bara att tuta och köra. Då kände jag minsta signal i kroppen själv, nu behöver jag guidning för att tolka dem, säger Per Elofsson.
Hela tiden har tanken varit att tävla sparsamt den här vintern och att låta resultaten komma i andra hand.
När Per Elofsson för några dagar sedan fick besked om resultaten från de prov som tagits i Uppsala ändrades planen.
-- Jag är ingen expert på sånt där, men det är något i muskelcellerna som inte är bra. Därför behöver kroppen mer tid om jag ska komma upp på bredare väg -- så att jag inte hamnar i diket en gång till.
Målet är att vara helt återställd från överträningen i april. Det är då avstampet inför VM-vintern 2005 sker.
-- Beslutet var inte lätt att ta. Man vill ju vara med och tävla -- det är det som är livet, men nu får jag ta konsekvenserna och se fram emot träningen inför nästa säsong i stället.