– Sommaren 2016 öppnade vi upp här i liten skala och med fyra hästar. Nu har vi nio hästar och över 40 elever som kommer varje vecka under terminerna. Det har gått riktigt fort, säger Malin Lindström, hon som står bakom Travskolans framfart de senaste fyra åren.
För Malin är hästar och travsporten verkligen inte bara ett jobb, för Malin är hästar livet.
– Det är en fulltidsanställning här på Travskolan men sen är det inte stopp med hästar för det. På fritiden kopplar jag av med att träna min egen häst och även gå kurser med min åtta månader gamla hund. Jag brinner för hästsporten så det här är ett drömjobb även om det kan vara mycket att göra ibland.
– När jag var tretton år hjälpte jag en ledare på Mantorps dåvarande travskola och när han gav blocket till mig och lät mig prova på att vara instruktör kände jag, det här ska jag bli. Och här är jag nu, fortsätter Malin med ett stort leende.
Det var just i den period som hon sedermera blev vaktmästare på Mantorptravet och därefter blev det självklara valet att när det kom till att utse en ansvarig ledare för Mantorptravets Travskola.
Vägen till hästsporten och travsporten i synnerhet var dock inte självklar från början.
– Mamma var ensamstående och hade inget större intresse av hästar. Men jag följde med en kompis när jag var liten och fastnade direkt. Jag tog en nybörjarkurs per omgående och när jag blev tolv år tog jag min ponnylicens. Därefter tävlade jag i trav ett par gånger innan jag började jobba lite som instruktör här på Mantorptravet. Eftersom mamma kanske inte hade all kunskap om hästar och så fick jag lära mig att visa framfötterna inom travvärlden vilket jag tror har varit nyttigt.
Malin sysslade med både ridning och trav till en början, men när en ridlektion och en travlektion krockade var beslutet att satsa på trav ganska enkelt.
– Det som fick mig att fastna för travet var att här kunde jag verkligen komma som jag var. När jag var liten var jag lite större men här på travskolan behövde du inte vara smärt och smidig och kunna svinga dig uppför en hästrygg. Här räckte det att sätta sig ner i sulkyn och köra. Det fastnade jag för, samtidigt som den dåvarande travskolan var en väldigt inspirerande och uppmuntrande miljö. Just att få till en tolerant miljö här är också något jag är väldigt mån om idag. På travskolan handlar det inte bara om du och hästen utan här är det "vi" som jobbar ihop som ett lag. Här ska alla kunna få köra.
– Hästarna är en minst lika viktig del av laget som oss människor. Det är verkligen ett samarbete häst-människa. Hästarna är ärliga individer och de dömer en aldrig. Istället tar de oss för vad vi är. Det gör det till väldigt fint att jobba med hästar.
I travskolans stall finns en härlig blandning av hästar med både olika storlekar och olika personligheter. Detta gör att elever och besökare får lära sig bemästra olika typer av hästar, körningar och inte minst hastigheter. När travskolans snabbaste häst travar som bäst går det undan.
– Den största vi har här på travskolan springer en kilometer på cirka 1 minut och 15 sekunder. Med honom kanske inte de yngsta kuskarna eller de allra mest oerfarna ska köra de första gångerna, beskriver Malin.
– När det kommer till att se om en häst kan springa fort handlar det en del om var den lägger energin. Mycket är mentalt. Exempelvis är en av våra snabbaste ponnyer en som ofta står och sover på stallbacken men när det är dags för tävling så exploderar hon.
Som ansvarig på travskolan är Malin också den första person som nyfikna travungdomar får möta inom travvärlden. Här berättar Malin att en del har lite fel fokus när det kommer till ungdomsdelen av travet.
– Det viktigaste för travsporten är barnen. Många tänker fel och ser ner på ponnytravet. Jag tycker det är viktigt att fler förstår att man måste börja någonstans för att hitta intresset. Det är också där något av det bästa med att vara instruktör finns, att se någon hitta hur roligt det är med travsport, avslutar Malin innan det är dags för henne att göra eftermiddagssysslorna i Travskolans stall.
