Det märkliga är inte att Mantorptravet på lördag arrangerar V75-tävlingar med högklassiga startfält.
Det händer några gånger varje år.
Det märkliga är att Mantorptravet på lördag arrangerar V75-tävlingar – utan att Thomas Knutsson är på plats.
-- Lite konstigt är det allt. Men jag har anpassat mig till det nya livet. När man väl bestämt sig känns det bra. Sedan är det kanske inte omöjligt att jag varit här om det inte varit för coronan, säger han.
Du har inte bett om ett fripass?
– Nej, det skulle aldrig falla mig in. Bara de som jobbar den aktuella dagen får och ska vara här. Den säkerheten får absolut inte äventyras.
Det är en rätt typisk dag i maj när vi ses på travbanan.
En sol som värmer hyfsat om du är i lä och inget moln är i vägen, men rätt kallt om du hamnar i skuggan och vinden tar i. Det är låst in till kontorslängan, men Thomas Knutsson knappar in några siffror och konstaterar med ett skratt att han fortfarande blir insläppt.
För några veckor gick nyblivne 65-åringen i pension.
Efter 47 år på samma arbetsplats – och de senaste 42 på samma tjänst som sportchef. Var det någon som sa något om trotjänare?
Och han har fortfarande tydliga bilder av sin första arbetsdag som 18-åring.
Han säger:
– Efter skolavslutningen tog jag bussen från Mjölby. Det var stortävlingar med Östgötaloppet på kvällen, så det blev rakt in i hetluften. Man kan väl säga att jag ärvde intresset från farsan. Som ung valde jag på lördagarna mellan Mantorp eller att lyssna på ”Tio i topp” på radion.
Du var på plats när banan invigdes 1965 också?
– Absolut.
Han skrattar.
Det är förstås mycket som har hänt med Mantorp och med travet sedan dess.
– 1974 kom V65 och då kunde du lämna in ditt spel på posten, senast torsdag klockan 18. På många sätt har det varit en fantastisk resa och gått uppåt nästan hela tiden. Det är väl främst de senaste tio åren som det har blivit tuffare med minskad publik, aktiva och hästägare. Men så ser det ut över hela världen, det är inget svenskt fenomen.
I takt med att tillgängligheten och spelmöjligheterna ökar så minskar publiken.
– Det är klart att det på sitt sätt är bekymmersamt. Utan publik blir det inte samma stämning och svårare att få in aktiva och hästägare. Tidigare upplevde fler atmosfären på banorna och fick en helt annan känsla. Då var inte steget lika långt som det är från tv-soffan.
– Å andra sidan: om vi inte haft spel via nätet hade travet varit marginaliserat, säger Thomas Knutsson.
Kan du förklara tjusningen för någon som inte riktigt begriper?
– Dels hästarna, dels vetskapen runt omkring. Hur loppen blir körda och hur kuskarna manövrerar sig fram. Det är inte så lätt som det ser ut från sidan. Jag har aldrig spelat mycket själv, men symbiosen mellan sport och spel
Vad ska du göra nu?
– Tja, intresset för trav försvinner ju inte bara för att jag har slutat att jobba. Men jag ser verkligen fram emot att få ägna mig åt annat också. Familj, vänner, barn och barnbarn. Trädgård, hus och projekt som inte hunnits med.
Det finns många människor som trivs med uppmärksamheten och med att befinna sig i rampljusets sken. 65-åringen från Mjölby gör det inte och det sista han säger innan vi skiljs åt är att ”du behöver väl inte göra bilden så stor?”.
Då har han trivts betydligt bättre med att verka utan att synas.
– Det känns betydligt bekvämare så, säger Thomas Knutsson.