”Nikos är duktig och gör oss glada”

Regnet piskar mot Racketcenters fönsterrutor. Termometern har kämpat sig ett par grader över noll och det är snällt sagt ruskigt marsväder ute. Nikolaos, eller Nikos som han kallas, kommer skyndande från en av tennisbanorna. Han tar i hand och ber om ursäkt för två saker; att han är sen och för att han hellre pratar engelska än svenska.

Han ler när han ser mitt droppande paraply.

Are you really sure about this? undrar jag.

– Jaa, jag älskar att vara i Sverige. Och det säger jag inte bara för att du ska skriva det. Vi trivs hur bra som helst.

Äventyret här i norr har han framförallt sin fru Maria att tacka för. Hon är utbildad läkare och ville gärna fortsätta studera och arbeta inom den svenska vården. En cypriotisk vän som redan jobbade i Linköping tipsade henne.

– Maria kom hit i juni förra året, berättar Nikos. Jag följde efter i augusti för att lära mig svenska.

Han studerade vid Folkuniversitetet under delar av hösten, men återvände sedan till Cypern för att hämta barnen som gick på förskolan och bodde hos far- och morföräldrarna under tiden.

– I december var vi äntligen samlade hela familjen här i Linköping, säger Nikos. Barnen fick börja förskolan och när vi ringde för att anmäla dem frågade damen på kommunen om de pratar svenska. När vi svarade nej så ordnade hon med en person som talar både svenska och grekiska och som var med dem den första tiden. Det är helt fantastiskt! Vi är så tacksamma.

Nikos själv är född i Aten. Han började spela tennis i 12-13-årsåldern.

– Jag gillar spelet, säger han. Jag hade testat basket och fotboll och sådant men jag tycker bättre om när man får vara ensam på planen. Allt man gör, det gör man för sig själv. Mentalt, fysiskt – allting.

När det blev dags att studera vidare visste Nikos att det var tenniscoach han ville bli. Han flyttade till Bulgarien och fick en plats vid universitetet i Sofia där han tog sin mastersexamen som idrottslärare med specialinriktning mot tennis. Därefter har han arbetat som tränare på Cypern i några år.

– Men jag längtade efter att bo på något mindre ställe, säger han. Jag kommer från Aten och där liksom i staden där vi bodde på Cypern är allt så stressigt. Många gillar det, men inte jag. Jag vill ha lugn och ro.

Och eftersom Linköping beskrevs av de cypriotiska vännerna som just en sådan plats beslöt Maria och Nikos att ta steget.

– Vi bor i en lägenhet i Ryd och med tanke på vad som händer där så känns det lite olustigt just nu, säger han. Gängbråk är inte bra, polisen behöver verkligen göra något. Vi känner oss inte trygga och letar efter någon annanstans att bo.

– Men i övrigt är allting bra, fortsätter han. Det är bättre för barnen här, mycket lättare att uppfostra dem. Jag tackar Gud för att tennisklubben (LTK) behövde en tränare och tog emot mig.

Han säger att nivån på svenska tennisungdomar är god.

– Det märks att barnen vill lära sig. Även om man pushar dem hårt så vill de fortsätta. Det är bra, tennisen kommer att göra dem till goda människor när de växer upp. De tvingas att ta viktiga­ beslut på banan, precis som de kommer att märka att de behöver göra i övriga livet.

Nikos egna barn, Eirini, 5 år och Andys, 3, vill också spela. De har fått var sin racket, men än så länge får de inte följa med pappa till jobbet.

– Vi vill att de ska etablera sig och komma in i förskolan ordentligt innan de får testa något nytt. Men när det väl är gjort så ska de få börja förstås.

Längtar ni hem?

– Egentligen inte. Jag gillar snö och jag gillar att åka skidor och snowboard. Möjligen är regnet lite tråkigt, men det är inte så farligt. Jag vet inte hur den svenska sommaren är, men det kommer nog också att bli bra. På Cypern kan det vara stekande sol och över 40 grader varmt. Då går det inte att spela tennis så det vädret är egentligen sämre.

Dessutom ger Nikos många poäng till den svenska maten.

– Lax, säger han. Omega 3. Och alla goda ostar! Jag gillar att gå på supermarketen och bara välja.

I universitetsutbildningen ingick förstås kostlära och Nikos är noga med vad han stoppar i sig. Hamburgare gillar han inte.

– Det krävs 500 burpees för att göra av med dom kalorierna. Var försiktig, säger han strängt.

Nej, det är fördel Sverige i matchen mot Cypern om Nikos får döma.

Möjligen med undantag för språket.

– Det är svårt. Jag känner mig lite generad när jag ska säga något och därför blir det helst engelska. Men jag kämpar på och övar när jag har mina yngsta tennisgrupper. Barnen är väldigt snälla och förstående när jag pratar svenska. De skrattar nästan inte alls...

Fotnot: Burpee är en styrkeövning för hela kroppen.