Skrotlyft med resultatet som mål

Vissa lyfter skrot för fetare muskler, andra för att gå ner i vikt. I styrkelyft är de klassiska träningsmomenten själva sporten. "Jag insåg att jag behövde ett mål", säger Linköpingsatleten Mattias Hallberg.

"Hade talang för att vara stark" Komplementet blev huvudgrenen en gång i tiden för Mattias Hallberg.

"Hade talang för att vara stark" Komplementet blev huvudgrenen en gång i tiden för Mattias Hallberg.

Foto: Makoto Asahara

Styrkelyft2017-07-04 12:30

När SM-veckan dragit in över Borås så har en del av Almåshallen förvandlats till ett enda stort gym.

Här är det dock inte muskelkilon som spelar roll – utan det som ligger på skivstången.

– Vi har ett mer objektivt mått hur mycket man lyfter snarare än man tittar på hur man ser ut i spegeln eller vad man har för kroppsvikt, säger Mattias Hallberg.

– Den stora skillnaden är att vi satsar på en sport där vi försöker utvecklas, säger Martin Allard.

Tillsammans utgör de Linköpingsrepresentationen i startfältet på 74-kilosklassen, även om den förstnämnde egentligen skulle tävlat i 66-kilosklassen men registrerades fel.

– I 66 kilos hade jag haft medaljchans, här får jag bara se till att göra en bra tävling, säger Hallberg.

Knäböj, bänkpress och marklyft är de tre momenten där atleterna på tre försök ska lyfta så mycket skrot de kan. Tre moment som de som tränar på gym, vilket är en hel del människor, är ganska familjära med – och som lockar fler till sporten.

– Det har gått framåt jättemycket då folk vågar prova fria vikter. Förr kände folk att de inte riktigt vågade ta i en skivstång utan istället gick till maskinerna. Men när man väl hittar till skivstången är man alltid välkommen. Vi är som en stor familj. Alla är lika glada oavsett om man lyfter 30- eller 300 kilo i marklyft. Det viktiga är den egna utvecklingen, säger Mattias Hallberg.

Deras vägar till start i årets SM har båda varit brokiga på sina vis. För över 20 år sen höll Mattias Hallberg på med karate, men fastnade för det som från början var tänkt som ett komplement till kampsporten.

– Jag insåg att jag hade mer talang för att vara stark. Det är inte direkt så jag är ämnad för basket så det funkade bättre.

Satsningen tog dock slut 2002, när livet som sådant kom emellan, innan han över tio år senare hittade tillbaka.

– Jag insåg att jag behövde ett mål. Sen har det gått som tåget. Om ett år är jag 40 och kan tävla i veteranklass. Då har jag riktigt goda möjligheter, säger han med ett skratt.

För Martin Allard så var det "vanlig" gymträning som var nyckeln till att hitta in till styrkelyftet.

Efter en niondeplats på SM 2013 har han dock haft skadeproblem, och gör först nu sitt andra SM.

"Smart träning" och långsiktighet är enligt de båda nyckeln till att förebygga liknande problem.

Att fuska sig fram genom diverse dopingklassade preparat är, så klart, inte på tal.

– Förr fanns det ett problem. Men under 90-talet gjorde man enorma utrensningar. Då var nog reglerna hårdare än alla andra idrotter, även om de kommit ifatt. Inom internationella styrkelyftförbundet och i Sverige är det nolltolerans och livstidsavstängning, säger Hallberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!