Ni måste sänka priserna

Correns hockeyreporter efter ännu en match med svag publiksiffra.

1 oktober 2014 23:00

Tittar ut över ännu en match med glest besatta läktare i det som numera kallas för Saab arena och funderar på vad det är för fel. Varför publikkrisen så tidigt slagit till med kraft mot SHL-hockeyn.

September är en problemmånad. Det vet vi sedan tidigare. Men intresset för produkten SHL har försvagats under de senaste åren och det finns inget quick fix för att lösa bekymren. Man kan prata om att senarelägga premiären, om att spela mer i slutet av veckorna, om fler back-to-back-matcher och om att öka trivseln i arenorna.

Visst.

Det låter bra.

En sak går att göra – och går att göra snabbt. Det går att sänka priserna. Kostar det för mycket prioriterar folk annat. 200–300 kronor för en sittplatsbiljett är för mycket när du kan få tillgång till alla matcher i tv för 299 spänn i månaden. Många väljer att slå sig ned i soffan, ta resterna av fredagsmyset och skippa känslan av att vara på plats i arenan.

Med lägre priser finns risk för tappade intäkter på kort sikt, men jag är övertygad om att klubbarna har igen det. Det är en gammal sanning att folk drar folk och att stämningen i arenan är viktig för den totala upplevelsen. Och för spelet på isen. Nej, sänk priserna, satsa mer på rabatterade familjeerbjudanden och spela när den svenska publiken vill gå och titta.

Det löser inte allt, men någonstans måste du börja.

x x x

Tränare får ofta skit när lag förlorar. Nu ska Roger Melin ha beröm för hur han coachade LHC till seger. I andra perioden tröttnade han på hur illa det såg ut, gjorde om i samtliga kedjor – och strax senare satte Broc Little 1–0. Till tredje perioden gick han tillbaka till ordinarie uppställning – då blev det fyra mål varav det första redan efter elva sekunder.

Tillfälligheter?

Delvis.

Men Melin behövde bryta mönstret och få fart på ett lag utan styrsel – och gjorde det.

x x x

När det blev power break i andra perioden skrev jag i blocket: "Ångesten kommer tidigt i år". Så långt var LHC illa ute och visade mest ångestliknande tendenser. Släpphänt bakåt och händelselöst framåt. Knappt ett enda längre anfall värt namnet.

Fyra mål i slutperioden sköljde naturligtvis över en del av bristerna, men långt i från alla.

Det måste fortfarande bli mycket bättre.

Utan Marcus Högbergs storspel och mot ett bättre lag med högre effektivitet hade det kunnat sluta illa.

Nu blev det seger och möjligen en välbehövlig självförtroendeboost för att våga släppa handbromsen i fortsättningen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Per Bergsten