En strålande säsong innebär att anbuden ramlar in. Så är det i de allra flesta sporter. Men speedway är inte som de allra flesta sporter. Här kan istället ett strålande år innebära att telefonen är helt tyst efter säsongen.
Däremot kan en säsong där du inte fått det att stämma alls innebära det rakt motsatta. Då kan du som förare helt plötsligt vara ett jagat villebråd.
– Så är det ju. I höstas kunde jag fått åka var jag ville, säger Daniel Davidsson och ler lite snett.
Orsaken till att det är så heter ingångssnittt. Vilket är det antal poäng som en förare tog i snitt per match under fjolårets säsong. Har man då som Daniel en mindre lyckad säsong så får man helt plötsligt ett väldigt attraktivt snitt när lagledare ska snickra ihop ett lag som tillsammans inte får ha ett högre snitt än 10.250.
– Det var ju ett turbulent år i Smederna och det började ju redan innan säsongen. Sen åkte jag ju en hel del men det gick inget vidare. Det ville sig bara inte i elitserien. I allsvenskan gick det som vanligt eller kanske till och med lite bättre än tidigare, säger Daniel som till slut landade på 0.708 i snitt.
Kombinationen hög potential och lågt snitt. Ja, i speedwayvärlden är det en perfekt kombination. Det är sånt som varenda lagledare är på jakt efter. Drömmen är att hitta de så kallade snittraketerna. Alltså de förare som startar säsongen med ett väldigt lågt snitt men som sedan blommar ut och under säsongen höjer sitt snitt rejält.
Som Rospiggarnas Jacob Thorssell som i fjol höjde sitt snitt från 0.844 till 1.618 efter en kanonsäsong. Men det hade också kunnat innebära att han inte fått plats i årets trupp.
Och där anser Daniel att reglerna borde göras om på något vis.
– Jag kan tycka att det kunde vara så att det snitt du blir signad på skulle gälla i två säsonger. Eller att kanske bara en viss procent av höjningen skulle räknas in i nästa års ingångssnitt. Som det är nu så blir ju klubbarna straffade för att de utvecklar en talang, säger Daniel och vi hamnar i en diskussion om det skulle gå att helt slopa snittregeln och låta lagen värva de förare som de vill.
Med andra ord låta plånboken styra över hur bra lagen skulle vara. Som det fungerar i andra sporter där framgång ofta går hand i hand med kassakistan.
Efter en stund funderade flinar han och säger:
– Men speedwayen skulle ta död på sig själv då. Det skulle alltid finnas några som inte skulle kunna hålla sig och värva ihop ett lag de inte har råd med. Snittsystemet är ju ändå någon form av lönetak.
Att sporten som han brinner för ska gå under är ju inget han önskar. Och han har åsikter om vad som måste ske för att det ska köras speedway i Sverige även i framtiden.
– Många klubbar står ju vid ett vägskäl. Det går ju inte att stå och stampa på samma ställe de måste ju växa på något vis. Vi förare måste ju hela tiden utvecklas men det känns inte som att klubbarna har gjort det i samma takt. Samtidigt så går det inte att hacka för mycket på dem heller. De drivs ju på ideell basis till stor del. Men ska sporten vara professionell så måste den kanske drivas professionellt också, säger han och jämför med hur det ser ut i Polen.
Men konstaterar också att förutsättningarna där är lite annorlunda då sporten lockar betydligt mer publik än i vad den gör i Sverige. Men även där menar han att klubbarna kanske måste börja tänka i nya banor.
– 15 heat kanske inte räcker längre. Det måste vara något mer. Folk är ju lite bortskämda med att det händer något hela tiden numera. Där finns det ju massor att göra. Speedwayen i sig själv tror jag inte folk tröttnar på, men de måste få något mer utöver det, säger han.
Vi lämnar speedwayens framtid och koncentrerar oss på Piraterna och årets säsong.
Jämfört med när du körde i Piraterna 2011 och 2015. Hur står sig årets lag?– 2011 hade vi ju inget vidare lag på papperet egentligen. Sen föll ju alla bitar på plats i slutet. 2015 hade vi ett riktigt bra lag. Men då blev ju först Darcy skadad och sen bröt Greg fingrarna lagom till slutspelet. Så då var det kört. Det vi har nu ser också jäkligt bra ut. Den topp fyran vi har nu är tung att möta och det är inte många heat som inte någon av dem är ute. Men nyckeln blir ändå att vi tre andra i laget också tar poäng. Kan vi tre få ihop tio poäng tillsammans så tror jag vi är hyfsat med.
Är du säker på att du har en av de tre övriga platserna?– Det är ju helt upp till mig. Jag tycker att jag borde ha en bra chans. Men jag måste ju ta poängen. Jag ska ju inte ha en plats bara för att jag är från stan. Så funkar det ju inte.