- Det känns konstigt, som att huvudet inte alls hänger med, att tankarna är inte med kroppen och tvärtom. Man är i en helt annan dygnsrytm helt enkelt, det här är som att träna på natten.
Norrköpingssonen var sitt vanliga positiva jag, men en resa över nio tidszoner kan göra vem som helst sliten. Med bara ett par timmars sömn i kroppen anlände han måndag morgon ihop med klubbkompisarna Niklas Kronwall, Daniel Alfredsson, Henrik Zetterberg och Gustav Nyquist.
- Det kommer säkert märkas lite grann på onsdag (premiär mot Tjeckien). De brukar säga att det tar lika många dagar för kroppen att vänja sig som antal tidszoner man reser över, så det borde märkas.
Ericsson har precis som sitt lag haft en ojämn säsong. Främst på grund av skador. Först en axel ur led. Sedan tre brutna revben dagen före julafton.
- Det har tagit nån månad per gång. Det är jobbigt att komma igen, det blir ryckigt.
Känner du dig fit nu?
- Nej, helt bra blir man inte, vi har för mycket matcher för det. Alla har lite smågrejer. Kanske har varit mer än vanligt på mig i år, men det är bara att gilla läget.
Känner du av axeln?
- Ja det gör jag, men det är inget som påverkar spelet.
I Sotji blir det precis som i Detroit spel med Niklas Kronwall.
- Vi kompletterar varandra bra. Trivs bra utanför. Kommunicerar bra på isen också.
Vad säger du om OS-laget?
- Jättebra. Jätteintressant. Kul grupp. Jag är verkligen exalterad att få spela med den här gruppen.
Och så brorsan också (Jimmie).
- Känns extra, det måste jag säga. Jag ser verkligen fram emot att få dela is med honom. Hoppas det blir så den här gången. Vi har ju försökt tidigare men då har det inte gått.
Närmast var det 2010 när Jimmie spelade de första matcherna och Jonte kom in senare i turneringen. Jonte minns det tydligt.
- Han skadade sig i första bytet i min första match. Så vi fick inga byten ihop. Sen var han skadad 2012 och då blev jag dessutom skadad under turneringen. Så det blir tredje gången gillt nu.
Till sist, beskriv din lagkamrat Gustav Nyquist som säkert är okänd för många.
- Han är som en liten ettrig terrier. En riktigt kvick spelare. Snabb i tankarna också, läser spelet bra. Framför allt svår för stora backar, jag skulle inte gilla att spela mot honom. Snabba vändningar, byter riktning fort. Riktigt bra passningar. Gör det oväntade. Sen har han inte hårdaste skottet men det behöver han inte när han får lägga in den i öppet mål med skapliga medspelare.