Vädret var fint. Kan inte komma på något mer som direkt gjorde livet lättare. Visst, det var EM-kval. Råsunda fullpackat med förväntansfulla, för all del, lite berusade också. Men ingen som störde. Inget fetto på planen, ingen attack mot domaren och ett resultat fick vi också.
Med den svenska nationaldagen i åtanke (förmodar jag) hade förbundskaptenen Lasse Lagerbäck satt alla blattar på bänken, men vid tredje bytet var det inte så mycket kvar att välja på - då kom en in: Zlatan.
Zlatan Ibrahimivic.
Sverige gjorde fem mål, flera med god hjälp av turisterna från Island, men den enda riktigt spontana stämningshöjaren den här kvällen på Sveriges nationalarena var när, just det, blatten kom in.
Det visar på en vaken publik, en publik som kan sin idrott.
Med Zlatan på planen fick vi alla fall ett litet smakprov på det oberäkneliga. Efter drygt 70 minuter av förutsägbar sidledsfotboll blev jag plötsligt förväntansfull och började tänka på fotboll som underhållning och show.
I det avseendet är Zlatan den obestridlige stjärnan.
Han kan underhålla. Och gjorde det även i går under sitt korta inhopp.
Sverige vann med 5-0. Det ska applåderas. Givetvis. Men siffror berättar aldrig hela sanningen. 3-0 i pausen var inger som fick Råsundapubliken att direkt ta upp en spontan applåd. Snarare var det suckarnas ljud som trängde igenom i den ljumma junikvällen.
Det var så nationaldagens höjdpunkt kom av sig när det visade sig att motståndarna från Island bara var ett gäng glada turister. Ja, det måste ha varit så. Det förklarar också hur Liechtenstein på Island kunde spela 1-1 i lördags.
Som alla säkert förstår var det ett pinsamt dåligt lag som gästade Sverige.
Att helt ta äran av blågult kanske är lite magstarkt. Bakom segern finns ändå en historia som skriver nya läsvärda kapitel.
Sen 1998 har Sverige spelat 42 kvalmatcher till EM och VM och bara förlorat fyra. Det kan aldrig förklaras bort med dåligt motstånd, tradigt spel eller andefattig underhållning.
Det är ett strålande facit.
Nu är det ju så att det är poängen som ger framgång och när det gäller kval till de stora mästerskapen är Sverige ett av bara två lag som kvalat in i VM 2002 och 2006 samt EM 2004.
England är det andra laget.
I det fallet är Sverige under Lasse Lagerbäcks ledning utan konkurrens.
Att underhållningen inte var den bästa i går är glömt i morgon. Då läser vi tabellen i kvalgrupp F och ser att Sverige toppar med 18 poäng.
En fot i EM kan man också säga.
Så det ska mycket till om blågult ska missa nästa års mästerskap i Schweiz/Österrike.
Spelarkritik i går? Utan motstånd framstår det mesta som godkänt. Men Marcus Allbäck är en favorit. Tobias Lindroth gör alltid sitt jobb. Och Chippen Willhelmsson förstås. Däremot måste Fredrik Ljungberg och Anders Svensson visa mer om de ska vara en tillgång i laget.
Som sagt: den här kvällen var det Zlatan Ibrahimovics inhopp som gav lite förutom ett trist sidledsspel och en andra halvlek där svenskarna fick trilla boll i makligt tempo utan att islänningarna brydde sig speciellt mycket.