Den störste hjälten av dem alla skakar på huvudet efter att ha mottagit folkets jubel, cirka 1 200 personer, på den hastigt uppbyggda scenen vid Gamla Torget i Åtvidaberg.
Det är ett ögonblick av stora känslor. Tårar. Och varma hjärtan. Åtvidabergs FF är tillbaka i allsvenskan, efter 27 års väntan.
Hur kändes det?
När ÅFF spelade i den högsta serien förra gången var Haris Radetinac inte ens född. Men tiden föder nya hjältar och en gammal klassiker som Åtvidaberg kommer alltid tillbaka. På något sätt. Och på söndagskvällen ville förstås alla veta, hur kändes det att göra Målet med stort M? Målet som skickade tillbaka ÅFF till landets högsta serie.
- Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Trodde först inte att det var sant, men sedan bara sprang jag. Och sen kom killarna.
När Haris berättar om dramatiken från den 89:e minuten på Skytteholm har det gått några timmar sedan den förlösande slutsignalen. Vi sitter på spelarbussen, på väg från Solna till firandet i Åtvidaberg.
I högtalarna dunkar musik, det skålas och det skrålas.
- Jag hade det lite jobbigt efter sommaren med kontraktet och så, men det tänker man inte på en sådan här dag. Det är en fantastisk känsla och jag har svårt att riktigt smälta det, säger Haris och ser ut att drömma sig bort till Råsunda, Gamla Ullevi och de andra allsvenska arenorna som får östgötskt besök nästa år.
Läs mer i måndagens Corren.