Nio längdskidsugna barn greppar sina stavar och joggar iväg över fältet vid skidstadion i Sya. Det är tidig novemberkväll och mörkret ligger som ett kompakt täcke över skogen. Termometern visar sju varma grader och det klafsar om skorna i den våta marken.
– Tio upphopp, ropar tränaren Alma Carlander som leder uppvärmningen.
Det pustas och stånkas i leden.
– Nu ska vi träna balansen. Varför gör vi det? undrar hon.
Hela gänget vajar likt enbenta flygplan med armarna rakt ut.
– För att vi ska klara att balansera på en bräda, svarar någon.
Men sedan kommer de på att det har med skidåkningen att göra.
– Vi behöver bra balans när vi ska köra skate!
Den så kallade Stavbacken, i andra änden av det stora fältet, slingrar i väg genom mörkret. Elljusens stolpar blir punkter att ta sikte på i intervallträningen som följer. En efter en spetar killarna och tjejerna iväg med långa kliv och stadiga stavtag.
– Man får inte bara gå, det gäller att trycka hårt med armarna också, förklarar Wilhelm Carlander, och kliver iväg uppför backen med fjädrande steg, precis som det anstår en skidåkare som siktar på att komma högst upp på prispallen.
Nästa övning kallas för sprättande skidgång. Stegen blir mera skidliknande. Leo Forsell, 8 år, har bra koll på tekniken.
– Jag har kört skidor i 3–4 år, säger han. Jag gillar springning och tänkte att skidor också kunde vara kul. Och det är det, säger han. Vi tränar mycket teknik och balans och i bland kör vi obanat i skogen. Det betyder att man springer mellan stenar och träd.
Längtar du efter snö?
– Jaa, mycket! Men det bästa är att det finns maskiner som kan göra låtsassnö. Dom är bra!
Men inte ens ”maskinerna” kan göra nytta i det varma vädret.
Suget efter skidåkningen får omsättas till roliga övningar på barmark ett tag till.
9-åriga Lisa Lantz gillar stafetter bäst av allt.
– Jag vet inte hur långt vi springer, men det känns i alla fall mycket längre än vad det är, pustar hon efter att ha rundat en ljusstolpe mitt ute på fältet, svängt höger och rusat in under viadukten innan hon snuddade med handen vid en lagkamrat och skickade ut henne på samma resa.
– Jobbigaste men roligaste övningen, säger Lisa och stämmer in i hejaropen när motståndarna knappar in ute på varvet.
Gänget samlar ihop sig och ger sig iväg in i skogen för nya övningar. Under tiden samlas ”vuxengruppen” och påbörjar sin uppvärmning.
– Vi kan vara mellan 50 och 70 stycken på de här passen. De flesta tränar för att köra något av loppen under Vasaloppsveckan, säger Mikael Kampner, PR-chef för klubben och själv deltagare i träningen.
Barngruppen återvänder till stadion och avslutar med styrketräning. De går ”krabbgång” på alla fyra och ”skottkärran” på bara armarna tills kroppen säger ifrån, delvis av mjölksyra men också på grund av för mycket skratt.
– I dag var det allra jobbigast på slutet, säger Jennifer Sandell, 8 år.
Hur länge har du tränat skidåkning?
– Jag började ganska nyss. Det är kul för att man blir starkare. Jag siktar mot att vara med i något VM eller OS eller så.
Hon ser sig om över den mörka träningsanläggningen.
– Fast jag tror nästan att det är roligare med snö.