Vi går ner för en källartrappa mot kulvertarna som ligger under Linköpings Universitet. Jag får en känsla i magen av att det vi gör är lite busigt och kanske inte helt tillåtet.
– Det var faktiskt här på universitetsområdet jag brukade köra skateboard när jag var yngre. Det finns bra backar här. Ibland gick vi ner hit i kulvertarna och körde tills vi blev utkastade av någon vaktmästare, säger Niklas Hyland och börjar ställa upp konerna på rad.
– Vi kör på tills någon säger till, säger han med ett leende.
Och det var här i Linköping som han fick upp intresset för skateboard efter att hans välkända farbror, Lennart Hyland, gett honom en bräda.
– Jag fick min första skateboard av min morbror när jag var i tioårsåldern. Då hade ingen börjat åka skateboard än, men han var jämnt ute i världen och reste och kom hem med en helt ny pryl. Han var 30–40 år före sin tid på många sätt och har fått mycket kritik på senare år av en rad anledningar som stämmer med samtiden. Men han levde i ett annat klimat och hade säkert varit en rätt schysst människa 2018. I vilket fall som helst gav han mig min första skateboard, berättar Niklas Hyland.
Tack vare Ingemar Stenmarks framgångar i pisterna under 70-talet blev skateboardslalom en populär subgren under "vanlig" skateboard.
– Det är kombinationen av fart och känsla som gjorde att jag fastnade. Det är inte underligt att skateboardslalom blev en stor gren tack vare Stenmark på den tiden. Han var inspiratören trots att han körde på skidor. Jag var en av dem som åkte och 1982 blev jag svensk mästare för första och enda gången, säger Hyland.
Livet kom ikapp och Niklas Hyland la fokus på karriär och familj. Men när hans barn blivit äldre hittade han tillbaka till sporten på nytt.
– Jag åkte väl några gånger per år. Men sedan blev mina barn så stora att jag inte behövde skjutsa dem till sina aktiviteter då fick jag lite tid över för mig själv. För cirka fem år sedan började jag träna ordentligt igen. Jag har sedan successivt blivit bättre och bättre, säger 53-åringen och ler.
Efter att Hyland vunnit både masters–EM och VM har han nu klättrat och ligger etta på världsrankingen i klassen för amatörer som är över 45 år.
– Om man jämför mina tider med proffsen hade jag kommit topp åtta, säger Hyland stolt.
Efter att det gått så bra för Hyland ville Arenabolaget få nästa VM till Linköping.
– Jag tänkte att jag kunde vara med och ordna det så att det blir en bra tv-sändning och att det händer någonting. I och med att det är en så liten sport krävs det ett stort engagemang. Det är inte för min egen åknings skull utan för att få upp intresset. Därför är tanken att tävlingen ska arrangeras under Linköpings stadsfest där storslalom ska ske på Storgatan med målgång på Stora Torget. Vi ska ligga extremt centralt. Sen är det ju problem om det börjar regna. Därför måste det finnas alternativ inomhus också, säger Hyland.
Hur ser du på din framtid med sporten?
– Jag minns min morfar... När han var 50 gick han med rock, hatt och käpp. Det var hans utrustning. Sedan kom mina föräldrar som var relativt pigga och nu kommer min generation där man ska jobba till man är 75 i stället. Någonstans håller man igång. Vi är en aktiv generation där man rört på sig och vi rör på oss, oavsett om det är skidor eller skateboard.