Efter 15 år i landslagets tjänst tar han gliringarna med ett stort leende.
- De är på mig när de tycker att jag blir för kaxig. Men man måste visa vem som är äldst ibland.
Den 33-årige OS-hjälten från Sydney skrattar. Han har just klarat av ett av karriärens otaliga försökspass. Tiden som han fick har han i princip redan förträngt och konstaterar bara att det kändes segt.
- Jag hade tre rätt tuffa lopp i tisdags och det kände jag i dag. Nä, nu stryker jag mig från kvällens final, kroppen behöver vila då jag har tävlingar i både Köpenhamn och Berlin här i slutet av veckan. Och nästa vecka är det SM.
Stjärnglansen kring Frölander, som har Linköpings ASS som klubbadress sedan flera år tillbaka, har annars falnat de senaste åren. Nu är det Alshammar och Nystrand som är hetast, de som fortfarande satsar för en plats i den absoluta världseliten.
Frölander satsar han också - men inte riktigt på samma nivå.
- Förut simmade jag enbart för att vinna de stora titlarna och infria alla drömmar, men jag känner att jag har klarat av allt det där och det är inte det som driver mig längre. Jag bara älskar att gå ner och ställa mig bakom en startpall och få tävla, att få pressa sig själv liksom.
Men du vill väl fortfarande vinna?
- Jo, det är klart, men det är inte riktigt lika viktigt längre.
Efter en uppväxt med skräpmat ("jag levde av hamburgare, pizza, snabbmakaroner och köttbullar ...") så är Frölander sedan flera år tillbaka ytterst noggrann med kosten och äter nästan bara grönt.
Om jag serverar dig en pizza här och nu och säger att du får 500 spänn om du äter upp den, gör du det då?
- Inte en chans. Jag är i princip vegetarian i dag, äter mest linser, groddar och annat grönt. Sedan blir det också en del feta fiskar ... men en pizza, nej aldrig.
- Stefan Nystrand har också förstått vikten av äta och tänka rätt och se vilken jäkla effekt det haft på honom. Att elitidrottsmän inte behöver tänka på vad de stoppar i sig är bara skitsnack.
Läs hela intervjun i dagens tidning.