"Att komma till OS är mitt stora mål i framtiden", sade Lass-simmaren Vilma Ekström som 14-åring. Vilma var då en av svensk simnings största talanger under Lass´ storhetstid. Men något OS blev det aldrig för Vilma, som sedan några år tillbaka har lämnat simningen.
– Nu när man blivit äldre så har man insett vad OS betyder och det är ju en otrolig prestation att ens ta sig dit, säger hon när vi ses i simhallen och i den tryckande hettan backar vi tillbaka några år i tiden.
Under 2010-talet var Vilma en stor anledning till att Lass skördade stora nationella framgångar i bassängen. Vilma beskriver en hård konkurrens på varje träning där alla i laget sporrade varandra till framgång.
– Det var ju en jättemotivation att det var så hög nivå på varje träning och att alla kunde prestera så bra gjorde verkligen jättemycket.
Vilma utvecklas snabbt och 2014 lyckas hon under SM kvala in till sitt första EM på seniornivå. Vilma hade under en lyckad säsong fått höra att hon höll nivå för EM, vilket hon hade svårt att tro på själv.
– Det var ju många som sa att mina tider höll EM-nivå, men jag fick ju gå in och kolla för att se att det verkligen stämde, minns hon.
Vilma lyckas under sin karriär kvala in till tre EM på långbana där hennes mål alltid är att nå semifinal. Ett mål hon i EM 2016 når på 100 meter bröstsim. Och på SM lyckas hon under åren samla ihop 13 medaljer i långbana och dessutom hela sex SM-guld i kortbana. Även om Vilma i dag ser på sina framgångar med stor glädje är det först nu hon verkligen kan njuta av det.
– I stunden ville man ju nå nya mål så det var svårt att stanna upp och njuta när man är så inne i det.
Önskar du att du hade njutit mer?
– Såklart jag njöt ibland men är inte förrän jag blir påmind om det som jag inser vad jag faktiskt har gjort.
2017 blir ett tufft år för Vilma. Under sommaren tränar hon inför Universiaden, vilket gör att hon inte får någon sommarledighet. Och under hösten väntar såväl kortbane-EM som ett SM och på det pluggar Vilma till lärare. Det hektiska schemat börjar till slut tära på motivationen.
– Allt gick på utan vila och jag kände inte att jag kunde slappna av.
Var det värst fysiskt eller mentalt?
– Det var nog mer mentalt, kroppen svarade på träningen och jag gjorde ju bra tider, men jag tyckte inte att det var kul.
För Vilma blir det följande året en kamp mot just motivationen. Trots stöd från kompisar och vissa ljusglimtar har Vilma svårt att motivera sig själv och SM 2018 blir hennes sista tävling. Vilma har till en början svårt att helt släppa simningen och gör på hösten 2018 ett sista försök som dock rinner ut i sanden. Men beslutet att avsluta karriären är absolut inget hon ångrar idag.
– Jag känner mig väldigt nöjd med vad jag fått uppleva och jag är lättad att det inte var en skada utan att jag själv fick ta beslutet.
Saknar du simningen idag?
– Det är klart man kan tänka tillbaka på när man gjorde ett bra lopp, men sen vet jag ju hur mycket jobb jag lade ner och det kanske jag inte saknar.
Ett halvår efter karriären tar Vilma sin lärarexamen och sedan tre år tillbaka jobbar hon som lågstadielärare. Vilma känner stundtals sig ny i yrket, men ser fram emot att fortsätta utvecklas.
– Att se eleverna lyckas och utvecklas är fantastiskt och det är verkligen en morot att känna att man är viktig för dem och man får mycket glädje tillbaka.