De lämnade Island tillsammans för att vinna VM-guld i Norrköping.
Men tolvåriga Sörli frá Dalbae II får inte följa med Sigurbjörn Bároarson hem igen.
När islandshästen rest från ön finns ingen återvändo.
Sigurbjörn Bároarson är en legend inom hästsporten på Island. Med tretton guld på lika många VM vet han vad det handlar om.
Däribland att hästen aldrig mer får komma tillbaka till Island.
-- Klart att det är väldigt sorgligt och vemodigt. Det känns konstigt efteråt, även om man lärt sig att handskas med situationen genom åren, berättar 53-åringen, som driver en egen gård med ungefär 200 hästar utanför Reykjavik.
Allra värst var det 1977, då han första gången flög och tävlade utomlands.
-- Hästen var åtta år och jag hade tränat honom hela livet -- han var som en familjmedlem. Först fattade jag nog knappt att jag verkligen var tvungen att sälja honom efteråt. Det tog jättehårt.
Varför får de inte följa med hem igen?
-- Dels för att hålla dem garanterat renrasiga, men framför allt på grund av smittorisken -- det finns inga sjukdomar på Island. Därför är de isolerade under VM.
Du måste ha mycket blandade känslor när du tävlar utomlands?
-- Ja, som tur är blir det bara vartannat år, skrattar Bároarson. Men det gäller att inte låta just den hästen ta en för stor plats i hjärtat. Jag kommer att sakna Sörli, men det finns flera hästar hemma som jag inte skulle sälja oavsett hur fett budet är.
Det handlar framför allt om ett gäng som är grunden för hans avel.
Borde reglerna ändras?
-- Nej, det tycker jag faktiskt inte -- även om det jobbigt att lämna sin häst varje gång. Man måste respektera att vi bor på en ö som är fri från sjukdomar och renavlad i över tusen år.
I bland är köparen klar redan innan mästerskapet, men inte den här gången för Sigurbjörns del. Anbud lär komma innan söndagens final i Norrköping och då kan det bli fajt om Sörli.
Har du någonsin varit med om att inte lyckas sälja din häst?
-- 1979 var sex av sju hästar i isländska truppen mina -- och alla blev sjuka när de kom till EM. Därför lät jag två tyskar, som jag hade förtroende för, träna dem under ett år.
-- Det blev en kostsam historia för mig, men sedan kunde jag sälja hästarna.
Bároarson är oerhört populär hemma. Han har utsetts till årets sportsman i landet bland alla idrottare en gång -- och till och med tilldelats isländska presidentens Falkorder.
-- Något jag alltid kommer att vara extra stolt över, det betyder mycket för mig.
Störst chans att vinna ytterligare ett guld har Sigurbjörn i femgång.
I så fall får han passa på att fira lite extra med Sörli.
Det kan ju vara sista gången han ser sin häst.