Dimman lättar över fälten när vi närmar oss Stefan P Petterssons gård i Gävbo Björkhult. Den ligger idylliskt, åtta kilometer utanför Mantorp, rakt ut i den vackra naturen. Det är skönt i solen, men kyligt i skuggan och andedräkten från varma hästar och hundar ryker i luften.
Johanna har varit igång länge förstås. Den som arbetar med djur kan sällan unna sig sovmorgon.
Doften av sågspån i nymockade boxar sticker i näsan.
Hästarna är ute i hagarna sedan länge. Just så börjar hästskötarnas dagar – de sköter om sina fyrbenta vänner och släpper ut dem, innan de gör rent i stallet.
– Sedan äter vi frukost själva, säger Johanna.
Därefter plockas de hästar som ska köras in igen, pysslas om och spänns för sina sulkys.
Just den här dagen ska Johanna ut med "Mellby Capital" och köra fort. Vi följer med när hon hämtar honom. Han fnyser några gånger, ser ut att nicka hej då till sin kompis i hagen och traskar lugnt efter Johanna in i stallet.
– Det här är en mycket kapabel häst, säger hon och stoppar tussar i öronen och knyter på honom en dövhuva för att stänga ute onödiga ljud.
– Han har vunnit tre av de nio lopp han har startat i.
Anledning för de 25 delägarna att vara glada alltså.
Johanna själv gillar tävlingsmomentet i trav. Så sent som i slutet av sommaren blev hon inbjuden att köra Jennifer Tillmans utmaning i Bollnäs tillsammans med elva andra kvinnliga kuskar.
– Det var stort för mig. Det betyder att man syns och det vill man ju.
Johanna ligger i den absoluta toppen i Sverige i sin åldersklass. Hon har kört in 170 000 kronor den här säsongen, vilket är mer än hon räknat med.
– Äsch, jag brukar säga att jag är ganska dålig. Men Stefan sätter ju upp mig i olika lopp så något bra måste det väl vara...
Hon funderar en stund.
– Man måste vara ganska taktisk som kusk och köra häst, inte tro att de ska springa själva. Kanske har jag med mig det från ponnytiden för de springer minsann inte om man inte ber dem.
Just den här veckan blir det dock inga lopp. Vid senaste tävlingen på Mantorp började hästen som Johanna körde att kränga.
– Han drog sig nedåt i banan och till slut bytte vi spår. Vi störde ingen och vi var inte i ledningen, då brukar det gå bra.
Men det tyckte inte domaren som gav henne en tillsägelse och stängde av henne en vecka.
– Inget att säga om. Nu får jag det lite ofrivilligt lugnt, säger hon.
Och en smula extra tid för den egna 3-åringen, "Topplager" kanske, som Johanna har hand om vid sidan om de åtta hästar hon sköter åt Stefan P.
– Jag fick Topplager för en månad sedan av hennes ägare som inte ville ha henne längre. Det har strulat lite i livet för henne så hon är rädd för andra hästar. Hon var talangfull som 2-åring, men sedan har hon inte visat resultat. Men jag vet vad hon har kunnat och tror på henne.
Extra tid förresten – det är inget som Johanna vare sig har eller önskar sig.
– Visst får vi ha semester, säger hon, men man vill inte riktigt. I somras sa Stefan åt mig att vara ledig ganska länge för han tyckte att jag hade jobbat för mycket.
Så vad gjorde du?
– Haha, jag åkte på travtävlingar och hälsade på kompisar som har hästar.