Bilden som fått stor spridning i debatten och finns med på namninsamlingen var en screenshot som hästtränaren Hanna Fernström tog av en bild som tävlingsarrangörerna själva delade men sedan plockade ner. Den visar en häst vars mule är kraftigt ihoptryckt, vilket förrutom att begränsa luftvägarna ger ett konstant tryck på känsliga nerver och tänder, samt hindrar hästen från att gapa om bettet ger obehag.
Svenska Ridsportförbundet svarade att förbud redan finns och att noggranna kontroller utfördes under tävlingarna. Göran Dalin, förbundets vice ordförande och ordförande i förbundets hästvälfärdsråd, står helt bakom uttalandet.
– Jag vet inte säkert att bilden som visas kommer från Falsterbo, men det som visas är oacceptabelt, säger han om bilden som visar på en väldigt spänd nosgrimma och strypta luftvägar hos hästen.
I förbundets svar nämns att ryttaren bär främsta ansvaret. Linköpingsetologen Paulina Lundberg lyfter dock länsstyrelsens ansvar att se till att djurskyddslagen följs och veterinärens skyldighet att rapportera uppfattat lidande.
– Men, givetvis är vi alla medhjälpare när vi tittar, hurrar och prisar felaktig behandling av hästar, menar Paulina.
Tävlingsreglementet för dressyr anger minst två centimeter mellan nosrygg och nosrem, även om förbundets uttalande endast nämner det generella en och en halv cm. Dessutom ska överdomare övervaka framridning och kontrollera mun och nosrem hos minst fem procent av hästarna. Monica Bergström, överdomare och distriktskonsulent i Östergötlands ridsportförbund, berättar att det är så de går till väga.
– Nu har jag tittat på nio ponnyer precis på Heda Ridklubbs tävling, och jag har inte hittat något fel någonstans faktiskt. Jag tror i allmänhet att alla gör så gott dem kan, säger Monica.
Linköpingsryttaren och ridläraren Lotta Esping berättar att de gör likadant på Rappestad ridklubb.
Tror du att fem procent är tillräckligt?
– På ett sätt kan jag tycka att alla ska kontrolleras på något sätt, men om det är genomförbart är jag inte helt säker på, svarar Lotta.
Göran säger att regeln om fem procent är ny, och fler hästar kan komma att kontrolleras om förbundet känner att det krävs.
– En sådan här diskussion kan bidra. Det är inte beslutat på något sätt, men vad jag ser skulle kunna göras är intensivare kontroller under en period. En tidigare satsning gällande hovskötsel fick direkt positivt resultat, svarar Göran.
(Bilden är tagen vid ett annat tillfälle) Det var under sexårsdressyren som bilden på namninsamlingen sägs ha tagits.
Lotta red dressyr på Falsterbo och håller med överdomarens uttalande att samtliga hästar kontrollerades.
– Ämnet är superviktigt. Reglerna måste kanske ses över så de följs ännu bättre om de nu inte har följts, bara man inte hänger ut folk som försöker göra sitt bästa, säger Lotta.
Kontrollernas nytta kritiseras av etologen Paulina som själv skrivit under namninsamlingen.
– Hästens ansiktsmuskler vidgas avsevärt vid ansträngningen och det är därför inte konstigt att nosgrimmorna, trots kontroll, blir så spända.
"Jag har själv skrivit under namninsamlingen helt enkelt för att hästarna förtjänar bättre. Det är fullt möjligt att träna hästar att utföra avancerade rörelser med mycket muskelkraft utan att stänga åt deras mun. Om vi inte kan få informationen om hur hästen uppfattar handen, hur ska vi då kunna utvecklas i ridningen och få ett sant samspel?" Menar Linköpingsetologen Paulina Lundberg.
Föreningen Equiethics fanns på plats vid unghästarnas framridning.
– Vi såg dem mäta på sidan av underkäken, där det får plats fingrar oavsett hur hårt det spänns, istället för på nosryggen, berättar Östgötska medlemmen Malin Singelsö som varit aktiv i dressyren bland annat som stallchef och beridare.
Equiethics bildades av aktiva och före detta aktiva som vill se förändring inom dressyren.
– Nosremmen kan verka som en liten detalj, fast den döljer saker som gör att en kan träna på ett sätt som inte är schysst, menar Malin.
Förändringen kan begränsas, dels av att det är svårt att vara den första som säger ifrån, dels av sportens många olika etiska filosofier.
– På ett vis är det bra med en hårt spänd nosgrimma. Det blir inte en intern teknisk diskussion om vad som är rätt eller fel för alla kan se att det inte ser skönt ut, säger Malin.
Namninsamlingen har samlat in närmare 20 000 underskrifter. "Det går tyvärr både genom våld och olika tekniker att tvinga en häst till saker, men det märks att det är många som vill att något måste förändras", säger ryttaren Malin Singelsö.