– När jag var 17 år gammal var jag med om en jätteallvarlig olycka som slutade med att jag fick amputera benen, jag fick många inre frakturer och punkterade lungor. Jag var även död i 15 minuter. Det var ovisst om jag ens skulle överleva, säger Felicia Grimmenhag.
När olyckan inträffade var hon inte aktiv inom ridsporten. En olycka som minst sagt förändrade hennes liv.
– Jag gick på ridskola när jag var yngre men slutade när jag var 13. Min bästa kompis mamma, Marie Tulesjö, hälsade på mig på sjukhuset och började prata om hästar. Så vi tänkte att det borde väl gå att rida utan ben. 9-10 veckor efter olyckan åkte vi till stallet och började rida. Då startade resan, säger hon.
24-åringen berättar att Marie Tulesjö hjälper henne med ridningen än i dag. Men vägen tillbaka har inte varit enkel.
– Att vakna upp ett par dagar efter olyckan och få reda på att man amputerat båda benen är ganska surrealistiskt. Jag tänkte att det var en mardröm som jag skulle vakna upp ifrån. Sedan insåg jag att jag inte kommer göra det. Och då blev jag både arg och irriterad. Det blev en berg och dalbana av känslor. Man brukar tänka att det här händer andra, inte en själv, säger hon och fortsätter:
– Så antingen fick jag ligga där och tycka synd om mig själv eller göra något med livet. Och det var någonstans där jag valde att göra det.
Efter ett par års ridning och återhämtande bestämde hon sig för att satsa på det.
– Jag började tävla i paradressyr. När man rider dressyr handlar det om att hitta hästar som rider rätt gångarter. Vilket jag inte riktigt hade från början. Men sedan hittade jag en häst i början av förra året. Och då började min internationella karriär, säger Grimmenhag.
Hennes första internationella tävling var i Beligen där hon red som tredje bästa svensk. Efter det blev hon nordisk mästare under NM och blev därefter uttagen till EM.
– EM var ett riktigt stort mästerskap där jag slutade femma i finalen. Det var riktigt häftigt. Så nu siktar jag mot EM nästa år och två år efter på det stora målet, Paralympics, säger hon.
Paralympics kommer att hållas i den japanska huvudstaden Tokyo år 2020. Efter olyckan har föreläsningar blivit en vardag för Grimmenhag.
– Jag håller i en Clinic här i Linköping. Alltså en föreläsning om hästar där jag berättar om olyckan och avslutar med att rida. Sedan diskuterar man saker också. Det är ju stora skillnader att rida med eller utan ben.
Hon fortsätter:
– Den största skillnaden är att balansen är väldigt annorlunda. Det krävs en väldigt bra kommunikation med hästen för att den ska förstå och speciellt göra de mer avancerade sakerna. Och det är alltid kul att visa att det fungerar. Så jag hoppas kunna ge inspiration till de jag föreläser för, säger Grimmenhag.
Hon förklarar hur många som tar kontakt med henne, eller går fram och pratar.
– Jag gör egentligen bara det jag älskar. Men att jag samtidigt på vägen kan inspirera människor att kämpa är bara en stor bonus. Det är jätteroligt.
Hon föreläser dock inte bara om själva olyckan och ridningen.
– Jag föreläser också om hur min resa tillbaka från olyckan har varit, målsättning och mental träning. Jag vill börja hjälpa andra i hur de ska tänka. Det är det jag vill jobba med. Det behöver inte vara att hjälpa människor inom idrotten, utan det kan vara de som behöver hjälp i vardagen, säger Grimmenhag.
Bålstatjejen ska nu börja plugga distanskurser inom idrottspsykologi och entreprenörskap.