Malin Kjellström från Tranemo var en av många som red i tävlingens svåraste klass, en enstjärnig sådan. Innan starten på terrängritten förberedde hon sig själv och hästen Viol med hjälp av kompisen Sofia Jarl.
– Jag har väldigt bra känsla inför terrängen. Både dressyren och hoppningen gick ganska bra, även om hästen blev lite spänd vid den blå vattenmassan i hoppningen..
Malin har varit i Ekenäs tidigare, där Åkerboklubbens bana finns.
– Fast det är länge sedan jag var här, jag har familj, man och två barn att tänka på, och jobb därtill så det blir inte så många tävlingar. Men vi var trea i Hermanstorps enstjärniga och det har varit säsongens mål att etablera mig i klassen.
Någon placering den här gången blev det inte. Elva av 25 startande.
Placering blev det däremot för hemmaryttaren Cecilia Dackemyr på La Quinne, ekipaget slutade fyra efter att ha ridit upp sig två placeringar i terrängen.
– Det var kul. Jag red lite dåliga svängar ett par gånger, men hästen löste det, sa "Cissi" som red nolla på Malmös internationella enstjärniga för två veckor sedan och kan höja ribban ett snäpp.
– Nu är målet att starta tvåstjärnig klass nästa år.
Av årets säsong återstår två tävlingar för Åkerboryttaren. Swede horse i Skåne och en tävling i Kalmar. Vinterhalvåret ska ägnas åt finslipning.
– Framförallt av dressyren som vi har haft lite problem med. Den här gången fick vi över 67 procent och det är jag jättenöjd med. Får man för låg procent i dressyr så hjälper det inte att rida nolla i terrängen.
Suderbys Jonna Britse vann klassen på Quattrino, följd av landslagsryttaren Johan Lundin på Carlzon L. Lundin som drar till EM på torsdag. Trea blev Annelie Fermskog/Chutney från Lenhovda. Såväl Lundin som Fermskog prickade idealtiden 5.49.
Att anordna en fälttävlan kräver sin man. Och kvinna. Det vill till en hel del funktionärer för att hålla ihop en tävling. Ett sekretariat måste finnas för avgifter och premier, resultat och protokoll. Serveringspersonal, hindervakter, speaker, banbyggare, domare, överdomare.
Det senare var Pernilla Bjuhr från Kinda RK.
– Ingen betungande uppgift. Men det kan ju hända att det uppstår situationer där en ryttare har annan åsikt än en hindervakt och kanske inte anser sig ha felat. Annars är det mest TR-frågor (tävlingsreglementet).
Kerstin Persson och Emilie Persson jobbade som hindervakter.
– Vi är inte med i Åkerbo rid & körsällskap, men brukar hjälpa till ändå vid deras tävlingar för att det är roligt. På förmiddan nu var vi på hoppningen och hjälpte till och nu är vi hindervakter vid hinder 1 och hinder 17. Jag skriver och Emilie rapporterar, sa Kerstin.
– Det kan bli lite körigt om det kommer ryttare samtidigt på båda hindren, förklarade Emilie.
Men de klarade uppgiften med glans.
Bland alla deltagare på plats hittade Ryktbart två ganska nya och goda vänner: Royal Leo och shetlandsponnyn Xavi. Ryttaren Frida Niva, berättar deras historia:
– I våras var vi på väg hit från Katrineholm för tävling när Royal Leo gick bärsärkagång i transporten och vi fick kalla på veterinär. Sedan dess kan vi inte åka någonstans utan att han har sällskap och nu är han hur lugn som helst.
Precis som hela lördagstävlingen var.