En tredjeplats blev det för Mantorpsryttarna i en något rumphuggen årspremiär i ponnyhoppningens elitserie, zon öst. Rumphuggen därför att två klubbar inte ansåg sig kunna åka till Mantorp och Gottlösa på grund av för mycket snö på hemmaplan. Det var Ölands RF och RK Udden från Kalmar som förståeligt nog inte ville riskera liv och hälsa på farliga vägar.
Även Västerviksortens RF hade bekymmer, men kom till tävlingen, dock bara med tre ekipage.
– Vår ryttare Amanda Wyckman bor längre söderut, i Oskarshamn, och kan inte vara med. Vi får hoppas att det går bra ändå, sa Västerviks lagledare Viktoria Karlfeldt.
I elitserien, liksom i hela ponnyallsvenskan, räknas vardera deltagande lags tre bästa resultat, och har man bara tre att tillgå så sätter det ju större press på respektive ryttare. För det gäller att få så få felpoäng som möjligt. Helst ska man vara felfri, förstås.
Efter grundomgången var tre klubbar just felfria. Mantorpsryttarna, Lammhults ridklubb och Värnamobygdens RF. Då blev det omhoppning mellan dessa tre. En omhoppning som slutade med seger för Värnamo som hade tre felfria ekipage och en sammanlag bättre tid än likaledes felfria Lammhult.
Mantorpsryttarna tog tredjeplatsen efter bara en nolla (Esther Kursinski på Cash Madness), och var sina fyra poäng på Izabelle Stolth (Steel Flight) och Hanna Härdelin (Shu B Dee). Tora Ängmo-Paterson (Shoni) hade två nedslag och således åtta fel.
– Det var mitt fel att jag fick ett stopp, jag svängde för tidigt efter ett hinder och kom för tvärt in på nästa, menade Izabelle Stolth efter tävlingen.
Hon såg redan fram mot nästa omgång.
– Vi får vinna då i stället.
Lagledaren Teres Bergström såg liknelse med förra årets serie.
– Då kom vi också trea i premiäromgången, blev tvåa i den andra, vann tredje och gick till final.
Så är det nämligen upplagt att de två bästa lagen från vardera av sex zoner (polar, nord, central, väst, öst och syd) går till final på Strömsholm i juni.
– Våra ryttare skötte sig väldigt bra nu. Särskilt i de individuella klasserna. I laghoppningen tror jag att de blev lite ivriga och ville för mycket. Sen hade Värnamobygden och Lammhult väldigt bra lag, ska erkännas. Men vi är på gång och har så bra gemenskap också i klubben. Vi satsar inte enbart på ridningen utan gör andra saker tillsammans för att stärka gemenskapen. Förra helgen var vi till exempel på Prison Islands.
Vretagymnasiets HF kom på femte plats, men var inte alls långt ifrån att gå med till omhoppning, de också.
– Vi har ett bra lag som kan vinna. Men vinner inte vi, så håller vi på Mantorp, sa lagledaren Therese Thor som i grundomgången fick se såväl Anna Davidsson (Vilse) och Vilma Botvidsson (Lickeen Storm) rida felfritt.
Hela laget följde i alla fall lagledarens sista råd inför tävlingen: Det finns inget sista hinder, fortsätt vara fokuserade ända över mållinjen.
Ingen i laget rev sista hindret. Till nästa omgång får de tänka: det finns inga hinder alls.
Föreningen Nyckelryttarna från Motala, finallag i fjol, var också med nu, men hade inte sin bästa dag och hamnade sist. Bara Jönköpingstjejen Maja Bergström (Hembys Lux Ataerna) var felfri.
– Men man hoppas ju alltid vinna, sa ryttaren Natalie Karlfeldt Ekberg och blickade fram mot nästa omgång som rids i Kalmar vecka 14.