Ridhuset på Nina och Sissi Liljas ridanläggning i Gottlösa är fullt av färglada bommar. På onsdagar har Pernilla Bjuhr, fälttävlansryttare och B-tränare i fälttävlan, bomträningar på anläggningen. Det speciella med dessa träningar är att de är populära även bland dressyr- och ridtravarekipage.
– Den här typen av träning har blivit mer populär bland dressyrryttarna eftersom det får dem att våga rida mer framåt, berättar Pernilla.
Under dagens träningspass ligger fokus på övergångar, både mellan de olika gångarterna, men också mellan rakt och böjt spår.
– Att träna med bommar är roligare både för häst och ryttare. Ekipagen får träna på koordination och hästarna blir mer mottagliga eftersom de inte kan gissa sig till vad de ska göra härnäst.
Pernilla har haft den här typen av träningar i 30 års tid, men de har blivit mer populära under de senaste tio åren. Sedan fem år tillbaka håller Pernilla dessa träningar en gång i veckan på just den här anläggningen, där även Nina Lilja erbjuder tillfällen för bomträning.
– Den här typen av träning går ut på framåtbjudning, lydnad och att ryttarna ska rida framåt. Det handlar egentligen om hela utbildningsskalan, med bland annat takt och lösgjordhet. Det är nyttigt oavsett disciplin och för travarna har till exempel galoppbommar varit till hjälp när de tränar på galoppen.
Vad är det roligaste med att hålla i den här typen av träningar?
– Att det är så allsidig träning. Varje ekipage får ut något av den här träningen och det är roligt att se när det går framåt för varje gång.
I dagens första grupp deltar Maria Gunnarsson, 54, med hästen Arabel och Birgitta Holm, 67, med hästen Judit. Både Maria och Birgitta rider dressyr till vardags och de är eniga om att det bästa med de här träningarna är att det erbjuder variation för hästarna.
– Hästarna ska ha roligt på jobbet. Den här träningen hjälper till med både framåtbjudning och lyhördhet, förklarar Maria.
– Det vi tar med oss i vardagen är att vi förfinar hjälperna och hästen blir lösgjord och får bra bjudning, vilket är bra i dressyren, säger Birgitta.
Vad tar ni med er från dagens pass?
– Att jag måste vara fokuserad på min häst och min ridning, för då blir hästen också det, säger Birgitta.
– Att halvhalter är viktigt och gör nytta, säger Maria.
Eftermiddagens andra grupp består av mor och dotter, Tina Eriksson, 59 och Maria Eriksson, 25. De har med sig sina två ridtravare Consus och Bearday. Både mor och dotter rider lite blandat till vardags, men Maria rider även mycket dressyr.
– De här träningarna är väldigt roliga. Min häst har mycket nerv, så sådana här pass är bra för det mentala. Det bästa med träningarna är variationen och miljöträningen, berättar Maria.
Även Tina uppskattar passen.
– Hästarna blir mer vaksamma när vi tränar med bommar och får träna på avståndsbedömning.
Träningarna bidrar inte bara till lösgjorda och lydiga hästar, utan även till en känsla av gemenskap trots skillnader i disciplin och ålder. Detta är något som både Pernilla och eleverna håller med om.
– Det bästa är att få rida med andra. Vi brukar stanna efteråt och fika medan vi tittar på de som rider i gruppen efter. Det är en trevlig gemenskap, säger Tina.
– Här möts både travare, dressyr– och hopphästar och ungdomar och pensionärer, säger Pernilla.