Sverigetrean Ekdahl är mitt uppe i en hårdsatsning med partnern Lisa Andersson, en satsning som redan gett flera finalplatser men som på sikt ska mynna ut i något ännu bättre.
– Målen vi satt upp nu handlar mest om träning, men sedan vill vi väldigt gärna göra bra ifrån oss på SM och i mastersslutspelet mot slutet av året.
Med sin höga ranking sticker Linköpingsbon ut inom östgötapadeln. Efter henne på damernas lista hittar vi nästa östgötabo runt 40-strecket, och mönstret är liknande på herrsidan.
Och trots att det finns mängder av både spelare och banor har bara en riktigt stor tävling (SM 2018) anordnats i länet.
Hur står sig egentligen östgötsk padel?
– Padeln har funnits längst i södra Sverige, Göteborg, Helsingborg och Malmö. Där finns också flest toppspelare och det arrangeras flest tävlingar där. De är lite före, säger Emmie Ekdahl.
Hon tror ändå att toppen kommer att spetsas till även här när hallarna blivit fler och konkurrensen ökat.
– Alla banor har blivit uthyrda ändå, fram tills nu. De olika anläggningarna kommer nog börja inse att det krävs tävlingar och andra happenings även här för att fortsätta dra kunder.
En sådan happening är egna satsningen "She plays", ett projekt där Ekdahl reser runt för att få fler tjejer att upptäcka och utveckla sin padel. I takt med att fler spelar, utvecklas och tävlar är hon övertygad om att spelnivån höjs.
– Ju mer spel och större tävlingar det blir här uppåt, desto bättre blir kvaliteten. Spelare som är på en okej nivå men kanske inte riktigt vågat ta steget kan då få chansen, och fortsätter förhoppningsvis att resa runt och tävla.
På herrsidan går mönstret som sagt igen. Linköpingssonen Adam Gustafsson ligger 25:a på Sverigerankingen. Nästa östgöte hittar vi kring 50-strecket.
Gustafsson flyttade själv till Helsingborg i fjol och har fått ett rejält uppsving. Regelbunden träning med tränare på banan, ofta i form av landslagets Andreas Johansson, och sparring med den absoluta Sverigeeliten har förstås gjort sitt till.
– Det finns fler erfarna tränare här, dels Andreas, dels flera spanjorer som jobbat med padel i 20-30 år. Det är också mer organiserat. Jag ingår i en A-lagsgrupp på fyra stycken som tränar ihop.
– Har du någon som hela tiden står och säger vad du ska göra med bollen, plus sparring på hög nivå, blir det så klart skillnad. Man blir mer van vid att det går fort, tempot är ett helt annat.
En av de bästa östgötarna som bor kvar i länet är Martin Axén, även stor fotbollsprofil i Motala där han leder Maif i division 1. Baksidan med fotbollen är att det inte blir så mycket tid till padeln som han skulle vilja. Ett par träningsmatcher i veckan och en handfull tävlingar per år är det som hinns med.
– Annars hade jag kunnat tänka mig tre träningspass i veckan och någon tävling i månaden. Det finns ju ett träningsmode och ett tävlingsmode, och ibland behöver man ha tävlingsmodet för att få ut det bästa av sig själv.
När det väl blir tävlingsdags är det ofta i par med förre LHC-profilen Pär Arlbrandt. I mars var de på vippen att besegra ett par som är topp 25 i Sverige.
– De bästa i Östergötland har för dålig offensiv och smash, det är största skillnaden. Lobbar man bara halvbra mot spelarna i A-klassen smäller det ju bara. Så mer träning och nötande, och att möta de bättre spelare lite oftare. Det är vad det handlar om.