Sedan i midsomras gäller träning sex dagar i veckan. Då flyttade Åsa Persson från skånska Osby till Edmonton i västra Kanada. Där strax norr om gränsen till USA finns träningshallen reserverad för konståkare och med gym och balettsal under samma tak.
Här bor också tränaren Jan Ullmark, svensken som hjälpt Åsa att byta hoppteknik.
-- Janne utgår från kroppens egen fysik, som att det till exempel är lättare att hoppa från två ben än ett. Det har gjort mig säkrare men jag behöver nog den här säsongen för att helt ställa om mig. Träningen i Kanada har betytt allt för mig. Jag hade börjat tappa motivation, var less på att träna ensam här i Osby ishall klockan elva på kvällarna, den istid som fanns. Konståkningsförbundet hjälpte mig att hitta centrat i Edmonton och nu tränar jag med 15-20 andra i min ålder. Jag planerar att stanna fram till OS 2006.
Konståkning är ju en lite sirlig sport men med åtta timmars gym- och baletträning i veckan så får du väl en del muskler också?
-- Jag får anpassa träningen så kroppen inte blir för stor. Jag tränar smidighet och spänst och massor av kondition. I dag hör man sällan att "konståkning, det är väl ingen idrott". Andra har börjat inse hur oerhört mycket träning som ligger bakom en uppvisning och jag tycker vi möts av allt större respekt.
Har du känt dig orättvist bedömd på tävling någon gång?
-- Känner jag mig missnöjd är det bara att åka bättre på nästa tävling. Man får acceptera att konståkning är en bedömningssport. Jag tycker att domarna mer och mer dömer uppvisningen för dagen och ser mindre till åkarnas tidigare meriter.
Är konståkning en dyr sport som kräver sponsorer?
-- Det som kostar är tränaren. Utan SOK:s (Sveriges olympiska kommittés) talangsatsning hade jag inte kunnat träna i Kanada. Skridskor kostar runt 5 000 kronor paret, kängorna köps för sig, passformen är det viktigaste, sedan skruvas skenorna på.
-- Jag har bara ett par nu, men skulle gärna ha ett par till eftersom säkerhetsreglerna på flyget numera inte tillåter skridskoskenor som handbagage. Kommer resväskan på vift, vilket har hänt mig, står jag där utan skridskor. Då kan det vara bra med ett annat par i tränarens väska som förhoppningsvis hamnar rätt.
Vad krävs av en internationell konståkare på elitnivå?
-- Stark och spänstig kropp för att få höjd i hoppen. Minst sju av de åtta obligatoriska hoppen i det långa programmet ska vara tripplar och jag måste visa fyra piruetter.
-- Och du får inte vara rädd för att slå dig. Ramlar du på träning, kanske gång på gång, måste du våga prova samma hopp direkt igen. Jag har fått många blåmärken och har bulor här och var. Du ska gärna vara kort också, med mina 165 centimeter är jag på gränsen till för lång.
Hur känns det att få åka ett Europamästerskap hemma i Skåne?
-- Det ska bli otroligt spännande, jag har laddat för det. Hemmaplan känns som ett stöd, pressen sätter jag själv på mig.
Till sist undrar vi alla hur konståkare kan göra snabba piruetter och skrinna vidare utan att verka det minsta yra?
-- Jo, ha, ha, yrseln går att träna bort genom att man ökar på piruetternas fart efter hand. Direkt efteråt fäster man blicken rakt framåt, bortåt och är då klar i huvudet på en halv sekund. Men titta inte ner eller upp! Jag blir inte yr av karuseller heller längre.