Finito. Slut. Inte alls, men alla ni som satt champagnen på kylning, köpt nya badbyxor för ett dopp i Folke Filbyter, som bokat sen väckning på söndagsmorgonen efter en lång natt i guldyra och som räknat med att guldhjältarna på Stora Torget - glöm det.
Någon guldfest i Linköping blir det inte i helgen.
Deppa inte för det.
Det kommer mera. LHC hittade spelet igen. På måndag kan Linköpingslaget bli mästare.
Sanningen är att Modopubliken inte är värda ett SM-guld. Sveriges sämsta publik, gnälligast och den mest okunniga är inte värdiga en guldfest.
Märkligt.
Jag befinner mig i en stad där Foppa Forsberg vuxit upp, där bröderna Daniel och Henrik Sedin, där Niklas Sundström och massa svenska hockeystjärnor med dem fått sin uppfostran, men publiken har inte lärt sig ett skvatt om hockey.
Skäms Örnsköldsvik. En stad som fostrat så många stjärnor borde ha husförhör med sina invånare om deras kunskaper i ishockey.
De som inte klarar provet får titta på teve.
Tänk så öde Swedbank arena skulle stå.
För enögdhet kan väl inte prägla ett helt samhälle?
Det blev ett bittert slut för LHC i den femte finalmatchen. Det kändes så orättvis när Kristian Kuusela slog in segerpucken 17.01 in i fjärde perioden. Snyggt frispelad av Per-Åge Skröder visserligen och med öppet mål går det inte att snacka bort avgörandet med tur.
Ändå.
Förlängningsperioden väckte LHC. Plötsligt fick vi se ett spel som tidigare skickat Färjestad ur slutspelet, plötsligt dominerade de hårda precisa passningarna, de luriga inspelen och de rappa avslutningarna.
Hela sista perioden var det Karol Krizan mot LHC.
LHC vann skotten med 16-4. Ni förstås kanske vem som var hjälten. Krizan var enorm. Bästa målvaktsspel jag någonsin sett.
Det var i går, i morgon lördag, är det en ny match. Jag räknar starkt med att LHC efter lite omstuvningar i kedjorna hittat vad de sökt efter under hela finalspelet. Även om Modomålvakten var omutlig betyder det inte att han alltid är det.
Ni ska veta att LHC provade allt. Styrningar, skott, rappa snabba skott . . . ja, hela registret.
Det är bara att fortsätta på samma sätt i Cloetta center på lördag. Och i Ö-vik på måndag.
Jag lovar att det kommer att räcka för att täppa till käftarna på Sveriges osportsligaste publik.
LHC hade en konstig resa i matchen. Laget startade strålande. Första perioden blev mållös. Det ska Modo tacka Krizan för. Samtidigt storspelade även Rastislav Stana i LHC-målet.
Modos ledningsmål var lika snopet och överraskande som segermålet. Här visade slumpen upp sitt ansikte.
Det var inte vackert. Ett misstag och Modo högg.
Precis som vid segermålet. En onödig utvisning på Niklas Persson som hade en tung kväll. Sen var det kört.
Trots åtta,tio så kallade givna LHC-chanser var det Modo som avgjorde matchen på sin enda chans i förlängningen. Undrar om det inte var första tillfället som ångermanlänningarna var inne i LHC:s zon i fjärde?
Isens bästa spelare? Magnus Johansson var överlägsen allt på isen den här kvällen. Så kan bara en kommande mästare spela. Eller?